Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur lärares tankar gällande hälsa i idrott och hälsa såg ut.Hur ser lärarna på hälsa i ämnet idrott och hälsa? Hur arbetar lärarna med hälsoundervisningen? Upplever lärarna några svårigheter gällande hälsoundervisningen? MetodUndersökningen hade en kvalitativ ansats och resultaten baserades på sex intervjuer som gjorts på lärare i ämnet Idrott och hälsa. Samtliga intervjuer genomfördes på lärarnas arbetsplatser där även intervjuerna bandades. Sex verksamma lärare i åldrarna 27-55 intervjuades där samtliga undervisade i grundskolans tidigare åldrar. ResultatResultaten visade på att den övervägande delen av lärarna delade en gemensam uppfattning om att hälsa var något som avgjordes av både fysiska, psykiska och sociala faktorer som behövde vara i balans. Detta var något som lärarna menade att eleverna skulle få möjlighet att utveckla i undervisningen.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning på att utvärderingen av det specialpedagogiska arbetet/insatserna bedrivs huvudsakligen av skolans resursgrupp, som uttrycker att de i sitt arbete saknar instrument och metoder för utvärderingsarbetet. Ledningen har ingen aktiv roll i utvärderingsarbetet, utan intar istället en tolkande roll vid genomgången av framkomna resultat inför den slutliga dokumentationen. Samarbetet mellan den ordinarie undervisningen och de specialpedagogiska insatserna är rikligt förekommande och välfungerande, mycket beroende på specialpedagogernas närhet till klasserna och deras kunskap om klassrumssituationen..

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva allmänsjuksköterskans palliativa omvårdnadsarbete med cancersjuka patienter. Metod: Deskriptiv litteraturstudie baserad på 15 artiklar som sökts i databaserna PubMed och Cinahl. Analysen identifierade fyra huvudkategorier som ligger till grund för resultatet. Huvudresultat: Att arbeta med palliativ vård är ett arbete som sjuksköterskor anser påverkar patienter inom flera olika aspekter, både fysiskt, psykiskt, socialt och andligt. Ett sätt som sjuksköterskan kan hjälpa patienten är att informera och utbilda patienter vilket har visat ge en viss lindring hos patientens symtom.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att identifiera faktorer som skulle kunna få personal med förskrivningsrätt av FaR, verksam vid husläkarmottagningar i Uppsala kommun, att i högre utsträckning skriva ut fysisk aktivitet på recept. Syftet var även att ta reda på i vilken utsträckning som fysisk aktivitet på recept skrivs ut av undersökningsgruppen idag samt vilken inställning de har till arbetsmetoden.Metod: En enkätstudie genomfördes på sju husläkarmottagningar, geografiskt spridda inom Uppsala kommun. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor och har lämnats ut och samlats in vid samma tillfälle. 35 husläkare och 26 sjuksköterskor/distriktssköterskor har besvarat enkäten.Resultat: Resultaten visar på en övervägande positiv inställning till FaR bland vård¬personalen vid husläkarmottagningar i Uppsala kommun. 61 % av de svarande har förskrivit FaR, vilket visar på att antalet förskrivare ökat väsentligt sedan den kartläggning som gjordes av Folkhälsoenheten 2004.

SammanfattningBakgrund: Den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor är bröstcancer och behandlingen innebär stora fysiska och psykiska förändringar. Begreppet cancer är för många kopplat till lidande och död.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur sjuksköterskor kan ge stöd till kvinnor som genomgått behandling efter att ha drabbats av bröstcancer.Metod: En litteraturstudie i beskrivande design utifrån sju artiklar. Manifest innehållsanalys användes och fem kategorier skapades; informativt stöd, emotionellt stöd, fysiskt stöd, socialt stöd och relation mellan sjuksköterska och patient.Resultat: Informativt stöd var en viktig del i sjuksköterskans arbete och skulle vara individuellt anpassat för kvinnan. Exempel på emotionellt stöd kunde vara ett vänligt möte och att rädslor samt frågor togs allvar. Behovet av fysiskt stöd bestod bland annat av smärtlindring och symtomkontroll.

Syftet med denna studie var att undersöka språket i en läromedelstext för att få en uppfattning om textens svårighetsgrad för vuxna andraspråksläsare på gymnasienivå. Hypotesen var att läromedelstexten saknade vissa språkliga drag som kan underlätta läsförståelsen för andraspråksläsare.Utgångspunkten var att göra en kvalitativ studie genom att beskriva texten utifrån vad som kännetecknar den och de aspekter som undersöktes var textbindning och röst. Men eftersom omfattningen av förekomsten av vissa språkliga drag undersöktes var metoden delvis kvantitativ. Den textbindning som undersöktes var referensbindning och konnektivbindning i form av kausalitet. Vad gäller aspekten röst undersöktes om texten präglades av aktivitet, d.v.s.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever påverkas mentalt, fysiskt och socialt av dans. Härigenom förväntar vi oss även få svar på vilka fördelar dans har att erbjuda den enskilda individen i dess personliga utveckling under de obligatoriska skolåren. Vi kommer även att undersöka vilka fördelar dans skulle kunna erbjuda som komplement till den traditionella undervisningen i skolan. Alltså vad kan dans erbjuda som pedagogiskt redskap? Vi tycker även det är intressant att undersöka om det förkommer några skillnader mellan könen i deras inställning till dans.

Introduktion: I denna studie undersöks 450 konsumenters acceptans för tre, på marknadenbefintliga rågbröd utan rågkärnor (Aktiv råg, Rågkusar, Rund & God) modifierade i två nivåer(1, 2) med olika mängd hela rågkärnor.Bakgrund: Råg och fullkorn har flera goda hälsoeffekter. I Sverige äter vi för lite fullkorn men den mängd som konsumeras är huvudsakligen i form av bröd. Ur ett folkhälsoperspektiv vore det intressant att undersöka svenskars acceptans för rågbröd med hela kärnor för att se om de accepterar ett hälsosammare bröd.Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen var att ta reda på konsumenters acceptans för olika rågbröd, och undersöka effekten på gillande vid tillsättning av hela rågkärnor, samt se om det fanns någon skillnad mellan kön eller olika åldersgrupper.Metod och material: De nio brödtyperna bakades av Fazer Bageri AB och konsumenttestet genomfördes i Uppsala. Bedömarna fick smaka på bröden och fylla i sin acceptans på en niogradig skala i en enkät där skalsteget 1 representerade lägsta nivån av gillande och 9 den högsta.Resultat: Signifikanta skillnader fanns i acceptans för Rågkusar som accepterades lägst av alla prover, samt för kön där Aktiv råg 2 accepterades högre av kvinnor. Äldre accepterade Rågkusar 1 och 2 i högre grad än den yngsta åldersgruppen.

Studiens huvudsyfte är att analysera hur man i bildkonst och skulptur från medeltiden fram till våra dagar beskrivit  hjärtat som centralt organ för såväl tillfälliga affekttillstånd som stabila personlighetsdrag. För att på ett djupare sätt förstå dessa föreställningar jämförs här ett urval  konstnärligt visuella uttryck inom bildkonst och skulptur med respektive epoks kunskaper och föreställningar  om hjärtats funktion som fysiskt organ.  Studien sätts dessutom in i ett större idéhistoriskt perspektiv genom en sammanfattning av de föreställningar om hjärtat som fun-nits i de antika kulturkretsarna. I uppsatsen diskuteras också de metodproblem som har att göra med hur man i realtid skall förstå hur de bildmässiga och skulpturala uttrycken för känslomässig affekt i bilder och skulp-turer tolkats av tidigare generationer. Frågeställningarna kommenteras utifrån Poppers och Gadamers syn på ?förförståelse?, ?Kuhns paradigmteori?, ?New Historicism?, ?Foucaults dis-kursbegrepp? och ?New Cultural History?. Problemställningarna berörs för att betona att det givetvis finns alternativa sätt att förhålla sig till ämnet.

SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet med undersökningen var att utvärdera effekterna av behandlingen i projektet ?Rehabilitering med samtalsterapi och yoga? med avseende på upplevt fysiskt, socialt, känslomässigt och funktionellt välbefinnande, samt undersöka deltagarnas tillfredsställelse med rehabiliteringen. Metod: Utvärderingen gjordes våren 2010 med kvantitativ metod och deskriptiv, longitudinell design. Alla som skulle börja i nybörjarkursen ombads att delta. Enkäter delades ut före och efter deltagande i max tre rehabiliteringskurser.

Under utbildningstiden har vi uppmärksammat att intimitet har varit starkt närvarande iomvårdnadsarbetet. Begreppet tycks innehålla många dimensioner och kan vara svårt attförhålla sig till. Därför valde vi att göra en begreppsanalys med syftet att utredabegreppet samt undersöka hur intimitet tog sig uttryck i relationen mellan sjuksköterskaoch patient. Nightingale, Watson, Peplau och Eriksson har utgjort den teoretiskareferensramen. Beskrivningar av intimitetsbegreppet söktes i databaserna PubMed ochCINAHL samt i omvårdnadslitteratur och psykologisk litteratur.

Bakgrund: Sveriges folkhälsopolitik utgår idag från elva folkhälsomålområden. I målen finns bland annat fysisk aktivitet, goda matvanor och barns trygga uppväxtvillkor. Övervikt och fetma är ett utbrett och ökande folkhälsoproblem i Sverige, vilket kan leda till bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Bland barn och ungdomar har prevalensen för övervikt och fetma fördubblats de senaste två decennierna. Orsaken till övervikt och fetma är främst en obalans i energiintag och förbrukning, men även andra levnadsvanor kan ha en betydelse.

Flere undersøkelser har vist en generellt forverret helse blant ungdommer. Mange ungdommer slutter med idrett i 15-17 års alderen og studier har vist at mindre enn halvparten av ungdommer i den svenske grunn- og videregående skole var fysisk aktiv innen idrett og 15 % hverken aktiv innen idrett eller på annen måte. Det blir da viktig å skaffe seg kunnskaper om hvordan vi kan få igang flere barn og unge, også utenfor skolen. I barndomsårene er foreldrenes påvirkningskraft stor på flere områder, det hører da også med å undersøke hvilken rolle foreldrene spiller i ungdomsårene/tenårene. Hensikten med studien var å kartlegge ungdommer i 15-16 års alderens opplevelse av hvilken betydning ulike personer i deres omgivelser hadde for deres utøvelse av fysisk aktivitet og da spesielt hvilken rolle foreldrene spilte.

Under senare år har frågan om ett hållbart arbetsliv blivit allt viktigare. Det innebär att goda arbetsförhållanden kommer att bidra till att människor orkar arbeta fram till pensionen. Friskvård har gått från att enbart vara en förmån till att bli en investering för att främja hälsa. Anställdas hälsa och arbetsmiljö är en del av personalfunktionens övergripande arbete för att behålla personal. Fysiskt krävande yrken som omsorgsarbete är ett stort arbetsmiljöproblem som kräver att organisationer försöker förhindra att arbetsrelaterad sjukdom inträffar.

Under 2010-2011 genomfördes ett projektarbete hos företaget Bioservo för att undersöka huruvida ett tilltänkt hjälpmedel för droppfot var lämpligt. Droppfot är en relativt vanlig åkomma där den drabbade patienten helt eller delvis saknar förmåga att dorsalflektera, d.v.s. vinkla upp, en eller båda fötterna. Bioservo ville ha svar på vilka krav som ställs på ett sådant hjälpmedel, om det var möjligt att konstruera ett hjälpmedel utefter deras designlösningar samt om det fanns utrymme på marknaden för hjälpmedlet.Denna rapport avser att presentera resultaten av den bakgrundsstudie som genomfördes, den prototyp som byggdes och de resultat som erhölls.Det tilltänkta hjälpmedlet skulle ha aktiv styrning och använda Bioservos patenterade Soft Extra Muscle-system (SEM) som kraftöverföring. SEM-systemet består i tunna vajrar som leds utmed en befintlig kroppsdel och fungerar på samma sätt som kroppens egna senor.