Bakgrund: Mixade va?rdsalar inneba?r att ma?n och kvinnor va?rdas pa? samma sal. Pa? detta sa?tt utnyttjas sjukhusens va?rdplatser till fullo och fa?rre patienter som a?r i behov av sjukhusva?rd beho?ver placeras pa? en avdelning inom en annan specialitet eller transporteras till andra sjukhus. Flera engelska studier pekar pa? att det finns en problematik i att bevara patientens integritet pa? en mixad va?rdsal vilket va?ckte ett intresse att underso?ka sjuksko?terskans erfarenheter av omva?rdnad pa? mixade va?rdsalar i Sverige.Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksko?terskans erfarenheter av att bedriva omva?rdnad pa? mixade va?rdsalar i sluten somatisk va?rd med fokus pa? patientintegritet.Metod: Fo?r studien anva?ndes en kvalitativ forskningsansats.

Arbetet inleds med en teoretisk del som behandlar begreppet attraktivitet och fysisk forms betydelse för denna. Först görs nÄgra allmÀnna reflektioner om attraktivitet samt en genomgÄng av olika aspekter av attraktivitet. DÀrefter görs en kunskapsöversikt med kopplingar mellan olika teorier om den fysiska miljöns betydelse för attraktiviteten samt vad denna attraktivitet bestÄr i. Avslutningsvis dras nÄgra allmÀnna slutsatser. DÀrefter tillÀmpas pÄ Söder det som framkommit i den generella kunskapsöversikten.

Den hÀr studien utgÄr ifrÄn pedagogers arbetssÀtt och syn pÄ utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig pÄ fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hÀlsa och lÀrande. Metoden som Àr anvÀnd i studien Àr enligt kvalitativ forskningsprincip dÀr sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien Àr ovetande om varandra och varandras arbetssÀtt.

Uppsatsen har för avsikt att ur en filosofisk ansats försöka ÄskÄdliggöra teoretiska och tankemÀssiga komplikationer mellan kunskapssynen i lÀroplanen för de frivilliga skolformerna och det traditionella klassrummets fysiska och upplevda miljö. Detta för att pröva ansatsens möjligheter vid framtida teoretiska och empiriska studier. Uppsatsen vill dÀrför dels ta reda pÄ vad lÀroplanen och dess beredningsarbete föreskriver för typ av kunskapsundervisning, dels undersöka hur lÀroplanen och dess beredningsarbete resonerar kring kunskap. För att nÄ en djupare förstÄelse för lÀroplanens formuleringar i detta avseende, lÀgger jag ett utvecklingsperspektiv pÄ samhÀlle, skola och kunskap. Analysen visar att skolans kunskapsuppgift Àr tudelad.

Projektet syftade till att kartlÀgga arbetets krav och fysisk kapacitet hos poliser i SkÄne och att ta fram ett förslag till framtida konditionstest inom polismyndigheten i SkÄne. I studien undersöktes en grupp poliser (n=16 mÀn och n=4 kvinnor) och dessa jÀmfördes med tvÄ andra Äldersmatchade yrkesgrupper, nÀmligen kontorsarbetare och grovarbetare. Vidare analyserades specifika fysiska krav inom polisarbetet genom en intervju med tvÄ poliser. Sammanfattningsvis visade resultatet pÄ att poliser hade samma konditionsnivÄ som de andra jÀmförelsegrupperna. Polisernas konditionsnivÄ motsvarade kravet vid ett stillasittande kontorsarbete ! Polisarbetet stÀllde under viss tid av arbetet högre krav pÄ psykisk och fysisk kapacitet, vilket innebar att stor risk fanns för att arbetets krav översteg den enskilde polisens kapacitet.

Det finns forskning om barns lek i utomhusmiljö, men fantasileken som anses viktig för barns utveckling i förskoleÄldern Àr sÀrskilt lite studerad. MÄlet med examensarbetet Àr att utforska betydelsen av en förskolas utemiljö utifrÄn dess inverkan pÄ barnens lek och att som blivande landskapsarkitekt vinna större förstÄelse för lekmiljöers utvecklingsmöjligheter. Syftet med studien Àr att undersöka vilken roll utemiljön har för barnens lek pÄ förskolegÄrden med sÀrskilt fokus pÄ den fysiska miljöns betydelse för fantasin sÄ som det kommer till uttryck i fantasilek. Följande frÄgestÀllningar har vÀglett det arbete som ska presenteras; Vilka platser/element anvÀnder barn i fantasilek? Vilka typer av fantasilek Äterfinns i förskolans utemiljö? Vilken betydelse fÄr naturmiljö och naturelement i leken? Teori och tidigare forskning ligger till grund för ett fÀltarbete som genomförts pÄ en förskola i Malmö. Barn mellan fyra till sex Är har studerats genom observation och gÄtur.

Fysisk planering a?r ett omra?de som har mo?jlighet att pa?verka ma?nga olika delar i samha?llet. Det inneba?r sa?ledes att arbetet med en god fysisk planering a?r viktigt fo?r att samha?llet ska fungera pa? ett bra sa?tt. Denna studie underso?ker na?rmre hur fysisk planering anva?nds fo?r att fra?mja ma?nniskors ha?lsa och va?lbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Go?teborg och Malmo?.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.

Denna kvalitativa studies syfte var att undersöka hur ett privatÀgt omsorgsföretag arbetar lÄngsiktigt med personalens fysiska och psykiska hÀlsa samt hur personalen upplever hÀlsoarbetet och sin fysiska och psykiska hÀlsa pÄ arbetsplatsen. DÄ verksamheten i första hand beskrevs som brukarstyrd var det intressant att undersöka hur ett företag kan arbeta aktivt med personalens hÀlsa utan att det inkrÀktar pÄ den brukarstyrda verksamheten. Detta var vid studiens genomförande ett relativt outforskat omrÄde inom arbetshÀlsoforskningen. Genom enskilda intervjuer med tvÄ personer ur ledningen, och genom tvÄ parintervjuer med fyra personer ur personalen kartlade författarna hur företaget arbetar lÄngsiktigt med personalens hÀlsa samt hur personalen upplever hÀlsan pÄ arbetet. Resultatet bearbetades med hjÀlp av en analysmetod beskriven av Kvale och Brinkmann (2009).

Sammanfattning Syfte och frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att undersöka hur individen hanterar sin stress i termer av livsstilsbeteenden, dÀr sÀrskilt fysisk aktivitet stod i fokus. ?Hur upplever individen att fysisk aktivitet pÄverkar upplevelsen av stress?? och ?Vilken roll spelar arbetsmiljön för upplevelsen av stress samt fysisk aktivitet?? anvÀndes som frÄgestÀllningar. Metod: En kvalitativ studie som grundar sig i intervjuer utifrÄn en intervjuguide som kan beskrivas som ?riktat öppen?.

Bakgrund: Sedan 1975 nÀr abortlagen i Sverige trÀdde i kraft, har kvinnor sjÀlva haft möjlighet att avgöra om deras graviditet ska avbrytas innan den 18:e graviditetsveckan. I dagens sjukvÄrd tenderar personalen att se mer till det fysiska vilket gör att kvinnors tankar och kÀnslor förbises. Behovet av kunskap om kvinnors kÀnslomÀssiga upplevelser av abort Àr dÀrför betydelsefullt att belysa. Syfte: Syftet var att belysa unga kvinnors kÀnslomÀssiga upplevelser i samband med abort. Metod: Studien utformades som en allmÀn litteraturstudie dÀr nio artiklar samlades in och analyserades.

Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka och fÄ förstÄelse för 16-Äriga tjejers erfarenheter av och tankar kring sociala kontakter pÄ den virtuella arenan. FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt ifrÄn handlar om vilka erfarenheter unga tjejer har av sociala kontakter pÄ Internet, vilken betydelse dessa kontakter tillskrivs samt om tjejerna framstÀller sig pÄ olika sÀtt pÄ den virtuella arenan, och i sÄ fall hur. Empirin samlades in med hjÀlp av tvÄ fokusgruppsintervjuer med totalt 12 tjejer i 16-Ärs Älder. Fokusgrupperna genomfördes med elever frÄn en friskola i Göteborgs centrala delar. VÄra teoretiska utgÄngspunkter för analys av den insamlade empirin var Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Al Coopers teoretiska modell The Triple-A-Engine, vilken sedan utvecklades till modellen The Quin-A-Engine.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med arbetet var att undersöka skolledares syn pÄ fysisk aktivitet och Àmnet idrott och hÀlsa. Följande frÄgestÀllningar behandlades: Vilken instÀllning har skolledarna till fysisk aktivitet?, Vilken syn har de pÄ Àmnet idrott och hÀlsa?, Vilka möjligheter till ökad fysisk aktivitet i skolan identifierar skolledarna? och Hur ser skolledarna pÄ skolans roll nÀr det gÀller elevernas fysiska aktivitet utanför skoltid?Metod: Studien bygger pÄ 17 kvalitativa intervjuer med skolledare, genomförda av tre forskare vid GIH Är 2002. Intervjuerna gjordes ursprungligen som en del av projektet ?Skola ? Idrott ? HÀlsa? (SIH), med syfte att beskriva skolor vars deltagande klasser utmÀrkte sig antingen i positiv eller negativ bemÀrkelse vad gÀllde elevernas fysiska aktivitet.