Syftet med vår kvantitativa studie var att utifrån ett genusperspektiv undersöka och analysera gymnasieelevers upplevda psykiska ohälsa. Syftet var också att studera om det fanns någon skillnad mellan gymnasieelevers psykiska ohälsa på yrkesförberedande respektive studieförberedande program. För att samla in vårt empiriska material använde vi oss av gruppenkäter. Enkäten var uppdelad i två olika delar, där den första delen bestod av upplevelsefrågor, medan den andra delen bestod av ett självskattningsformulär, där eleverna fick göra en självskattning på en likertskala av olika faktorer som kan påverka den psykiska ohälsan. Enkätstudien genomfördes på gymnasieelever i årskurs två på tre gymnasieskolor, och sammanlagt samlades det in 179 stycken enkäter.

Psykisk ohälsa har successivt ökat och blivit ett av de största folkhälsoproblemen i samhället. Skolhälsovården är en del av samhällets folkhälsoarbete, där skolsköterskan har en viktig roll med sitt hälsofrämjande arbete kring skolungdomars fysiska och psykiska hälsa. En pilotstudie genomfördes för ta reda på hur skolsköterskor arbetar hälsofrämjande med skolungdomars psykiska hälsa. Syftet med studien var att undersöka hur skolsköterskor beskriver och upplever sitt hälsofrämjande arbete med psykisk hälsa hos skolungdomar. Pilotstudien genomfördes med en kvalitativ ansats.

Bakgrund: Missfall räknas som den vanligaste graviditetskomplikationen. Kvinnors omvårdnadsbehov efter missfall består av både fysiska och psykiska aspekter. Känslor av skuld, förlust, tomhet och sorg uppkom och ofta kvarstod känslorna under en längre tid. Kvinnorna som fått missfall upplevde ofta att deras omvårdnadsbehov inte tillgodosetts adekvat. Sjuksköterskans kompetensområde innefattar tillgodoseende av både fysiska och psykiska omvårdnadsbehov.Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter och omvårdnadsbehov vid missfall.Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar som granskats med hjälp av innehållsanalys.Resultat: Resultatet av denna litteraturöversikt visar att erfarenheten av att genomgå ett missfall påverkar kvinnan psykiskt, fysiskt och socialt.

MÖTE MED DEPRESSION EN INTERVJUSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS UPPFATTNINGAR OM OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL DEPRESSION HOS PATIENTER I PRIMÄRVÅRDEN NIROSHANI BROMAN ELIN SVENSSON LUNDBÄCK Broman, N & Svensson Lundbäck, E Möte med depression. En intervjustudie om sjuksköterskors uppfattningar om och förhållningssätt till depression i primärvården. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för Utbildningsområde omvårdnad 2010. Bakgrund: Depression är en folkhälsosjukdom i Sverige. Den kan uttryckas i både fysiska och psykiska symtom.

Syftet med arbetet är att undersöka hur den fysiska omgivningen och fysiska behov påverkar inlärningen. Samt om eleverna i undersökningen är medvetna om hur de behöver ha det i sin fysiska omgivning och vilka fysiska behov de har när de skalllära sig något svårt och nytt. I litteraturgenomgången tar jag upp åtta olika faktorer som kan påverka inlärningen. Tyngdpunkten ligger på den amerikanske skolforskaren Jensens och den svenske adjunkten och gymnasieläraren Gudmundssons teorier, men jag tar även upp andra pedagoger och metodiker som är relevanta för ämnet. I studien har jag observerat 18 elever och intervjuat fyra elever för att försöka få svar på hur de behöver ha det i omgivningen och vilka fysiska behov de har.

Bakgrund: År 2002 drabbades 1,5 miljoner kvinnor i världen av bröstcancer. Den psykiska smärtan kan förklaras som det känslosamma spektrum av de negativa känslorna. Varje människa upplever den psykiska smärtan olika. En bröstcancerdiagnos är en traumatisk upplevelse som påverkar hela kvinnan och ger upphov till ett brett spektrum av känslor. Syfte: Syftet med studien var att belysa innebörden av psykisk smärta vid bröstcancer.

Vårdtagare med demenssjukdom uppvisar ofta beteendemässiga och psykiska symptom vid demens, (BPSD). Syftet med denna studie var att utforska litteratur om sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid BPSD. Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan använda sig av och vilka omvårdnadsåtgärder har mest effekt vid BPSD? Det material som användes var elva vetenskapligt granskade studier som var inriktade på vårdtagare med olika beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD). Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av kvantitativ och kvalitativ granskningsmall. Resultatet delades in i Sociala åtgärder, Musik som åtgärd, Aromaterapi och Beröring som åtgärder, samt Hygienåtgärder.

Syftet med studien var att jämföra skattad hanteringsförmåga och hälsorelateradlivskvalitet hos närstående till personer med kronisk hjärtsvikt och stroke. Ett annat syfte var också att studera om samband fanns mellan hanteringsförmågaoch hälsorelaterad livskvalitet.  Metod: En komparativ och korrelativdesign med kvantitativ ansats användes. För att mäta hanteringsförmåga ochhälsorelaterad livskvalitet användes Jalowiec Coping Scale (JCS) och Shortform- 36 (SF- 36). Urvalsgruppen för studien var närstående till patienter med kronisk hjärtsvikt och stroke (n = 46).

Arbetsmiljön är en av de viktigaste bestämningsfaktorerna för vår hälsa. Fysiskt ansträngande arbete så som tunga lyft, monotona rörelser samt exponeringar för olika kemiska ämnen kan leda till ökad risk för ohälsa. Brandmän har jämfört med många andra yrkesgrupper annorlunda förutsättningar i sitt arbete, förutom att bekämpa bränder rycker de ut även ut vid exempelvis vid bil- och kemikalieolyckor samt vid djurräddning. I deras arbetsmiljö blir de utsätta för bland annat psykiska, fysiska och kemiska hälsorisker exempelvis genom bränder, bil- och kemikalieolyckor, som kan leda till olika former av cancer och andra fysiska skador/sjukdomar. Syftet med denna studie var att undersöka hur brandmän upplever de hälsorisker som kan förekomma i deras arbetsmiljö.

Abstract Jonasson, M & Swane, J (2010). Pedagogers perspektiv på den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Vårt examensarbete handlar om pedagogers tankar kring den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer av åtta pedagoger vilka arbetar på en och samma förskola på en mindre ort i södra Sverige.

Fysisk aktivitet är betydelsefullt, då det både har positiva psykiska och fysiska effekter på människan. De senaste åren har antalet aktiva unga minskat, denna trend behövs brytas. Det finns många olika faktorer som påverkar barn och ungdomar och deras motivation till fysisk aktivitet. De mest återkommande faktorerna är dock att ha kul och känna sig kompetent..

Bakgrund: Våld är ett problem inom vården och på akutmottagningar finns en stor risk att våldsincidenter uppstår. Våld kan skapa fysiska och psykiska konsekvenser, medföra osäker arbetsmiljö och försämrad omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om vilka faktorer som kan ge upphov till våld på akutmottagningar. Metod: Litteraturöversikt baserat på kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom olika faktorer som kan ge upphov till våld, såsom väntetider och stressande arbetsklimat.

Ambulanspersonal (ambulanssjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och ambulanssjukvårdare) förväntas klara av både fysiska och psykiska påfrestningar och samtidigt utföra en patientsäker vård. Framförallt de fysiska påfrestningarna kan skapa muskuloskeletala besvär hos ambulanspersonalen. Muskuloskeletala besvär kan leda till arbetsrelaterade förslitningsskador i nacke, skuldror, ländrygg och knän. Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens upplevelse av regelbunden strukturerad fysisk aktivitet. Studien utfördes med kvalitativ design och en induktiv ansats där sex manliga deltagare intervjuades.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en vanlig neurologisk autoimmun sjukdom hos kvinnor i Nordamerika och Europa. I Sverige har cirka 18 000 människor MS. Sjukdomen är obotlig och kan påverka personens livskvalité. Syfte: Att beskriva vuxna kvinnors upplevelser av att leva med MS. Metod: En litteraturöversikt baserat på 12 kvalitativa artiklar.

Epidemiologiska kunskapsunderlag visar att personal inom vård och omsorg tillhör en riskgrupp för ohälsa på grund av att arbetsmiljön påverkar personalens fysiska och psykiska hälsa negativt. Levnadsvanor angående bland annat mat, motion och användning av tobak har stor betydelse för människans fysiska och psykiska hälsa. Omvårdnadsprogrammet är en treårig gymnasial utbildning och syftet med utbildningen är att ge eleven den grundläggande yrkeskunskap och kompetens som krävs för arbete i verksamheter inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst.Syftet med uppsatsen är därmed att genom en kvantitativ enkät undersöka hur 52st elever på ett omvårdnadsprogram förhåller sig till hälsa och hälsobeteenden med fokus på elevernas levnadsvanor för att kunna främja sin hälsa i sin framtida yrkesroll inom vård och omsorg. Resultatet visar att elevernas definition av begreppet hälsa omfattar i likhet med WHO:s definition av hälsa mer än bara människans biologi. Majoriteten av elever värderar sin hälsa som ?bra? eller ? mycket bra?, dock värderar en stor andel elever sin hälsa som ?varken bra eller dålig?, vilket kan relateras till elevernas självupplevda somatiska och psykiska besvär.