Bakgrund: Fibromyalgi ?r en kronisk sm?rtsjukdom som ?r komplex med olikartade symtom som p?verkar patienters fysiska och psykiska m?ende. Diagnostiserings- och behandlingsprocessen pr?glas ofta av utmaningar. Viss forskning visar att v?rdpersonal har en varierande kunskap om fibromyalgi som tillst?nd vilket tillsammans kan leda till variationer av bem?tande.

Syftet med detta arbete Àr att se hur lÀrare i förskolan arbetar medutomhuspedagogik. Vilka möjligheter och svÄrigheter upplever lÀrarna inomutomhuspedagogik samt hur pÄverkar utomhusmiljön barns vÀlmÄende och hÀlsa.Jag har genomfört en kvalitativ forskningsmetod dÀr jag intervjuat sju förskolelÀrarepÄ sex olika förskolor i Sverige med utomhuspedagogik som inriktning. Jag har tagithÀnsyn till de forskningsetiska principerna för att skydda respondenterna. Genominsamlat material frÄn intervjuer och tillgÀngligt material frÄn forskning ochlitteratur inom omrÄdet har jag fört en diskussion kring mina frÄgestÀllningar.Resultatet av detta arbete har visat att utomhuspedagogik Àr ett redskap somengagerar hela kroppen i lÀrandeprocessen, att respondenterna upplever att bÄdebarn och lÀrares psykiska och fysiska hÀlsa förbÀttras genom att vara aktiva iutomhusmiljön samt att barn fÄr en tidig förstÄelse och respekt för miljön. Minslutsats kring utomhuspedagogikens betydelse Àr att detta arbetssÀtt behövs för att gebarn möjlighet till individanpassat lÀrande.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad som kÀnnetecknar ett gott bemötande inom den prehospitala akutsjukvÄrden och vilken betydelse bemötandet har för vÄrden. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes via databaserna CINAHL och PubMed. De elva inkluderade artiklarna resulterade i kategorier och subkategorier som beskriver vad som Àr utmÀrkande för ett gott bemötande inom den prehospitala sjukvÄrden och vilken betydelse det har för vÄrden. Resultat: Resultatet visade att ambulanspersonalen ska anpassa kommunikationen efter patientens förutsÀttningar och de ska ha ett förhÄllningssÀtt som baseras pÄ respekt, ödmjukhet och empati. En förutsÀttning för en god omvÄrdnad Àr att en omvÄrdnadsrelation, baserad pÄ tillit och förtroende, upprÀttas.

De svenska stÀderna har fÄtt en mer komplex och rikare sammansÀttning av befolkningsgrupper nÀr det kommer till bÄde levnadssÀtt och familjeförhÄllanden. De socioekonomiska klyftorna har blivit allt tydligare och bostadssegregationen har under de senaste decennierna vÀxt fram i de svenska stÀderna. Det finns mÄnga förestÀllningar om hur man planerar den goda staden och vilka komponenter som behövs för att skapa en stad dÀr alla Àr jÀmlika. I detta kandidatarbete undersöks hur den fysiska utformningen pÄverkar stÀders boendemönster och omrÄdet MöllevÄngen i Malmö studeras som fallstudie.

Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur personer med psykisk sjukdom upplever att de blir och har blivit bemötta av mÀnniskor i sin omgivning. Samt att undersöka vilken betydelse de tillskriver sociala relationer och bemötanden för sin psykiska hÀlsa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras pÄ fem semi -strukturerade intervjuer.Resultatet visar att personer med psykisk sjukdom upplever stor brist pÄ förstÄelse och acceptans frÄn sin omgivning nÀr det gÀller hur de har blivit bemötta i relation till sin psykiska sjukdom. Resultatet visar ocksÄ att personer med psykisk sjukdom vÀrdesÀtter gemenskap och samhörighet som Àr prÀglad av förstÄelse och acceptans.För att analysera resultatet av studien har följande teorier anvÀnts; den psykiska strukturens förutsÀttningar, sociala relationers karaktÀr - avseende emotionerna skam och stolthet, mÀnniskan som social varelse och depressionens socialpsykologi.I analysen framkommer att bristen pÄ förstÄelse och acceptans pÄverkar intervjupersonerna sjÀlvbild pÄ ett negativt sÀtt. Konsekvensen blir en bristande tillit bÄde till sig sjÀlv och andra och resulterar i försvÄrandet av att upprÀtthÄlla optimalt differentierade sociala relationer. Att intervjupersonerna vÀrdesÀtter gemenskap och samhörighet som Àr prÀglad av förstÄelse och acceptans tolkas som att intervjupersonerna genom förstÄelse och acceptans blir speglade pÄ ett sÀtt som stÀrker det sanna sjÀlvet. Speglingen förmodas vara betydelsefull utifrÄn att intervjupersonerna med hjÀlp av den positiva speglingen kan skapa meningar som tillskriver den egna identiteten vÀrdet av ett autentiskt sjÀlv.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieflickors frukostfrekvens samtorsaken till att frukostmÄlet ibland utesluts. Tidigare forskning rapporterar om en radolika fysiska och psykiska biverkningar vid ett uteblivet frukostmÄl. Det har Àvenframkommit att skolor som serverar frukost har elever som Àr lugnare och dÀrmed fÄrlÀttare att koncentrera sig. Undersökningen gjordes med ett kvantitativt angreppssÀtt ochinnefattar 127 respondenter. Respondenterna fick besvara en enkÀt med fastasvarsalternativ gÀllande frukostfrekvens och eventuella symptom de brukade ha innanlunch.

Genom att arbeta i den palliativa vÄrden möter sjuksköterskor döende mÀnniskor och deras nÀrstÄende. NÀr sjukdomens förlopp inte gÄr att stoppa men med god omvÄrdnad underlÀttas patientens lidande och dÄ mÄr nÀrstÄende bÀttre nÀr de ser att den sjukes symtom lindras. Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta nÀrstÄende inom palliativ vÄrd. En manifest kvalitativ innehÄllsanalys har anvÀnts för att analysera nio internationellt publicerade vetenskapliga studier. Analysen resulterade i fyra kategorier; att hantera utmanande situationer; att kunna se nÀrstÄendes behov av information; att visa respekt för andliga och kulturella Äsikter; att anförtros en nÀra relation.

SyfteSyftet med studien har varit att undersöka vad som pÄverkar upplevelsen av friluftsliv i fjÀllmiljö. FrÄgestÀllningar var: Vilken pÄverkan har motivationen pÄ upplevelsen? Vilken pÄverkan har den fysiska arbetskapaciteten pÄ upplevelsen?MetodDe 51 studenter frÄn Idrottshögskolan i Stockholm som vÄrterminen 2003 genomförde den obligatoriska kursen i vinterfriluftsliv deltog i studien som bestod av tre olika delar. Undersökningen var av tvÀrvetenskaplig karaktÀr. Alla 51 studenter deltog i en enkÀtundersökning, dÀr de skulle skatta sin motivation, upplevelse och fysiska anstrÀngning under fjÀllturen.

BakgrundFotsÄr Àr en vanlig komplikation hos diabetiker som ofta pÄverkar patientens livskvalitet.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva sjuksköterskors kunskaper med avseende att förebygga och behandla fotsÄr hos patienter med diabetes samt hur sjuksköterskan kan stödja patienterna i sin egenvÄrd.Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserades pÄ 12 vetenskapliga artiklar med bÄde kvantitativ och kvalitativ design, publicerade mellan 2000-2012. Urvalet av artiklarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Sjuksköterskor behövde öka sina kunskaper vid omvÄrdnaden av patienter med diabetesfotsÄr, medan patienterna efterfrÄgade mer kunskap om sjukdomen och dess komplikationer, samt behövde mer information och ökad motivation till att bedriva sin egenvÄrd. Resultatet visade att utbildning och ökad kunskap om fotsÄr ledde till en bÀttre livskvalitet och ökad egenvÄrd hos diabetespatienterna.Slutsats: BÄde sjuksköterskor och diabetespatienter Àr i behov att förbÀttra sina kunskaper om omvÄrdnaden av fotsÄr. Det Àr viktigt att sjuksköterskan skapar en god relation och en helhetssyn som inbegriper sÄvÀl det fysiska, psykiska som det sociala perspektivet pÄ patienten. Detta förhÄllningssÀtt Àr grunden för att sjuksköterskan ska kunna hjÀlpa och stödja patienten i sin egenvÄrd..

Enligt Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska skall sjuksköterskan ha förmÄga att tillgodose patientens basala och specifika omvÄrdnadsbehov, sÄvÀl fysiska, psykiska som sociala, kulturella och andliga. Trots detta tenderar andliga behov att hamna i skymundan. Kritik kan riktas mot att vÄrden har en för endimensionell syn pÄ patienten. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka hinder och möjligheter som finns för att utöva andlig omvÄrdnad. Studiens resultat baseras pÄ 11 artiklar.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor och varje Är insjuknar omkring 7000 kvinnor. En bröstcancerdiagnos leder ofta till en krisreaktion pÄ grund av de fysiska och psykiska förÀndringar som diagnosen medför. För att kvinnorna ska kunna hantera den nya livssituationen Àr de i behov av relevant stöd av den vÄrdpersonal de kommer i kontakt med. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med diagnostiserad bröstcancer upplever stöd frÄn vÄrdpersonal under diagnos och behandlingsperiod. Studien Àr en kvalitativ litteraturstudie baserad pÄ sju vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av analysmetoder.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar:Syftet med studien var att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka upplevd hÀlsa och livsstil hos idrottslÀrarstudenter efter minst tre Ärs högskolestudier med viss inriktning mot hÀlsa. Ett ytterligare syfte var att undersöka eventuella förÀndringar för respondenterna frÄn det att de pÄbörjade sin utbildning 2008 till dess att de Àr pÄ vÀg att avsluta den fyra Är senare. FrÄgestÀllningar:* Hur skattar studenterna sin upplevda fysiska och psykiska hÀlsa?* Vilket socialt och kulturellt engagemang uppger studenterna att de har i olika aktiviteter?* Hur skattar studenterna sin grad av fysisk aktivitet?* Vilka kostvanor uppger studenterna att de har?MetodUndersökningen innefattade 46 idrottslÀrarstudenter som Är 2012 fyllde i en enkÀt gÀllande hÀlsa, fritidsvanor, fysisk aktivitet och kost. Resultaten analyserades i SPSS version 19.0 och jÀmfördes med resultat frÄn samma enkÀt och mÄlgrupp Är 2008, dÄ det var 77 idrottslÀrarstudenter som fyllde i enkÀten.