Samhället har en lagstadgad skyldighet att anpassa allmänna områden så att dessa ska kunna vara tillgängliga för alla medborgare i kommunen. Ändå finns det många platser och lokaler där hinder i miljön försvårar tillgängligheten för rullstolsburna personer. Enligt tidigare forskningsrapporter så finns det stora problem i tillgängligheten i grundskolans lokaler. Detta i samband med de dokumenterade forskningsrön som finns angående hur aktivitet hos barn främjar god fysisk och psykisk hälsa gör det angeläget att undersöka hur tillgängligheten ser ut i grundskolans idrottslokaler. Att miljön i idrottslokalerna är fri från hinder är en förutsättning för att rullstolsburna elever ska kunna delta i ämnet "idrott och hälsa".

Syftet med den här studien var att öka förståelsen för hur begreppet delaktighet fungerar i skolan genom att studera fem lärare och på vilket sätt de arbetar med begreppet i sin klassrumsmiljö respektive lärandemiljö. Jag har använt mig av en kvalitativ undersöknings metod i form av intervjuer. Intervjuerna är gjorda med fem lärare från fyra olika grundskolor. Jag anser att mitt val av metod har passat väl för mitt syfte, då jag ville ha en djupare och mer informativ undersökning. Forskning visar att elevernas möjlighet till att vara delaktiga i den verksamhet de tar del av, är en förutsättning för lärande.

Syftet var att undersöka individers motivation till och upplevelse av motion, vad som leder tillavbrott i ett motionsprogram, upplevda hinder till motion, vilka strategier de somupprätthåller sina motionsvanor använder för att överkomma dessa hinder samt om deanvänder målsättningar för sitt motionerande. Bakgrundsvariablerna var kön, ålder,erfarenhet, träningsfrekvens och barndomshistorik. Ett kvantitativt formulär delades ut vidolika träningsanläggningar och arbetsplatser. Försökspersonerna (N = 166) var: Män (N =100) och Kvinnor (N = 66), Yngre Vuxna 16 - 29 år (N = 82), Medelålders 30 - 44 år (N = 56)och Äldre Vuxna 45 - 66 år (N = 27), Nybörjare (N = 24) och Erfarna (N = 142), Lågaktiva(N = 81) och Högaktiva (N = 85), Aktiva (N = 82) och Inaktiva föräldrar (N = 84) samtAktiva (N = 134) eller Icke Aktiva (N = 32) i organiserad barn/ungdomsidrott underuppväxten. Det vanligaste motivet till att träna var att förbättra konditionen och den vanligasteupplevelsen var att träning var ett verktyg till att hålla sig i form.

Den fysiska inomhusmiljöns betydelse för det samspel som pågår i förskolan är ett aktuellt område. Miljön som en tredje pedagog diskuteras, det vill säga hur den fysiska inomhusmiljön kan stödja barns samspel och därmed barns utveckling och lärande. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi funderat kring hur olika rum uppmuntrar till samspel, därav vårt intresse för förskollärares uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel.SyfteSyftet med vår studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel i den fria leken.MetodVi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med kvalitativa intervjuer som redskap i vår studie. Vi har intervjuat fem förskollärare som är verksamma på tre olika förskolor i två mindre kommuner i sydvästra Sverige.ResultatFörskollärarna i studien anser att det är av stor vikt med en fysisk inomhusmiljö som är tillåtande och tilltalande. De pekar också på att det är viktigt att utgå från barns intressen och att förändra miljön efter det.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Användningen av datorer ökar allt mer i samhället. Allt fler verksamhetsområden använder datorer och kräver att många i yrkeslivet behärskar tekniken. Detta ställer nya krav på skolan i att ge elever en bra grund och baskunskap i datoranvändning. Det ökade behovet av datorutbildning medför att skolorna måste kunna erbjuda en god och inspirerande fysisk arbetsmiljö med god ergonomi där eleverna lär sig om ergonomins betydelse för hälsan. Syftet med detta arbete var att genom kvalitativa intervjuer med rektorer och lärare på tre grundskolor ta reda på deras uppfattning och tankar kring den fysiska miljön i skolan, både vad gäller den fysiska klassrumsmiljön samt den fysiska miljön kring datorarbetsplatser.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur verksamma förskollärare arbetar med att utforma förskolans fysiska inomhusmiljö för att främja kreativitet och lärande. Med inriktning mot skapande verksamhet. Studien ämnade att utifrån ett ramfaktorteoretisikt perspektiv undersöka huruvida verksamma pedagoger upplevde att lokaler inverkade på deras möjligheter att utforma den fysiska inomhusmiljön. Undersökningen närmar sig även lärande i förhållande till miljön ur ett sociokulturellt perspektiv samt hur pass delaktiga barnen är i utformningen av den fysiska inomhusmiljön. Studiens empiriska data samlades in under fyra samtalsintervjuer för att få en bild av hur de intervjuade förskollärarna arbetar kring dessa frågor.

Bakgrund: I det kunskapssamhälle vi är på väg in i blir kunskapen viktigare även för företag. Väl använda rutiner för överföring och skapande av kunskap lägger grunden för bestående konkurrensfördelar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en modell för överföring och skapande av kunskap i en organisation. För att göra detta kommer vi att: · Ge en definition på kunskap. · Studera förutsättningar och hinder som finns vid överföring och skapande av kunskap.

Syftet med denna studie är att belysa samhällskunskapslärares uppfattningar om andraspråkselevers framgång i samhällskunskapsämnet på gymnasiet. Studien kartlägger vilka faktorer som är avgörande för framgång och hinder för framgång, samt vilka insatser som skolor gör för att hjälpa andraspråkselever att bli framgångsrika i samhällskunskap. Data framtas i form av samtalsintervjuer med fyra samhällskunskapslärare på tre gymnasieskolor. De faktorer som påvisade både framgång och hinder var motivation och språkbehärskning. Lärarna menade att motivation var en nödvändig ingrediens för att överkomma många av de hinder som kunde förekomma.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka möjligheter och hinder lärare ser med utomhusundervisning och vilka aktiviteter de gör. Vi har inriktat oss på lärare i årkurs 1-3, eftersom att vi har den inriktningen på vår utbildning. Dessutom är det relevant eftersom vi har upptäckt att det finns en lucka i den forskning, som vi har tagit del av, då dessa årskurser endast finns representerade i ett fåtal studier. I tidigare forskning har vi kunnat utläsa att det finns både möjligheter och hinder för utomhuspedagogik. Det framkom bland annat att det kan leda till en ökad förmåga att tänka kreativt och kritiskt hos eleverna men även att lärare är rädda för att förlora kontrollen då de ska undervisa utomhus.

Detta examensarbete handlar om långtidssjukskrivna kvinnor och om hur de upplever sin situation som sjukskrivna. Vilka hinder upplever de för att komma tillbaka till arbete? Vilken roll skulle en professionell studie- och yrkesvägledning kunna spela för att övervinna dessa hinder..

Syftet med denna studie var att undersöka vilka hinder och möjligheter människor upplever förbundet med avancemang. Attityden undersöktes utifrån områdena arbetsrelaterade behov, kön, familj, stöd, organisation samt personlighetsdrag. Studien utfördes genom ett frågeformulär som fylldes i av 93 anställda vid ett tillverkningsföretag. Resultatet visar att arbetsrelaterade behov, stöd samt familjesituationen påverkar attityden till avancemang. Höga värden för dessa förhållanden samvarierade med hög attityd till avancemang.

Med vår studie har vi som mening att studera några förskollärares uppfattningar kring den fysiska lärandemiljöns betydelse inomhus i förskolan. Samt vad är Förskollärarnas intentioner när de utformar inomhusmiljön för barnen och hur utformas inomhusmiljön utifrån barns perspektiv. Vi anser att den fysiska inomhusmiljön i förskolan påverkar barnens lärande och utveckling via hur rummen är möblerade samt materialtillgångens tillgänglighet är. Vår studie grundar sig på en kvalitativ studie där kvalitativa intervjuer, observationer, samt dokumentationer används för att få underlag till studien, ifrån tre förskolor. Vår studie visade de olika Förskollärarnas uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lärande.

Kraven på hälso- och sjukvården ökar ständigt, inte minst på sjuksköterskorna där en evidensbaserad omvårdnad eftersträvas. För att evidensbaserad omvårdnad ska kunna bedrivas krävs att nya forskningsrön ständigt förs in och omsätts i sjuksköterskans vardagsarbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka hinder och förutsättningar som finns för sjuksköterskor att införa och omsätta omvårdnadsforskning till praktiken. Relevant litteratur för studien söktes fram genom sökning i olika databaser. Litteraturstudien omfattar tolv artiklar som sammanställts och analyserats utifrån studiens syfte.

Arbetet handlar om barns och deras föräldrars fysiska aktivitet och barnens och föräldrarnas inställning till fysiska aktivitet i skolan. Kvantitativ metod används, i form av en enkätundersökning. Definition av fysiskt aktiv är all kroppslig rörelse som är ett resultat av skelettmuskulaturens kontraktion och som resulterar i en ökad energiförbrukning. 156 elever i årskurs 9 från två högstadieskolor ligger till grund för undersökningen. Eleverna besvarade frågor om ämnet idrott och hälsa och deras fysiska aktivitet på fritiden och i skolan.