Rapporten visar pÄ hur eleverna pÄ en skola ser pÄ skolans drogförebyggande arbete, samt hur de skulle vilja bli informerade om droger och drogers verkan. Studien utgÄr ifrÄn elevernas och tvÄ ur personalens syn pÄ hur det drogförebyggande arbetet fungerar pÄ deras skola. Studien visar att skolan arbetar aktivt med olika projekt som har med drogförebyggande arbete att göra, Àven om det inte finns nÄgot uttalat eller nedskrivet program för detta. Skolan förefaller prioritera att ha en god kontakt med förÀldrarna, samt involvera dessa i det drogförebyggande arbetet nÀr eventuella problem uppstÄr. Studien visar Àven att ett större och mer uttalat samarbete med polisen skulle gagna denna skola.

Den hÀr uppsatsen behandlar virtuella communitys som en plats för social interaktion, kommunikation och identitetsskapande. Syftet med uppsatsen var att utforska hur relationer skapas, hur kommunikationen sker och hur individer framstÀller sin identitet pÄ Internet. Studien har bedrivits genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper och mÄlgruppen har varit unga vuxna i Äldern 19-25 Är. Som bakgrundsmaterial har vi undersökt tidigare forskning kring virtuella communitys, identitetsskapande, chattande och cyberkultur. Resultatet av studien kom att visa respondenternas anvÀndning av virtuella communitys och att dem ser det som en viktig del av det sociala livet.

I denna c-uppsats behandlas Àmnet fysisk miljö i förskolan och hur den kan utformas utifrÄn ett barnperspektiv. Syftet var att vidga förstÄelsen för hur den fysiska förskolemiljön, utifrÄn ett barnperspektiv, kan anpassas för att samspela med barnens intressen och behov. För att besvara de frÄgestÀllningar som svarar mot studiens syfte har vi genomfört fokusgruppsintervjuer samt observationer vid tvÄ förskolor. Fokusgruppsintervjuerna har analyserats utifrÄn en hermeneutisk analysmetod. VÄr teoretiska utgÄngspunkt har huvudsakligen utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Efter att vi har vikarierat samt haft praktik pÄ olika förskolor tycker vi oss kunnat se att miljön ibland Àr uppdelad pÄ ett sÀtt som vi anser Àr könsuppdelat och verkar tilltala antingen flickor eller pojkar. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om förskollÀrare medvetet tar hÀnsyn till genus vid planering och utformning av förskolans fysiska miljö, samt om detta speglas i flickor respektive pojkars lek. Dessutom Àr vi intresserade av att försöka se huruvida miljön i förskolan har betydelse för hur barn gör genus. Den fysiska miljön i förskolan Àr en aktiv del av det pedagogiska arbetet genom att lÀrande sker i mötet med omgivningen. I miljön bör det finnas platser dÀr barnen kan undersöka, testa, leka, skapa med mera för att hela tiden kunna utmanas och utvecklas som individer.

Ann-Chatrin Åqvist förklarar att forskning av indviders vardag kan anvĂ€ndas som ett redskap i samhĂ€llsplaneringen dĂ„ tillvĂ€gagĂ„ngsĂ€ttet uppmĂ€rksammar sociala gruppers olika behov och funktioner som omgivningen i stadens delar har för indviderna (Åqvist i Erlander, 2001, s. 256). Att studera vardagen hos en del av populationen Ă€r ett sĂ€tt att ta sig an folkhĂ€lsofrĂ„gan pĂ„ mikronivĂ„. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka fysiska aktiviteter som inkulderas i indviders vardag och analysera pĂ„ vilket sĂ€tt samhĂ€llsfaktorer och invidens livssituation kan pĂ„verka indviden till att delta i fysiska aktiviteter. Teoretiskt hĂ€mtar uppsatsen synsĂ€tt ifrĂ„n tidsgeografin och struktureringsteorin. Insamling av det empiriska materialet realiserades genom kvalitativa metoder dĂ€r fyra kvinnor skrev tidsdagbok under en vecka och intervjuer med Friskis & Svettis Uppsala och Upplans idrottsförbund genomfördes.Resultatet av studien visade att tiden Ă€r en dimension som sĂ€tter grĂ€nser för hur mĂ„nnga aktiviteter kvinnorna kan förfoga över i sin vardag vilket begrĂ€nsar deras handlingsutrymme.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt för bÄde den psykiska och fysiska hÀlsan. Den kan minska psykiska problem som oro, stress och depression, samt fysiska Äkommor som blodtryck, stroke och diabetes. Fysisk aktivitet Àr numera en allt mer vedertagen metod för att behandla fysiska och psykiska besvÀr. Individer med ADHD har vanligen problem med hyperaktivitet, impulsivitet, uppmÀrksamhet, sociala beteenden och kognitiva förmÄgor. Syfte: Att undersöka den vetenskapliga litteraturen för att fÄ belÀgg för vilka effekter fysisk aktivitet kan ha för symptom hos individer med ADHD. Metod: I denna systematiska litteraturstudie Äterfanns via sökningar i databaserna PubMed, The Cochrane Library, Web of Science, Science Direct och PsycINFO artiklar som sedan granskades utifrÄn en bedömningsmall. Resultat: Fysisk aktivitet upplevdes ha en positiv effekt för hyperaktivitet och uppmÀrksamhetsproblem samt visade sig minska risken för sociala beteendeproblem hos individer diagnostiserade med ADHD. Vidare pÄvisades att oavsett regelbundenhet eller omfattning av fysisk aktivitet en positiv effekt för kognitiva förmÄgor hos individer diagnostiserade med ADHD. Konklusion: Den vetenskapliga litteraturen visar att fysisk aktivitet troligen har en positiv effekt för ett flertal symptom hos individer med ADHD.

Bakgrund: Antalet barn och ungdomar som deltar i organiserade idrotts- och fritidsaktiviteter ökar. Det ses ocksÄ en ökning av intensiv trÀning i yngre Äldrar. Detta kan leda till att barn och ungdomar utsÀtter sig sjÀlva för ökad risk för akuta skador och överbelastningsskador. Syfte: Att applicera och anpassa Oslo Sports Trauma Research Center (OSTRC) svenska enkÀt till ett pojklag inom juniorishockey under en fyraveckorsperiod samt att genomföra en skaderegistrering mot de fysiska hÀlsoproblemen (akut skada, överbelastningsskada och sjukdom) och belysa dessa inom juniorishockey. Material och metod: Samtliga spelarna i ett pojklag (Älder 15-18) i ishockey fick under fyra veckors tid fylla i OSTRC enkÀt en gÄng i veckan.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om fysisk planering kan samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadomrÄden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien bestÄr av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har ocksÄ analyserats. Intervjuer med fysiska planerare och destinationsplanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess anvÀndbarhet för att fÄ en djupare förstÄelse av en företeelse i samhÀllet.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för planerare att samarbeta och skapa ett nytÀnkande om hur deras planering omrÄden kan samverka.

Arbetet har syftat till att studera JÀrvalyftet i norra Stockholm och hur dialogen med de boende i omrÄdet genomförts gÀllande frÀmst den fysiska planeringen. Med avseende pÄ den fysiska planeringen avses hÀr hur Svenska BostÀders och Stockholms Stads planer pÄ ombyggnationer/ renoveringar av befintliga bostÀder och dialogprocessen har skett med de boende. Arbetet har undersökt om det uppkommit protester pÄ grund av bristande förankring av dessa planerna hos de boende och hur dessa har behandlats. Vidare sÄ har utvalda demokrati- och planeringsteorier studerats för att se om dessa kan appliceras i processen för att kunna utlÀsa om de de praktiska delarna kan knytas an till dessa. Intervjuer har gjorts med nyckelpersoner för att se om processen Àndrats och med vilka verktyg man nÄt ut med till medborgarna.

I dag Àr det vanligt förekommande att företag anvÀnder sig av kÀndisar i sin marknadsföring. De hjÀlper till att stÀrka igenkÀnnandet och fÄr konsumenter att vÀlja just den varan de marknadsför framför konkurrenternas varor. Men Àr det verkligen sÄ bra att anvÀnda sig av kÀndisar? Finns det andra karaktÀrer som skapar större igenkÀnnande?VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ vilken typ av karaktÀr som skapar starkast igenkÀnnande till ett varumÀrke. De karaktÀrerna vi har undersökt Àr kÀndisar, egenskapade fysiska karaktÀrer och egenskapade animerade karaktÀrer.Studien har genomförts med en kvantitativ ansats.

Denna magisteruppsats behandlar e-handlares anpassning av en fysisk köpprocess till en virtuell. Med detta syftar vi mer specifikt pÄ e-handlare av modeklÀder som i högre grad Àr beroende av en fysisk köpprocess. VÄr frÄgestÀllning var sÄledes: Hur gör e-handlare inom klÀdbranschen för att anpassa den fysiska köpprocessen till ett virtuellt sammanhang? För att undersöka detta anvÀnde vi oss av Overbys artikel "Process Virtualization Theory and the Impact of Information Technology" frÄn 2008 dÀr han beskriver fyra olika faktorer som spelar in vid ett köp: sinnliga krav, förhÄllandekrav, synkroniseringskrav samt identifikations- och kontrollkrav. Denna teori har byggde vi Àven upp med stöd frÄn Belks (1975) sÄ kallade situationsvariabler samt allmÀn teori om Internetmarknadsföring.

E-handeln ökar stÀndigt och inte minst nÀr det kommer till klÀdbranschen. Konsumenter vÀrderar tillgÀngligheten och utbudet som internet erbjuder. Dock upplever konsumenter en större risk med att handla pÄ internet jÀmfört med en fysisk butik. Det beror pÄ att den fysiska interaktionen mellan produkt och konsument försvinner. Konsumenter kÀnner dÄ en större risk för att produkten inte ska uppfylla deras förvÀntningar.

Studien undersöker ett fall dÀr en verksamhet bryts loss frÄn en koncern för att bilda ett eget fristÄende företag ? en omvÀlvande verksamhetsförÀndring som inom forskningen sÀllan beskrivits ur IS/IT och IS/IT-strategiers perspektiv. Studiens syfte har varit att föreslÄ en arbetsmodell som underlÀttar implementering och förvaltning av en ny IS/IT-strategi i en verksamhet som genomgÄr en radikal förÀndring av verksamhetens villkor och med den samtidiga mÄlsÀttningen att utvecklas till ett mer entreprenörsinriktat företag. Undersökningen inleddes med litteraturstudier som följdes upp i fyra olika kvalitativa intervjuomgÄngar med totalt nio förÀndringsledare och verksamhetsledare inom det studerade företaget. Insamlad teori och empirimaterial bearbetades enligt en kvalitativ analysprocess och efter en slutlig analys och diskussion formulerades ett antal slutsatser.

Jag har valt att skriva om migrationen i USA mellan 1900 och 1950, detta eftersom dessa Ärtal var dÄ migrationen var som störst och den har ocksÄ gÄtt till historien som bokstavligt talat just en folkrörelse.Det har pÄgÄtt en jÀmn ström av in- och utflyttning frÄn södern men jag tÀnker fokusera pÄ den migration som skedde mellan 1900 och 1950.Det som Àr intressant med migrationen Àr att den förÀndrade hela USA genom att den visade att svarta kunde förÀndra genom att förflytta sig eftersom man dÀrigenom började Àndra infrastruktuen och maktbalansen..

HÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder sÄ som fysisk aktivitet Àr viktigt i syfte att frÀmja folkhÀlsan. Detta bör ligga i arbetsgivarens intresse eftersom hÀlsosam personal har starkt samband med ett lönsamt företag. Administrativ personals arbetstÀllningar Àr fysiskt pÄfrestande. Syftet med studien var att beskriva administrativ personals upplevelser av fysisk aktivitet som hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrd och hur fysisk aktivitet kan stimuleras pÄ eller i anslutning till arbetet. Metod: Sju personer med administrativa arbetsuppgifter intervjuades.