Sök:

Sökresultat:

5469 Uppsatser om Fysiska och psykiska hälsoeffekter - Sida 45 av 365

Sambandet mellan undersökningsinstrument för fysisk aktivitet som anvÀnds för barn med övervikt

SammanfattningAtt undersöka en befolknings fysiska aktivitet ger beskrivande data utavdagslĂ€get samt att resultatet fungerar som mĂ€tinstrument för hur en framtidaintervention ska utformas. Syftet med denna studie var att se om nĂ„gotsamband förelĂ„g mellan tre olika undersökningsinstrument för fysiskaktivitet, som anvĂ€nds för med barn med övervikt. Metod: DeltagarnamĂ€ttes, vĂ€gdes, skattade sin fysiska aktivitetsnivĂ„ (frĂ„geformulĂ€r), testade sinfysiska prestationsförmĂ„ga (sex minuters gĂ„ngtest) och deras fysiska aktivitetmĂ€ttes (accelerometer). Resultat: Åtta flickor, 7-13 Ă„r, med ett Body MassIndex (BMI) pĂ„ 26 ± 3,7 kg/m2deltog. Majoriteten skattade sig vara fysisktaktiva 30-60 min/dag under vardag och helg, men som grupp var skattningensignifikant lĂ€gre pĂ„ helgen.

Jag lÀcker! Kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens

Urininkontinens Àr ett globalt problem som förekommer hos mer Àn 50 miljoner av vÀrldens befolkning och Àr tre gÄnger vanligare bland kvinnor Àn hos mÀn. Urininkontinens medför en försÀmrad livskvalitet genom att bland annat pÄverka kvinnors fysiska, psykiska, sexuella och sociala vÀlbefinnande. Sjuksköterskan kommer i kontakt med kvinnor som har urininkontinens och för att kunna ge god vÄrd och frÀmja hÀlsa behövs kunskap om hur kvinnor upplever urininkontinens. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens. Metoden var en litteraturstudie som bestod av 13 vetenskapliga artiklar.

Konsekvenser av ungdomarsökade internetanvÀndning : - vad sÀger forskningen?

Denna studie Àr en integrativ forskningsöversikt med syfte att kartlÀgga vilka psykiska hÀlsorisker som finns för ungdomar pÄ internet och i sÄdana fall vilka dessa risker Àr, samt vilka förklaringar till fenomenet som forskarna lyfter fram. Vilka psykiska hÀlsorisker Àr enligt befintlig forskning de mest vanligt förekommande bland ungdomar som anvÀnder internet för olika ÀndamÄl? Vilka Àr konsekvenserna som presenteras som följd av dessa hÀlsorisker? Vad sÀger forskningen om riskgrupper bland ungdomar gÀllande internet? Vilka förklaringar presenterar befintlig forskning gÀllande de olika hÀlsoriskerna? Genom lÀmpliga sökord och vÀlkÀnda databaser har studier valts ut för att kunna besvara valda syfte och frÄgestÀllningar. I forskningsöversikten valdes 17 studier ut som ansÄgs relevanta för valt omrÄde. Resultatet visar att ungdomar riskerar att utsÀttas för flertalet faror pÄ nÀtet men att detta inte Àr ett kausalt samband.

Unga vuxnas vÀg till ÄterhÀmtning : En kvalitativ studie om att bli fri frÄn psykisk ohÀlsa

Barns och ungdomars psykiska ohÀlsa Àr ett ofullstÀndigt utforskat omrÄde i Sverige. Mycket tyder dock pÄ att den psykiska ohÀlsan ökar bland unga vuxna, vilket gör att det finns all anledning att undersöka hur just denna grupp bÀst kan bli hjÀlpt. Syftet med denna studie har varit att fÄ en större förstÄelse för hur ÄterhÀmtningsprocessen frÄn psykisk ohÀlsa kan se ut för denna grupp: vad som Àr verksamt i processen och vilka faktorer de upplever som viktiga, pÄdrivande och hjÀlpande. Detta har undersökts i fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna mellan 23 och 27 Är som lidit av psykisk ohÀlsa men som idag mÄr bra igen. Ingen av dem har vÄrdats pÄ institution för den psykiska ohÀlsan, men alla har fÄtt professionell hjÀlp.

Livskvalitet och hÀlsa hos personer med alternativt utan diagnosen ADHD. 

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) och konsekvenserna av att ha detta funktionshinder har debatterats mycket pÄ senare Är. ADHD anses vara en medfödd uppmÀrksamhetsstörning av varierande grad som finns hos 3-5 % av befolkningen och pÄverkar hela livet för den drabbade. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa skillnader i livskvalitet och hÀlsa hos barn, unga och vuxna med diagnosticerad ADHD i jÀmförelse med personer som saknar denna neuropsykiatriska störning. Datamaterialet bestod av 11 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats publicerade Är 2000-2008. I resultatet framkom tre omrÄden dÀr skillnader fanns: livskvalitet och fysisk hÀlsa, livskvalitet och psykisk hÀlsa samt livskvalitet och social hÀlsa.

Elevgruppens fysiska aktivitet under idrottslektioner och betydelsen av lÀrarens ledarskap och organisation

Elevernas aktivitet under lektioner i allmÀnhet Àr beroende av undervisningens innehÄll och organisation för att nÄ uppstÀllda mÄl, som i Àmnet Idrott och hÀlsa bland annat handlar om fysisk aktivitet i olika former av rörelse som lekar, spel, idrotter, dans och rörelse till musik. Syftet med mitt arbete Àr att fÄ en uppfattning om den fysiska aktivitetens omfattning under idrottslektioner och hur aktiviteten beror av lektionsarbetets organisation och ledning. Arbetet har genomförts som en fallstudie av klasser som grupp i grundskolans Ärskurs 4 ? 6 och resultaten av mina observationer har dokumenterats och analyserats samt jÀmförts mot tidigare forskning pÄ omrÄdet. Studien har kompletterats med en enkÀt riktad till idrottslÀrarna i de klasser som observerats för att fÄ deras synpunkter pÄ vad som kan pÄverka elevernas fysiska aktivitet under idrottslektionerna.

Ma?ltiden ska vara en gla?djens upplevelse - en kvalitativ intervjustudie : A?ldres tankar och upplevelser kring sin ma?ltidssituation pa? va?rd- och omsorgsboendet

Bakgrund: Ma?ltiden a?r central fo?r en ma?nniskas fysiska och psykiska va?lma?ende. Malnutrition a?rett vanligt problem i den a?ldre populationen.Syfte: Att underso?ka hur personer boende pa? tva? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n upplever sin ma?ltidsmiljo? samt hur det egna behovet av egenva?rdssto?d och inflytande mo?ts under ma?ltiden utifra?n faktorerna fysisk och social ma?ltidsmiljo?, hja?lpmedel, egenva?rd och sja?lvbesta?mmande.Metod: Studien har en kvalitativ ansats. A?tta informanter pa? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n intervjuades, informanterna valdes genom ett strategiskt urval.

? BerÀtta dina kÀnslor, dÄ gÄr knutarna bort? : En studie av hur flickor beskriver sina inbördes konflikter

Flickors konflikter anses vara osynliga för vuxna och det talas Àven om att de inte skulle existera. Denna studie har som syfte att synliggöra flickors konflikter. Studien har Àven avsikten att undersöka flickors beskrivning av sina konflikter mellan varandra, samt skapa en djupare förstÄelse om hur flickor upplever sina konflikter. För att uppnÄ detta syfte har intervjuer anvÀnts som metod. Informanterna Àr sex flickor i nio Ärs Älder.

Att leva med obstruktivt sömnapnésyndrom

Obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS) innebÀr upprepade andningsuppehÄll under natten tillsammans med extrem dagen efter-trötthet. Fortfarande finns det mÄnga personer med ett odiagnostiserat OSAS. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med obstruktivt sömnapnésyndrom upplever sin livskvalitet. I metoden har 18 artiklar bearbetats. Resultatet visar pÄ en försÀmrad livskvalitet hos personer med OSAS.

Akupunkturbehandling vid lÄngvarig smÀrta : Ur ett patientperspektiv

Bakgrund: Akupunktur har anvÀnts under tusentals Är som behandling vid olika sjukdomstillstÄnd. I Sverige anvÀnds metoden frÀmst vid smÀrttillstÄnd. Författarna vill undersöka akupunktur som omvÄrdnadsÄtgÀrd genom att belysa patientupplevelsen. LÄngvarig smÀrta Àr ett vanligt, utbrett och komplext problem som Àr svÄrbehandlat. Patienter upplever ofta bristfÀlliga resultat med behandlingen som traditionell medicin erbjuder.

Skolkuratorn, ungdomen & sexualitet : ? En kvalitativ studie av vilka frÄgor en skolkurator möter frÄn ungdomar angÄende sexualitet

I dagens samhĂ€lle Ă€r gruppen Ă€ldre med psykisk ohĂ€lsa ett eftersatt omrĂ„de och detfinns begrĂ€nsad mĂ€ngd forskning om denna Ă„ldersgrupps psykiska ohĂ€lsa. Att varaĂ€ldre innebĂ€r inte en tillvaro utan psykiska besvĂ€r, utan Ă€ldre kan bĂ€ra med sigpsykisk ohĂ€lsa sen tidigare i livet och psykisk ohĂ€lsa kan Ă€ven förstĂ€rkas ochuppkomma till följd av förĂ€ndringar i livssituationen. Det Ă€r dĂ€rför viktigt att Ă€ldre fĂ„rtillgĂ„ng till stöd och hjĂ€lp för att bemĂ€stra och hantera den psykiska ohĂ€lsan. Brist pĂ„hjĂ€lp och stöd samt ouppmĂ€rksammad psykisk ohĂ€lsa kan Ă€ven för Ă€ldre personerleda till suicid och suicidförsök. Äldre över 65 Ă„r Ă€r representerade i statistiken översuicid och i Sverige Ă€r det genomsnitt en person över 65 Ă„r som fullbordar suicid varjedag.

"För deppig för att springa" : En kvantitativ studie om sambandet mellan upplevd nedstÀmdhet, upplevd smÀrta och fysisk aktivitet hos flickor i Äk 9

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan upplevd nedstÀmdhet och smÀrta och graden av fysisk aktivitet hos flickor i Äk 9. Den upplevda nedstÀmdheten och smÀrtan kommer i denna studie att mÀtas genom att undersöka hur dessa flickor skattat olika psykosomatiska besvÀr sÄsomont i huvudet, trött & hÀngig, ensam, ledsen, ont i kroppen, ont i magen och problem med att sova.För att besvara syftet kommer jag utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur ofta upplevde flickor i Äk 9 kÀnsla av nedstÀmdhet och smÀrta i form av olika psykosomatiska besvÀr under Ären 2001 och 2007 och skiljer det sig mellan Ären?I vilken utstrÀckning var dessa elever fysiskt aktiva under 2001 samt 2007, har den fysiska aktiviteten förÀndrats mellan Ären?Samvarierar den fysiska aktivitetsgraden med skattningen av den upplevda nedstÀmdheten och smÀrtan hos dessa flickor Är 2001 och 2007?MetodSom utgÄngspunkt för denna uppsats kommer data frÄn tvÄ tidigare datainsamlingar att anvÀndas. BÄda datainsamlingarna Àr gjorda under projektet Skola- Idrott- HÀlsa som Àr en longitudinell nationell studie av barns och ungdomars fysiska status, fysiska aktivitet samt hÀlsomÀssiga tillstÄnd. För att besvara frÄgestÀllningarna och syftet i denna uppsats kommer tvÄ olika tvÀrsnittsstudier genomföras med data som samlats in under SIH projektet.

Arbetsterapeuters arbete med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder - En kvalitativ intervjustudie

Sammanfattning:Bakgrund och syfte: Att ha struktur i vardagen Ă€r viktigt för personer med psykiska funktionshinder men de har ofta problem att skapa och bibehĂ„lla bĂ„de en yttre och inre struktur. Trots att struktur Ă€r ett vanligt arbetsomrĂ„de för arbetsterapeuter inom psykiatrisk verksamhet i Sverige, saknas det forskning som undersöker arbetsterapeutiska interventioner med syfte att frĂ€mja struktur för personer med psykiska funktionshinder. Syftet med denna studie Ă€r att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder.Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes för att besvara syftet. Åtta arbetsterapeuter verksamma inom allmĂ€npsykiatrin i ett svenskt lĂ€n intervjuades utifrĂ„n en halvstrukturerad intervjuguide. All data frĂ„n intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehĂ„llsanalys, vilket resulterade i sju kategorier med ett övergripande tema ? Aktivitet förutsĂ€tter struktur.

Den kommunala profilen och dess pÄverkan pÄ den fysiska planeringen

Ronneby kommun har Är 2009 antagit en ny profil, Den moderna kurorten, som ska förtydliga vad kommunen har att erbjuda och vilka mÄl den sÀtter för framtiden. Detta arbete syftar till att söka svar pÄ om denna nyantagna profil och vad den stÄr för har speglat av sig i kommunens fysiska planering. Detta görs genom att söka upp kommunala dokument med uttalade kopplingar till denna profil. Profilens betydelse kommer sedan att analyseras för att sedan jÀmföras med fallstudiernas ÄtgÀrder. PÄ sÄ sÀtt kan arbetet hitta kopplingar mellan den aktuella fysiska planeringen och kommunens profil och dÀrmed avgöra om Den moderna kurorten har satt spÄr i planeringen. Arbetet kommer Àven undersöka fallstudiernas möjlighet, grundat i forskning, som fungerande komponenter i Ronneby kommuns marknadsföring.

VÄga vara ung chef, en studie om skillnader i chefers vÀlbefinnande och arbetskrav

Syftet med den hÀr uppsatsen var att fÄ en förbÀttrad förstÄelse av hur unga chefer upplever sitt arbete inom offentlig sektor och hur det psykiska vÀlbefinnandet pÄverkas av arbetsbelastningen. Undersökningen har gjorts utifrÄn semistrukturerade intervjuer med fyra enhetschefer om deras upplevelser av arbetskrav samt psykiska vÀlbefinnande dÀr analysprocessen samt grunden för studien följer den fenomenologiska ansatsen. Resultatet visar utifrÄn chefernas upplevelser att det finns starka samband att det psykiska vÀlbefinnandet pÄverkas negativt av för hög arbetsbelastning. De tydliga faktorer som skapar ohÀlsan Àr arbetsansvaret, arbetstiderna och ocksÄ de höga ambitioner som chefer kan ha. Studien konstaterar hur yngre chefer har större tendens till stressrelaterade sjukdomar till följd av arbetspressen som unga chefer anses ha.

<- FöregÄende sida 45 NÀsta sida ->