Fibromyalgi Àr ett kroniskt tillstÄnd som pÄverkar muskler och leder. SjukdomenutmÀrker sig med kronisk smÀrta över hela kroppen, med massiv trötthet ochsömnproblem. Man rÀknar med att mellan 80 000 och 250 000 Àr drabbade av dennasjukdom i Sverige. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur fibromyalgipÄverkar individens dagliga liv. Detta gjordes med hjÀlp av databaserna CINAHL,PubMed och AMED.

Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ en ökad kÀnnedom om den opererade kvinnans upplevda kroppsliga och psykiska förÀndring vid hysterektomi. FrÄgestÀllningarna var; Vilka förÀndringar upplever patienten? Vilket psykosocialt stöd kan ges av sjukvÄrdspersonal och anhöriga för att underlÀtta för kvinnan? Vilken grad/behov av kunskap finns bland patienterna? 9 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet som framkom ledde till fyra teman; kÀnsla av förbÀttrad hÀlsa, sexuella förÀndringar, hormonella förÀndringar och kunskap, förstÄelse och stöd. Generellt ökade hÀlsan, bÄde fysiskt och psykiskt, hos de kvinnor som genomgÄtt hysterektomi.

Undersökningens syfte var att beskriva och förstÄ vad nÄgra förskollÀrare har för intentioner med hur de utformar den fysiska miljön inomhus pÄ förskolor. Studien fokuserar pÄ det barnen erbjuds i form av rum och material avsedda för aktiviteter inom skapande och byggande, samt utifrÄn utformningen av samlingen. Metoden var intervjuer med sex förskollÀrare, parvis, utifrÄn foton av deras egna fysiska miljöer. I studien pÄvisas ett traditionellt mönster avseende hur den fysiska miljön i förskolorna Àr utformad. Resultatet i studien visar pÄ att de flesta av de studerade fysiska miljöerna Àr otillgÀngliga och att barnen ofta behöver hjÀlp för att kunna anvÀnda materialet, samt att förskollÀrarna inte har ett klart uttalat underlag för att utforma den fysiska miljön.

SyfteVÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka den psykiska ohÀlsoproblematiken i fem gymnasieskolor i Storstockholm.MetodMetoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer med sex stycken skolsköterskor. Kriterierna var att respondenterna skulle arbeta i kommunala gymnasieskolor, belÀgna i Stockholms kommun, dÀr elevantalet var minst 700. De skolor som matchade kriterierna urskiljdes ytterligare med en lottning för att fÄ fram fem skolor. DÀrefter kontaktades respondenterna pÄ skolorna. I de fall dÀr vi inte fick nÄgot svar genomfördes ytterliga försök till kontakt, vid inget svar lottades ytterligare en skola fram av de kvarvarande.

Bakgrund: År 2002 drabbades 1,5 miljoner kvinnor i vĂ€rlden av bröstcancer. Den psykiska smĂ€rtan kan förklaras som det kĂ€nslosamma spektrum av de negativa kĂ€nslorna. Varje mĂ€nniska upplever den psykiska smĂ€rtan olika. En bröstcancerdiagnos Ă€r en traumatisk upplevelse som pĂ„verkar hela kvinnan och ger upphov till ett brett spektrum av kĂ€nslor. Syfte: Syftet med studien var att belysa innebörden av psykisk smĂ€rta vid bröstcancer.

Den minskade fysiska aktiviteten bland barn och ungdomar hÄller pÄ att fÄ förödande konsekvenser för folkhÀlsan. Trots att kunskapen finns om hur viktig den fysiska aktiviteten Àr för den motoriska, sociala, psykiska och fysiska utvecklingen fortsÀtter andÄ statusen av Àmnet Idrott och hÀlsa att vara lÄg. Syftet med denna studie var att beskriva gymnasielevers vanor avseende fysisk aktivitet samt analysera vad skolan kan göra för att förbÀttra hÀlsan hos eleverna. Metoden som anvÀndes var en enkÀtundersökning. Urvalsgruppen utgjordes av 65 elever, varav 41 flickor och 24 pojkar, i Ärskurs 2 pÄ en gymnasieskola i SkÄne.Resultatet visar att 74% av eleverna Àgnar sig Ät motion minst 3 ggr/vecka: Femtiofem procent tycke om att röra pÄ sig och lika mÄnga var fysiskt aktiva som barn.Slutsatser som kan dras av detta Àr att mÄnga elever tycker om att röra pÄ sig men för att alla ska bli nÄdda Àr skolan en viktig arena som borde ta sitt ansvar.

I denna studie dÀr vi granskat rÄdgivningsmötet pÄ en bank har vi kommit fram till att kundvÀrdet Àr en av de viktigaste delarna. Runt kundvÀrdet sker det en rad olika aktiviteter för att mötet ska bli vÀrdeskapande bÄde för kunden och rÄdgivaren. Den fysiska miljön och kommunikationen Àr tvÄ viktiga delar som vi anser pÄverkar kundmötena. Den fysiska miljön Àr det som kunden ser först och banken bör dÀrför noggrant fundera vad de vill förmedla med den fysiska miljön. För att kommunikationen ska fungera och vara effektiv under ett möte kan det vara bra om det lÀggs ett större fokus pÄ inventering innan mötet. Detta har tagit oss fram till en modell dÀr kundvÀrdet Àr den centrala delen som sedan pÄverkas av kommunikationen och den fysiska miljön. .

Bakgrund Den psykiska oh?lsan i Sverige har ?kat under 2000-talet och v?rdresurserna f?r att behandla psykisk oh?lsa minskar genom nedsk?rningar inom v?rden p? grund av l?gkonjunktur och begr?nsningar av statliga medel. Detta s?tter stora krav p? att den psykiatriska v?rden som ges ska kunna behandla s? m?nga som m?jligt med s? f? medel som m?jligt. Tidigare forskning har identifierat flera f?rdelar och positiva h?lsoeffekter med naturbaserade interventioner.

Fri luftvÀg Àr det mest basala inom anestesisjuksköterskans kontext. En definitiv metod för att sÀkerstÀlla fri luftvÀg Àr intubering i trachea, normalt görs detta nÀr patienten Àr sövd. Vakenintubation Àr relativt ovanligt men förekommer pÄ patienter dÀr man inte Àr sÀker pÄ att kunna upprÀtthÄlla fri luftvÀg efter sövning. Man förvÀntar sig en svÄr luftvÀg redan i förvÀg. Problemet Àr att det Àr svÄrt att hitta kvalitativ forskning dÀr patienternas egna upplevelser av en vakenintubering beskrivs.

SyfteVÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka den psykiska ohÀlsoproblematiken i fem gymnasieskolor i Storstockholm.MetodMetoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer med sex stycken skolsköterskor. Kriterierna var att respondenterna skulle arbeta i kommunala gymnasieskolor, belÀgna i Stockholms kommun, dÀr elevantalet var minst 700. De skolor som matchade kriterierna urskiljdes ytterligare med en lottning för att fÄ fram fem skolor. DÀrefter kontaktades respondenterna pÄ skolorna. I de fall dÀr vi inte fick nÄgot svar genomfördes ytterliga försök till kontakt, vid inget svar lottades ytterligare en skola fram av de kvarvarande.

Syfte: Syftet med studien Àr att belysa patienters upplevelser av det dagliga livet efter en brÀnnskada. Bakgrund: BrÀnnskador Àr ett trauma för bÄde kropp och sjÀl och Àr bÄde ett fysiskt och psykiskt lidande. Patienterna lider av bland annat sömnsvÄrigheter, depression, Ängest och klÄda. En stor del av omvÄrdnaden Àr rehabilitering som hjÀlper patienten att ÄtergÄ till vardagen. Hendersons omvÄrdnadsteori syftar till att sjuksköterskan ska hjÀlpa patienter att ÄterfÄ oberoendet gÀllande sina grundlÀggande behov och kommer att anvÀndas vid tolkning av resultatet.

Uppsatsens syfte Àr en undersökning av fyra skolors intentioner och arbete i skolÄr 0-3 med daglig fysisk aktivitet. Undersökningen bestÄr av Ätta intervjuer med fyra rektorer och fyra lÀrare. IntervjufrÄgorna bygger pÄ att fÄ en insikt om rektorer och lÀrares instÀllning till fysisk aktivitet. Uppsatsen tar upp viktiga fysiska och psykiska effekter av fysisk aktivitet. Teorier om idrott och hÀlsa styrker behovet av rörelse.

Bakgrund: AnvÀndning av djur i vÄrden har visat sig ge mÄnga positiva effekter pÄ mÀnniskan. Oavsett mÀnniskors Älder och tillstÄnd kan djur bidra med att förbÀttra psykiska, fysiska och sociala funktioner. Bra bemötande, personcentrerat förhÄllningssÀtt och goda mellanmÀnskliga relationer krÀvs för att kunna ge god omsorg. NÀrhet och tillhörighet Àr en del av de grundlÀggande mÀnskliga behoven. Livskvalitet handlar om hur individen vÀrderar sitt psykiska, fysiska och sociala vÀlbefinnande och att förbÀttra livskvalitet kan ofta ses som mÄlet med omvÄrdnaden.Syfte: Att beskriva hur djurassisterade interventioner pÄverkar hÀlsorelaterad livskvalitet hos vÄrdtagare.Metod: Deduktiv litteraturöversikt genomfördes med nio kvantitativa artiklar.

Hunden har funnits vid mÀnniskans sida i över 14 000 Är och har lÀnge haft en viktig roll i samhÀllet. Hunden kan ha flera olika arbetsuppgifter, men idag fungerar de flesta hundar som sÀllskapshundar. Syftet med det hÀr arbetet Àr att studera hur mÀnniskors hÀlsa kan pÄverkas av att Àga en hund, och om det finns nÄgon skillnad mellan olika typer av hundÀgare. De flesta mÀnniskor ser sina hundar som en del av familjen. Det Àr framför allt kvinnor som Àr hundÀgare och det Àr ocksÄ den grupp som tillsammans med barn upplever en starkare relation till sin hund. Studier har visat att det kan finnas hÀlsosamma effekter av att Àga en hund, men alla forskare Àr inte överens om varför de uppkommer.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka samband mellan utbildning, civilstĂ„nd och inkomst gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa.MetodUndersökningen Ă€r en kvantitativ enkĂ€tstudie dĂ€r totalt 525 individer ingick framförallt frĂ„n Lidingö, TĂ€by, Haninge, Östermalm och Solna. Åldern pĂ„ individerna varierade mellan 37 och 89 Ă„r och medelĂ„ldern var 70,3 Ă„r (± 6,6), dĂ€r cirka en tredjedel var mĂ€n och tvĂ„ tredjedelar kvinnor. Samtliga har fĂ„tt besvara frĂ„gor med fasta svarsalternativ kring deras upplevda fysiska (kroppslig) samt psykiska (sjĂ€lslig) hĂ€lsa och faktorerna inkomst, civilstĂ„nd samt utbildningsnivĂ„. DĂ€refter analyserades resultaten för att finna eventuella samvariationer mellan den upplevda hĂ€lsan och de specifika faktorerna. Samtliga deltagare har sjĂ€lva ansökt om att fĂ„ vara med i ett projekt kring hĂ€lsa i Gymnastik- och idrottshögskolans regi.ResultatSignifikanta samvariationer fanns mellan upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa samt civilstĂ„nd dĂ€r hög hĂ€lsa korrelerade med att leva i ett förhĂ„llande.