Patienter som vÀntar pÄ hjÀrttransplantation har en oviss tid framför sig. Det finns ett behov av att utforska patienters upplevelser under denna tid för att sjuksköterskan ska kunna ge optimal omvÄrdnad. Syftet var att utforska patienters erfarenheter av att vÀnta pÄ hjÀrttransplantation och vilken betydelse sjuksköterskans omvÄrdnad hade under den perioden. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 14 vetenskapliga artiklar valdes ut, granskades och bearbetades. De kategorier som kom fram i bearbetningen handlade om patientens psykiska, sociala och fysiska aspekter, hur tiden pÄ vÀntelistan hanterades samt sjuksköterskans omvÄrdnad.

Studiens syfte Àr att utifrÄn bÄde ett könsperspektiv och ett etnicitetsperspektiv se pÄ hur ung-domars erfarenheter av vÄld ser ut. Finns det nÄgra likheter eller skillnader mellan svenska ungdomar/invandrarungdomar och mellan killar/tjejer? Mina frÄgestÀllningar Àr:? Har killar och tjejer olika erfarenheter av vÄld?? Har invandrarungdomar och svenska ungdomar olika erfarenheter av vÄld?? Söker ungdomar hjÀlp för det vÄld de upplevt och i sÄ fall, var? Hur upplever ungdo-marna att de bemöts?? Vilken uppfattning har de professionella om ungdomars erfarenheter av vÄld? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag genomfört en enkÀtstudie pÄ fyra gymnasieskolor i och runt Göteborg med bÄde praktiska och teoretiska inriktningar. 162 ungdomar har svarat pÄ enkÀten. Tre kvalitativa intervjuer har ocksÄ genomförts med professionella frÄn olika yrkes-kategorier som möter ungdomar som Àr brottsoffer och/eller förövare.

Bakgrund: Bröstcancer utgör en tredjedel av all cancer som kvinnor insjuknar i. Det finns flera olika behandlingar och mastektomi Àr en utav dem. BÄde sjukdomen och behandling medför sÄ vÀl fysiska som psykiska förÀndringar hos kvinnor. Syfte: Var att belysa kvinnors upplevelser av sin livsvÀrld efter en mastektomi. Metod: En litteraturstudie av kvalitativa studier har utförts.

Sverige Àr nu ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr mÀnniskor frÄn olika delar av vÀrlden kommer i kontakt med svensk sjukvÄrd. VÄr nyfikenhet vÀcktes om hur de upplever möten med besökskulturen pÄ IVA? Syftet med denna studie var att undersöka hur utlandsfödda nÀrstÄende upplever möten med besökskulturen pÄ IVA.I denna pilotstudie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ innehÄllsanalys med en fenomenologisk ansats dÀr vi valt att samla in data via intervjuer med öppna semistrukturerade frÄgor. VÄra informanter hade överlag en upplevelse av gott bemötande frÄn vÄrdpersonalen pÄ den avdelning dÀr de varit besökare. De upplevde den psykiska och fysiska miljön som mestadels god med undantag för oro och trÄnga patientrum.I omvÄrdnadsarbetet har sjuksköterskan ett stort ansvar för hur utlandsfödda nÀrstÄendes möten med besökskulturen blir.

Palliativ vÄrd strÀvar efter att förebygga och lindra lidande för patienten som Àr drabbad av livshotande sjukdom. Det handlar om att lindra den fysiska smÀrtan men i lika stor utstrÀckning den psykiska. Genom att vÄrdaren initierar och utvecklar en vÄrdande relation med patienten kan hon hjÀlpa denne att nÄ bÀsta möjliga livskvalitet under den tid som finns kvar. Detta Àr mÄnga gÄnger en svÄr uppgift. Denna studies syfte var att beskriva hur den vÄrdande relationen framtrÀder i vÄrdandet av patienter i den palliativa vÄrden.

Abstract Malmberg, Linda (2010). Klassrumsmiljö och lÀrande. Malmö högskola Examensarbetet behandlar lÀrares och elevers syn pÄ den fysiska klassrumsmiljön och betydelsen för lÀrandet. Studien Àr förlagd pÄ en skola i Landskrona. Den fysiska miljön innefattar sÄdant som möblering, placering av elever och ljudnivÄ.

Bakgrund: Asylsökande löper större risk att drabbas av psykisk ohÀlsa Àn den generella befolkningen, pÄ grund av traumatiska hÀndelser och förlusten av kultur och stöd. SjukvÄrdspersonal behöver kunskap om asylsökandes specifika vÄrdbehov för sin psykiska hÀlsa och inneha en kulturell kompetens för att kunna ge en personcentrerad vÄrd. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur distriktssköterskor skattade sin egen förmÄga att identifiera, bedöma och hantera psykisk ohÀlsa hos asylsökande. Metod: En kvantitativ tvÀrsnittsstudie med enkÀt som datainsamlingsmetod har utförts. EnkÀten besvarades av 53 distriktssköterskor.

Stress Àr ett vanligt hÀlsoproblem som ökat under de senaste Ären. MÄnga sjuksköterskor upplever stress pÄ sin arbetsplats vilket kan pÄverka omvÄrdnaden och patientsÀkerheten. Vid stress sker fysiologiska-hormonella reaktioner i kroppens organsystem som utlöser fysiska och mentala pÄfrestningar.Syftet: var att beskriva sjuksköterskors hantering av stress pÄ vÄrdavdelning. Metod: har varit en litteraturstudie. Databaser som anvÀnts var CINAHL och PubMed.

PrimÀr hypotyreos Àr i Sverige en folksjukdom som frÀmst drabbar kvinnor i alla Äldrar. Sjukdomens symtom Àr omfattande och kan ge allvarliga konsekvenser för patientens hÀlsa om sjukdomen inte upptÀcks och behandlas i tid. Symptom som sjukdomen uppvisar pÄverkar patientens livskvalitet. Sjuksköterskans ansvar Àr att frÀmja patientens livskvalitet genom att bland annat hjÀlpa individen med anpassningen till de förÀndringar som sjukdomen medför. Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa hur primÀr hypotyreos pÄverkar livskvalitet hos vuxna individer.

PrimÀr hypotyreos Àr i Sverige en folksjukdom som frÀmst drabbar kvinnor i alla Äldrar. Sjukdomens symtom Àr omfattande och kan ge allvarliga konsekvenser för patientens hÀlsa om sjukdomen inte upptÀcks och behandlas i tid. Symptom som sjukdomen uppvisar pÄverkar patientens livskvalitet. Sjuksköterskans ansvar Àr att frÀmja patientens livskvalitet genom att bland annat hjÀlpa individen med anpassningen till de förÀndringar som sjukdomen medför. Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa hur primÀr hypotyreos pÄverkar livskvalitet hos vuxna individer.

I tidigare studier har det uppmÀrksammats hinder i den fysiska miljön och i bemötandet för skateboard pÄ allmÀnna platser. Det har Àven visats att skateboardparker verkar frÀmja skateboardutövandet. Denna studie syftar dÀrmed till att kartlÀgga hinder och förutsÀttningar för skateboard och undersöka hur skateboardparker pÄverkar den fysiska aktiviteten. Det Àr Àven av intresse att studera hur de sociala faktorerna pÄverkar skateboardutövande dÄ tidigare forskning tyder pÄ att det Àr ett viktigt inslag i skateboardutövandet. Som metod anvÀnder sig studien av en kvalitativ design.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera fyra organisationers preventiva arbete mot utbrÀndhet. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med personalansvarig i respektive organisation. UtifrÄn fenomenologisk analysmodell av Giorgi beskriven av Malterud (1998) analyserades sex teman; orsak till utbrÀndhet, hÀlsa, samhörighet, psykosocialt klimat, vÀgledning och kompetensutveckling. Analysen av intervjuerna skedde utifrÄn tre teoretiska perspektiv; salutogenetiskt perspektiv, stressteori och Krauklis och Schenströms modell för förebyggande arbete mot utbrÀndhet pÄ organisationsnivÄ.

Den psykiska hÀlsan hos unga kvinnor har en orovÀckande utveckling. Psykisk hÀlsa Àr en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hÀlsans utvecklingbörjar under barndomen och pÄverkas av olika pÄfrestningar i livet. Ungdomstiden Àr en tid av förÀndring dÄ allt Àr instabilt.Hur personen klarar detta beror pÄ de förutsÀttningar individen fÄtt under uppvÀxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken pÄ psykisk ohÀlsa.

Den psykiska hÀlsan hos unga kvinnor har en orovÀckande utveckling. Psykisk hÀlsa Àr en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hÀlsans utveckling börjar under barndomen och pÄverkas av olika pÄfrestningar i livet. Ungdomstiden Àr en tid av förÀndring dÄ allt Àr instabilt. Hur personen klarar detta beror pÄ de förutsÀttningar individen fÄtt under uppvÀxten.

Denna undersökning bygger pÄ fem kvinnliga förskollÀrares uppfattningar om förskolans fysiska innemiljö. Syftet Àr att ta reda pÄ vad förskollÀrare tÀnker kring material och utformning av lokaler. I litteraturdelen berörs olika syn pÄ barn och pÄ förskolan som institution samt teorier kring material och den fysiska innemiljön. Eftersom jag söker förskollÀrares olika uppfattningar, anvÀnder jag mig utav en kvalitativ metod och genomför fem intervjuer. Mitt resultat visar att det Àr flera delar som pÄverkar förskollÀrarnas tÀnkande kring utformningen av förskolan, bl.a.