Upplevelserummet blir alltmer viktigare. Tidigare undersökningar om upplevelserummet har enbart fokuserats på de fysiska faktorerna. Men vad som även behöver undersökas är vilka faktorer utöver de fysiska som kan påverka en människas uppfattning om upplevelserummet och beteendet. Vårt syfte är att undersöka vilka faktorer som främst påverkar samt hur dessa påverkar kundens kvalitetsuppfattning av upplevelserummet..

Forskningen visar att patienter som vårdats på intensivvårdsavdelning har både psykiska och fysiska problem efter utskrivning som kan leda till försämrad livskvalitet. På senare år har detta fenomen uppmärksammats alltmer och uppföljning blir allt vanligare. Vårt syfte var att belysa patienternas erfarenhet av att följas upp efter intensivvård. Metoden var en litteraturstudie där 15 artiklar granskades, bearbetades och analyserades. Resultatet visade att det finns ett behov av uppföljning eftersom patienterna upplevde minnesluckor från intensivvårdsvistelsen eller hade overkliga minnen därifrån och behövde både information och förklaring.

Mobbning kan förekomma i olika former som fysisk, psykisk och verbal. Många förknippar utseende som en orsak till mobbning, men studier visar att utseende används i mobbning, men det är inte en orsak. De som utsätts för mobbning har ofta lägre självkänsla än de som mobbar, vilket gör att de blir ?lätta offer?. Mobbning är ett väl utbrett problem i världen och prevalensen för mobbning ser olika ut mellan länderna.

En våldtäkt medför både psykiska och fysiska besvärför den som drabbats. Hälso- och sjukvården har en betydande roll i hurvåldtäktsoffren ska omhändertas. Studien har genomförts som en litteraturstudiemed syftet att klargöra vårdteamets roll i omhändertagande av en patient somutsatts för en våldtäkt. 12 artiklar ingår i studien. Frågeställningar vidanalysen av de 12 artiklarna var att belysa specifika rutiner för hur ettvåldtäktsoffer ska bli mottaget, vilket förhållningssätt som vårdteamet börupprätthålla samt särskilda strategier och anpassade behandlingar som finns atttillgå.

Swedish as a second language and special education are two topics that have a lot in common. I have chosen to in my study look at something that is covered by the two subjects: Swedish as a second language education that is taking place in a group segregated from the class. I have interviewed students in preschool, grade one and grade two to learn details of their experience of the segregation. Finding out that it is mostly bad planning and trouble getting the schedule together that?s affecting the pupils in a negative way.

Denna uppsats behandlar innerstadens kajer i Stockholm. Syftet är att analysera hur innerstadens kajer fungerar som offentliga rum och hur de uppfattas av stadens invånare. Källmaterialet består till stor del av plandokument samt av intervjuer med både tjänstemän och stadens invånare.  En fallstudie vid en av innerstadens kajer har genomförts för att på ett tydligare sätt förstå kajernas dynamik. Resultaten från uppsatsen visar att planeringen kring kajområdena är splittrad och uppdelad mellan många olika instanser. Denna uppdelning tycks ge kajerna dess fysiska och psykiska utseende som antingen uppskattas eller ogillas av stadens invånare.

Syftet med denna forskningsöversikt var att undersöka hur musik används enligt arbetsterapeutisk litteratur samt att kritiskt analysera dessa användningar utifrån Fishers indelning av arbetsterapeutiska interventioner. Litteratursökning utfördes på databaserna Cinahl och Psykinfo och begränsades till åren 1985-2001. I studien inkluderades 17 artiklar som analyserades utifrån metoden kvalitativ innehålls- analys inspirerad av Downe-Wamboldt. Vidare analyserades innehållet i de kategorier som framkommit utifrån Fishers indelning av arbetsterapeutiska interventioner som ingår i hennes modell OTIPM. Dessa interventioner delas in i: träning, konstlad aktivitet, terapeutiska aktivitet, adaptiv och kompensatorisk aktivitet.

Denna studie undersöker hur två lärare valt att utforma sitt klassrum med avseende på den fysiska miljön, en kartläggning av denna fysiska miljö samt hur elever agerar i den givna miljön. Det vi avser med fysisk klassrumsmiljö är möblemang, utsmyckning, disposition av läromedel, elevarbeten och allt annat som av läraren har placerats i klassrummet. Vi använde oss av intervju och observation som metod, intervju av lärarna kring detta ämne och genom observation såg vi hur eleverna agerade i den fysiska miljön som var deras hemklassrum. Vi fann att de båda studerade lärarna på olika sätt förde resonemang om vad som är viktigt i en fysisk klassrumsmiljö men på olika sätt. Vi fann också att de båda lärarna ställdes inför olika problem i utformandet av den fysiska klassrumsmiljön, problem utifrån exempelvis ekonomiska resurser.

Syftet med den här studien var att undersöka hur verksamma sångpedagoger och sångelever upplever att fysisk aktivitet påverkar sångundervisningen ur ett fysiskt, mentalt och didaktiskt perspektiv. Både för- och nackdelar som fysisk aktivitet kan medföra har behandlats, samt hur musik i form av sång påverkar individen, lärandet och undervisningen.Fyra sångpedagoger har intervjuats, varav två hemmahörande inom musikalgenren. Tolv elever har fyllt i en enkät för att stödja pedagogernas information, samt för att ta reda på elevernas egna upplevelser och erfarenhet inom området. Ingen av informanterna hade någon utbildning eller teoretisk kunskap när det gäller fysisk aktivitet, men har i sångundervisningen stött på olika typer av elever med olika förhållande till fysisk aktivitet.Resultatet visar att fysisk aktivitet har en positiv effekt på sångundervisningen. Informanterna anser att lärandet påverkas av både elevens aktivitetsnivå och den musikupplevelse som sången utgör.

Bakgrund: Vara i behov av sjukhusvård tvingade patienten att tillbringa tid i miljöer som inte kunde undvikas. Den fysiska vårdmiljön borde därför utformas så den stödjer patientens väg till återhämtning och välbefinnande. Om vårdmiljön var sliten, smutsig och betydelselös skapades känslan av att hamna i händerna på oprofessionella vårdare och att vårdkvaliten var sämre. Den fysiska miljön borde innehålla ljus och omväxling i form av färg. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur den fysiska vårdmiljön, med fokus på färg och ljus, kunde påverka patientens hälsa.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

Syftet var att granska hur elever upplever att den psykosociala arbetsmiljön påverkar deras psykiska hälsa, samt att ta reda på om eleverna anser sig ha möjlighet att påverka sin psykosociala arbetsmiljö. För att uppnå detta genomförde vi en enkätundersökning. För att säkerställa att svaren inte är slumpartade har vi använt ?2 ? test. I vår undersökning framkom att eleverna upplever att det finns personal på skolan som talar om hur de ska vara mot varandra för att alla ska må bra och att det finns vuxna som de kan prata med om de inte mår bra.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av vår tids vanligaste sjukdomar och förväntas bli den tredje största dödsorsaken i världen inom tio år. Sjukdomen orsakar ofta andnöd, hosta och ökad slembildning. De flesta som drabbas av sjukdomen är personer som är eller har varit rökare. Personer som lever med sjukdomen upplever ofta ett lidande av att inte ha samma ork som tidigare och upplever stigmatiserande fördömanden på grund av sjukdomens troliga orsak.Syfte: Syftet med översikten var att beskriva upplevelsen av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom.Metod: Detta är en litteraturöversikt som är baserad på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna är analyserade och kvalitetsgranskade av båda författarna i flera steg enligt rekommendationer för analysarbete av Friberg (2012).

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs tidigare forskning kring förskolans miljöer. Hur den svenska försko-lans miljöer sett ut och ser ut idag. Jag beskriver också Reggio Emilia filosofins uppkomst samt dess tankar om förskolans miljöer.SYFTE:Syftet för undersökningen är att ta reda på och redovisa hur miljön på hur en förskola inspi-rerad av Reggio Emilia och en förskola utan inriktning ser ut, samt hur pedagogerna på des-sa två förskolor ser på betydelsen av den fysiska innemiljön för barns utveckling och läran-de.METOD:Metoden består av att en övergripande self-report fråga lämnats ut till 12 pedagoger i två olika praktiker, en förskola med Reggio Emilia inriktning och en förskola utan speciell in-riktning. Datainsamlingen har analyserats enligt en kvalitativ ansats och kompletterats med observationer av de fysiska miljöerna (gjorda löpande under fem veckors tid).RESULTAT:Resultatet har visat pedagogernas tankesätt kring sin förskolas fysiska innemiljöer. Det visar vidare likheter och skillnader mellan de två praktikernas innemiljöer och likheter och skill-nader i pedagogernas tankesätt..

Fotbollsverksamheten präglar många flickors vardag och är den största ungdomsverksamheten i svensk idrott. Det råder inga tveksamheter om att idrott innebär flera fördelar för människors psykiska och fysiska välbefinnande. Fotbollen är en arena där flickors självförtroende kan främjas och stärkas. Samtidigt faller många idrottsutövare offer för den robusta individualismen med strävan efter idrottslig framgång. Tävlingsmomentets påverkan för barn och ungdomars psykiska hälsa är viktigt att belysa och diskutera för att fotbollen ska kunna verka som en hälsofrämjande arena.