Bakgrund: MÄnga individer kÀnner inte hög livskvalitet och hÀlsa, och dÀr av ett missnöje med sitt vÀlbefinnande. Livskvalitet och hÀlsan pÄverkas av att individer inte kÀnner nÄgot inflytande i samhÀllet och upplever brist pÄ delaktighet och tillgÀnglighet. MÄnga studier visar att fysisk aktivitet och social samhörighet som tvÄ faktorer pÄ ökad livskvaliteten och hÀlsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur regelbunden fysisk aktivitet i förening pÄverkar livskvaliteten bland individer med psykisk ohÀlsa. Metod: Metoden som anvÀnds i studien Àr en systematisk litteraturstudie gjord pÄ 11 vetenskapliga artiklar bÄde av kvantitativ och kvalitativa studier. Analysmetoden som anvÀndes var enligt Forsberg och Wengström (2013). Resultat: Studiens resultat visar att det Àr tre teman svarar pÄ syftet och det Àr ökar motivation, ökar den sociala samhörigheten och symptomlindrande. Studiens visar att regelbunden fysisk aktivitet i förening kan fungera som symptomlindrande och ökar livskvaliteten och hÀlsan, det frÀmjar bÄde den fysiska hÀlsan men framförallt den psykiska hÀlsan.

Syftet med studien var att beskriva vilka interventioner arbetsterapeuter anvÀnder sig av för att personer med psykiska funktionshinder ska kunna vara delaktiga i dagliga aktiviteter. För att besvara syftet valdes en litteraturbaserad studie som kan ge en fördjupad kunskap inom det valda omrÄdet. Denna studie Àr en litteraturöversikt som syftar till att beskriva befintlig kunskap. Data insamlades genom sökningar i databaser. Sökningen resulterade i tolv utvalda artiklar som analyserades vidare utifrÄn en manifest kvalitativ innehÄllsanalys som beskriver det synliga och faktiska innehÄllet i artiklarna.

Bakgrund: Demens Àr en sjukdom som drabbar ungefÀr var femte person över 80 Är. PÄ senare tid har behovet av alternativa behandlingsmetoder ökat. VÄrdhund anses var en brabehandlingsmetod inom demensvÄrden med fÄ eller inga biverkningar.Syfte: Syftet var att undersöka vÄrdhundars pÄverkan pÄ Àldre personer med demenssjukdomgenom att genomföra en litteraturstudie.Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 13 kvantitativa artiklar. Resultaten jÀmfördes ochlikheter och skillnader plockades ut för att sedan sammanstÀllas.Resultat: VÄrdhund kan leda till ökat socialt beteende, minskade psykiska symtom, minskatagiterat beteende, minskade depressiva symtom, ökad livskvalitet samt positiva effekter pÄden fysiska och fysiologiska kroppen.Slutsatser: Studiens slutsats Àr att vÄrdhund kan ha positiva effekter pÄ hÀlsan hos dementa.Det krÀvs mer forskning för att kunna komma fram till om vÄrdhund Àr en effektivbehandlingsmetod som eventuellt skulle kunna komplettera eller till och med ersÀtta vissalÀkemedel..

Fysisk sÀkerhet Àr idag en av hörnpelarna nÀr det gÀller sÀkerhetsarbete. Denna sÀkerhet bör tillÀmpas hos alla företag som vill ha sina tillgÄngar och viktiga data skyddad. Organisatorisk sÀkerhet och logisk sÀkerhet Àr andra sÀkerhetsaspekter som börkompletteras med den fysiska sÀkerheten. I detta arbete kommer fysiska sÀkerhetsÄtgÀrder att tas upp och anvÀndas i undersökningen. Eftersom litteraturen ger en generell bild av dessa samt att företagens aspekter inte tas upp syftar arbetet till att kartlÀgga de fysiska sÀkerhetsÄtgÀrderna hos företagen, samt att ta reda pÄ om dessa sÀkerhetsÄtgÀrder skiljer sig mellan stora och smÄ företag.

En implanterbar defibrillator kan vara en livrÀddande behandling för personer med ökad risk för plötslig död. Behandlingen syftar till identifiera och behandla livshotande rytmrubbningar. Behandlingen kan ges i sekundÀr eller primÀrprofylaktiskt syfte. Det finns etiska aspekter vid stÀllningstagande till behandlingen. Den innebÀr fysiska, psykiska och sociala anpassningar.

Psoriasis Àr en av de vanligast förekommande hudsjukdomarna och mer Àn tvÄ procent har denna kroniska sjukdom i Sverige. Som allmÀnsjuksköterska Àr sannolikheten stor att vi kommer att stöta pÄ patienter med sjukdomen. Syftet med denna studie var att öka kunskapen och fördjupa förstÄelsen för personer med denna sjukdom ur aspekterna livskvalitet, copingstrategier samt ta reda pÄ om sjuksköterskan med nÄgra omvÄrdnadsÄtgÀrder kan underlÀtta för patienter med psoriasis. Denna litteraturstudie visade tydligt att psoriasis pÄverkar livskvalitén. För att fÄ fram den kunskapen anvÀnde man olika mÀtinstrument.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Inkludering, bemötande och mÄluppfyllelse gÄr in i varandra, och de Àr alla sammankopplade med begreppeten skola för alla. Syftet med denna uppsats Àr att genom intervjuer av lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa studera deras tankar kring arbetet med inkludering, bemötande och mÄluppfyllelse för elever med fysiska funktionsnedsÀttningar. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa samtalsintervjuer som metod. Vi har intervjuat sex stycken lÀrare med blandade erfarenheter av elever med fysiska funktionsnedsÀttningar, gemensamt för alla lÀrare Àr att de arbetar pÄ gymnasiet. Resultatet frÄn intervjuerna visar att miljön i form av lokaler som anvÀnds i Àmnet Idrott och hÀlsa skiljer sig befintligt Ät mellan olika skolor.

Syfte: Att beskriva vilka faktorer som bidrar till psykisk ohĂ€lsa bland ungdomar i Sverige.Metod: Litteraturstudie med en deskriptiv design. Studien Ă€r baserad pĂ„ 14 vetenskapliga artiklar sökt i databaserna "PubMed" och "Cinahl".Resultat: Det visade sig i resultatet att skilda förĂ€ldrar Ă€r en stor bidragande faktor till ungdomars psykiska ohĂ€lsa. Ungdomar som lever med skilda förĂ€ldrar har en större risk att drabbas av depression, Ă„ngest och att börja utöva negativa beteenden som rökning, dricka alkohol och tidig sexdebut. Andra faktorer som bidrar till psykisk ohĂ€lsa var fetma hos ungdomar och lĂ„g socioekonomisk status hos förĂ€ldrar.Slutsats: Resultatet i föreliggande studie visade att ungdomar som lever med skilda förĂ€ldrar Ă€r en stark bidragande faktor till ungdomars psykiska ohĂ€lsa. Även fetma hos ungdomarna och dĂ„lig socioekonomisk status hos förĂ€ldrar kan leda till psykisk ohĂ€lsa hos ungdomar.

Studiens syfte Àr att fÄ en förstÄelse för hur barn i Äldern 9-12 Är och förÀldrar, bosatta i urbana miljöer, resonerar kring och organiserar sin vardag i frÄga om barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet i den byggda miljön, samt hur detta ger sig uttryck pÄ barnets upplevda och faktiska rörelsefrihet och fysiska aktivitet. För att fÄ en sÄ nyanserad bild som möjligt har jag byggt studien kring ett flertal metoder; enkÀter med bÄde fasta och öppna svarsalternativ till förÀldrar, aktivitetsdagböcker, intervjuer med fem barn och deras respektive förÀldrar, deltagande miljöobservationer samt tvÄ tjÀnstemannaintervjuer. Resultaten indikerar att förÀldrar som upplever den byggda miljön som otrygg och osÀker skÀnker en liten tillÄten rörelsefrihet till sina barn, vilket i sin tur gör barnet mindre fysiskt aktivt. Det Àr viktigt att göra Ätskillnad mellan faktisk och tillÄten rörelsefrihet dÄ dessa tvÄ sÀllan överensstÀmmer. Det visade sig att förÀldrar kan hantera konflikten mellan den byggda miljön och barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet genom bl.a.

Syftet med studien var att belysa skolsköterskors uppfattning om orsaker till elevers psykiska ohÀlsa samt vilka resurser skolsköterskor har för att bemöta psykisk ohÀlsa hos barn och ungdomar. Studien genomfördes som en intervjustudie med beskrivande design vid grundskolor i Mellansverige. Sex skolsköterskor valdes ut utifrÄn geografisk spridning och typ av skola (fristÄende eller kommunal) för en semistrukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom nio kategorier: Skolsköterskornas uppfattning var att de vanligaste orsakerna till barns psykiska ohÀlsa Àr relaterade till kategorierna hemförhÄllanden, neuropsykiatriska problem och inlÀrningssvÄrigheter hos barnen, brister i kontakten med BUP, prestationskrav att leva upp till, mobbing, konflikter och egna funderingar.

Bakgrund: Varje Är drivs miljontals mÀnniskor pÄ flykt runtom i vÀrlden. Detta har stÀllt krav pÄ mottagarlÀndernas omhÀndertagande av asylsökande, krav som inte alltid uppfylls och som resulterar i ett stort psykiskt lidande hos flyktingar. Syfte: Syftet var att beskriva de faktorer som pÄverkar flyktingars psykiska hÀlsa under asylprocessen samt undersöka hur vÄrdbehovet hos asylsökande kan tillgodoses av sjuksköterskan. Metod: Litteraturöversikt. Ur databaserna Cinahl och PubMed valdes 15 artiklar ut.

HjÀrntumör kan vara en kronisk sjukdom som pÄverkar mÀnniskan pÄ mÄnga olika sÀtt. Sjukdomens förlopp, behandling och prognos inverkar pÄ den fysiska psykiska och sociala hÀlsan och dÀrmed pÄverkar mÀnniskors livskvalitet och vÀlbefinnande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelse av livskvalitet och att leva med hjÀrntumör hos vuxna mÀnniskor. En beskrivande systematisk litteraturstudie anvÀndes för att analysera de elva vetenskapliga artiklarna. Analysen resulterade i fyra kategorier: fysiska förÀndringar medför svÄrigheter i det dagliga arbetet, kÀnslomÀssig pÄfrestning innebÀr lidande, att kÀnna dödsÄngest och att kÀnna behov av socialt stöd.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.