Efter en traumatisk händelse är det viktigt att kunna ta hand om dem som påverkas av situationen, både fysiskt och psykiskt. Detta förutsätter att det finns en fungerande stödorganisation, med chefer som vet vad deras uppgift är i efterarbetet.Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur det akutpsykologiska stödet är utformat inom den svenska Försvarsmakten och hur det har tillämpats under FS19, samt vilken roll plutonchefen har i den. Vidare har studien fokuserat på vilken utbildning plutonchefen har och bör ha. Studien har skett genom kvalitativ textanalys och genom intervjuer.De viktigaste slutsatserna som kan dras av resultaten, är att synen på hur det akutpsykologiska stödet ska bedrivas varierar. Studien har också visat att tillämpningen av det akutpsykologiska stödet har skiljt sig mellan enheterna och att utbildningsnivån inom akutpsykologiskt stöd, varie-rade mellan plutoncheferna..

The aim of this study was to see if an increased amount of gas could be seen in the small bowel of cats subjected to trauma and if measuring the amount of gas could be of any use in the clinical evaluation of the patient. When the peristaltic waves in the small bowel decreases due to neurological damage or chock the microorganisms of the gut grow in number and possibly produce more gas and toxins. When the cat is stressed it can swallow more air then usual, and the air that is in solution with the chyme in the lumen of the gut separates from the ingesta. When the bowel isn?t moving it becomes easier for bacteria and toxins to penetrate the wall of the gut, and then get access to the bloodstream.

Bakgrund: ALS är en förkortning av amyotrofisk lateralskleros och är en obotlig neurologisk sjukdom. Sjukdomen orsakas av att bindväv ersätter den laterala delen av ryggmärgen vilket leder till impulsbrist och förlamning genom muskelförtvining. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer med ALS upplever sitt dagliga liv. Metod: En studie av självbiografier gjordes och gav en helhetsbild av individens upplevelse av sjukdomen. Resultat: Personer med ALS påverkades av sin sjukdom både psykiskt och fysiskt.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka hur sändares kommunikation av återkoppling till mottagare upplevdes av sändare respektive mottagare. Undersökningsgruppen bestod av åtta deltagare tillhörande två undergrupper, fyra sändare och fyra mottagare där varje sändare hade en arbetsmässig koppling till en av mottagarna. Fokus låg på deltagarnas subjektiva upplevelser av återkopplingssituationer i arbetet och utgick från tre teoretiska teman; kanal, innehåll och tydlighet. Det insamlade materialet analyserades genom en hybrid av deduktiv och induktiv tematisk analys. Resultatet visade att både sändare och mottagare av återkopplingen upplevde den fysiskt närvarande kanalen som den starkaste, effektivaste och mest förekommande.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur Fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?  MetodStudien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller från skolan.

Syftet med studien var att belysa hemtjänstpersonalens syn på den enskildes rätt till delaktighet och självbestämmande vid utförandet av beviljade insatser samt hur detta beaktas av hemtjänstpersonalen. En kvalitativ metod har använts och åtta personal från hemtjänsten har intervjuats för att få svar på syftet. Studien visar att det finns en samstämmighet hos intervjupersonerna om begreppen självbestämmande och delaktighet men även att de anser att begreppen går in i varandra. Det framkom att kärnan i självbestämmande handlar om att själv få bestämma hur man vill ha det och att intervjupersonerna kopplar ihop delaktighet med ett fysiskt deltagande. Vidare visar studien att intervjupersonerna anser att det är viktigt att den enskilde har självbestämmande och delaktighet och för att tillmötesgå detta använder de olika arbetsmetoder.

Since the 1980's economic policies has become an important issue in municipalities and more resources are put into projects that are intended to have a positive influence on the local economic growth. From a theoretical perspective of regime theory and a model of local political economy, concerning the strategies chosen by the actors involved designed by Jon Pierre, the discussion points to the fact that it is possible to affect the local development. The municipalities discussed and compared in this thesis, Bromölla and Östra Göinge, have similar prerequisite for growth mainly due to their dependence to large industrial companies.In order to fulfill the aim of the thesis and examine the change in economic policies over time and between the two municipalities a comparative method is used. The creation of local governing coalitions is emphasized which makes efforts and intentions of individual actors crucial for the success of the local economic policies. Bromölla started their more active efforts in the area of economic policies earlier than Östra Göinge and has also come a bit further in the process.

Tidigare studier visar att delaktighet är en förutsättning för lärande. Det finns olika sätt att främja delaktighet men mest framträdande är inverkan av personal och individuell anpassning. Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva olika sätt som personer som fått en stomi uppfattar egen delaktighet under stomiträning på sjukhus. Syftet kunde besvaras med hjälp av intervjuer med öppna frågor och fenomenografisk analys av insamlat data. Elva personer som har fått stomi och stomitränat intervjuades.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur Fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?  MetodStudien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller från skolan.

Personer med självskadebeteende är en patientgrupp som lider både fysiskt och psykiskt. De är i behov av ett förstärkande bemötande av sjuksköterskor för att bli hjälpa i deras kamp. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors bemötande av patienter med självskadebeteende. Den metod som används var en litteraturstudie. Artikelsökningarna gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och psycINFO.

Under de senaste decennierna har användandet av matriser som ett betydelsefullt redskap i bedömningsarbetet, vuxit fram inom den svenska skolan. En konstruktivistisk kunskapssyn har ställt krav på nya redskap för att möta förändringar i undervisningens innehåll och kunskapskrav. Syftet med detta examensarbete är att undersöka på vilka sätt lärare i grundskolan arbetar med bedömningsmatriser i slöjdämnet samt varför denna form av bedömningsarbete sker. Tre lärare har intervjuats med utgångspunkt från en kvalitativ forskningsansats med målsättningen att få en så mångsidig och djupgående uppfattning som möjligt om deras uppfattningar, erfarenheter och upplevelser av problemområdet. Utifrån sina referensramar uppfattar och tolkar lärarna en del av sin yrkesmässiga verklighet.

Att arbeta som sjuksköterska är ett krävande arbete, både psykiskt och fysiskt. Precis som i alla andra yrken bör både arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse finnas.Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser i sin arbetssituation i det mänskliga arbetet med särskild inriktning på arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse. Åtta sjuksköterskor på en specialistavdelning på ett större sjukhus i Skåne intervjuades.Det som undersökt är de mänskliga relationernas betydelse när det gäller motivation i sjuksköterskors arbete, det sociala stödets bidrag till sjuksköterskors arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse och hur patientens uppskattning påverkar sjuksköterskors arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse.Resultatet visar att sjuksköterskors arbetsmotivation i sin tur bidrar till att de upplever arbetstillfredsställelse. De mänskliga relationerna och det sociala stödet motiverar sjuksköterskan i stor utsträckning. Patientens uppskattning är en av de främsta faktorerna som motiverar och tillfredsställer sjuksköterskan i arbetet.

Prostatacancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos män. Behandlingen har ofta många biverkningar både fysiskt, psykiskt och emotionellt, förutom de exsistentiella problem som en cancerdiagnos innebär. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av maskulinitet och sexualitet hos män som lever med prostatacancer. Tretton vetenskapliga, kvalitativa artiklar analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem slutkategorier. Att livet är viktigast, men anpassning krävs: Att en förlorad funktion är svår att ersätta: Att inte längre vara en man:Att förlora lust och intresse:Att vilja veta, få stöd och förståelse.

Prostatacancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos män. Behandlingen har ofta många biverkningar både fysiskt, psykiskt och emotionellt, förutom de exsistentiella problem som en cancerdiagnos innebär. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av maskulinitet och sexualitet hos män som lever med prostatacancer. Tretton vetenskapliga, kvalitativa artiklar analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem slutkategorier.

När mäns våld mot kvinnor diskuteras i Sverige nämns ofta orsaken vara bristande jämställdhet mellan könen. Trots att jämställdhet diskuteras nämns inte kvinnors våld mot män. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur män utsatta för intimt partnervåld av kvinnor har det i Sverige, vilken hjälp de får och hur de blir bemötta. En kvalitativ metod användes i vilken 12 män utsatta för intimt partnervåld intervjuades. Resultaten visar att de utsatta männen hade utstått psykiskt, fysiskt och i vissa fall även sexuellt våld.