Detta examensarbete handlar om vad sex pedagoger har för syn på och tankar kring den fysiska miljöns betydelse för barns lek i förskolan. Tre av pedagogerna arbetar på två olika "traditionella" förskolor. Två av förskolorna finns i en storstad, men är belägna i olika delar av staden och en förskola är belägen i ett mindre samhälle. Syftet med arbetet är att fånga pedagogernas tal om utformningen av den fysiska miljön på deras förskola/avdelning. De frågeställningar som vi har utgått i från under arbetets gång är följande: Hur utformar pedagogerna den fysiska miljön? Vad är de styrande faktorerna i utformningen av den fysiska miljön på förskoleavdelningarna? Metoden som vi har använt oss av för att få svar på våra frågeställningar har varit så kallade kvalitativa intervjuer.

Syftet med vår studie är att undersöka vilken betydelse den fysiska inomhusmiljön har i det pedagogiska arbetet, med de yngsta barnen som utgångspunkt. Med inspiration från fenomenografin har vi genomfört kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare för att synliggöra deras uppfattningar och erfarenheter av ovan nämnda fenomen. De frågeställningar som vi i studien söker besvara är: Hur planerar, genomför och utvärderar förskollärare arbetet med den fysiska inomhusmiljön för de yngsta barnen? Vad kännetecknar en god fysisk inomhusmiljö för de yngsta barnen? Vilka hinder och utmaningar finns vid utformningen av den fysiska inomhusmiljön för de yngsta barnen? Resultatet av studien visar att förskollärarna planerar den fysiska inomhusmiljön med barngruppen som utgångspunkt, gör förändringar utifrån barnens uttryckta intressen samt utvärderar kontinuerligt i arbetslaget. En god fysisk inomhusmiljö för de yngsta barnen kännetecknas dels i termer av trygghet, dels av utmaningar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den fysiska klassrumsmiljön påverkar elevers motivation att lära och lärarens möjligheter att fullfölja sitt uppdrag enligt läroplanen. Detta för att skapa en medvetenhet kring den fysiska miljöns möjligheter och hinder. Utgångspunkten har varit att se hur faktorer som möblering, ämnes- och programspecifik utsmyckning, estetik, tillgång till grupprum och teknisk utrustning påverkar elever och lärare. Resultatanalysen bygger på intervjuer med lärare, elever och rektorer på tre kommunala gymnasieskolor samt observationer av skolornas klassrum. Avsikten är inte att jämföra skolorna utan ska ses som en möjlighet att få en bredd i arbetet. Resultatet visar att den fysiska miljön i klassrummet påverkar både lärare och elever.

Fysisk aktivitet hos äldre är viktig för att förebygga sjukdom samt för att upprätthålla självständighet och en bra livskvalitet. Fysisk aktivitet går att mäta med instrument, såsom accelerometer eller att skatta med skattningsskalor. Syftet med detta arbete var att undersöka om den fysiska aktiviteten är korrelerad med den fysiska funktionsförmågan och om fysisk aktivitet bestämd med accelerometri går att prediktera med skattningsskalor. I studien inkluderades totalt 27 patienter som opererats för höftfraktur. 14 av dessa var kvinnor med medelåldern 80 år (62-94) och 13 var män med medelåldern 82 år (73-94).

Syftet med denna studie var att ta reda på hur personalen bemöter de boendes sexuella behov i ett boende för utvecklingsstörda. Sexualitet är ett grundbehov hos människan. Den fysiska sexualiteten utvecklas på samma sätt hos utvecklingsstörda som hos alla andra människor, det är i det kognitiva tänkandet svårigheterna ligger. Många gånger möjliggör eller förhindrar personalens egna attityder och värderingar samt kunskap eller okunskap de utvecklingsstördas sexuella behov. Studien bygger på litteratur som skrivits inom området samt personliga intervjuer med personal som arbetar på gruppbostäder för utvecklingsstörda.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Den andliga dimensionen ingår i den holistiska människosynen som sjuksköterskan skall utgå från. I Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska står det att sjuksköterskan ska ha förmåga att bemöta patienters andliga behov. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande av andliga behov. Polit och Becks (2012) niostegsmodell användes för litteraturstudien. Litteratursökning genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed samt genom en manuell sökning.

Syftet med denna studie var att se om en undervisning uppbyggd av bollekar kunde öka den fysiska intensiteten hos elever under idrott och hälsa lektionerna i jämförelse med en traditionell bollsportsundervisning. Fokusen i denna potentiella förändring låg på hur elever utan en föreningsidrottsligbakgrund inom bollsport påverkades. I studien användes ett testbatteri bestående av pedometer och pulsmätare för att kunna uppmäta elevernas fysiska intensitet under en idrottslektion i tre klasser på två olika skolor. Lektionen är uppdelad i två aktiviteter där den ena är en traditionell basketbollmatch och den andra en egentillverkad bollek vid namn attackboll. Dessa har jämförts med hjälp av antalet steg samt de pulskurvor klockorna som eleverna bar under lektionen genererade.

Sömn är en av de viktigaste basala faktorerna för att upprätthålla en god fysisk och psykisk hälsa. En dålig sömn kvalitet kan ge psykiska och kognitiva störningar så som trötthet, bristande motivation, irrationella tankar, ångest, nervositet samt en låg smärttröskel. Fysiska störningar som kan uppstå av dålig sömn är muskelspänningar, svårläkta sår och hinder att utföra dagliga aktiviteter. Vid sjukdom, stress och miljöombyte kan påföljden bli sömnbrist, viket leder att tillfrisknandet förlängs. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av sömn hos personer i behov av vård.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Bakgrund: Missfall räknas som den vanligaste graviditetskomplikationen. Kvinnors omvårdnadsbehov efter missfall består av både fysiska och psykiska aspekter. Känslor av skuld, förlust, tomhet och sorg uppkom och ofta kvarstod känslorna under en längre tid. Kvinnorna som fått missfall upplevde ofta att deras omvårdnadsbehov inte tillgodosetts adekvat. Sjuksköterskans kompetensområde innefattar tillgodoseende av både fysiska och psykiska omvårdnadsbehov.Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter och omvårdnadsbehov vid missfall.Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar som granskats med hjälp av innehållsanalys.Resultat: Resultatet av denna litteraturöversikt visar att erfarenheten av att genomgå ett missfall påverkar kvinnan psykiskt, fysiskt och socialt.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Sammanfattning Syftet var att belysa den fysiska vårdmiljöns betydelse för vårdtagarens välbefinnande. Frågeställningen löd; Hur belyser litteraturen vårdtagarens upplevelse av den fysiska vårdmiljöns betydelse för välbefinnandet? Metoden var en litteraturstudie och sökning av vetenskapliga artiklar har skett på databaserna Cinahl, Academic Search Elite, Emerald, Springer Link, ADAM, BYGGDOK, Pubmed, IDEAL, Kluwer, Libris, ScienceDirect och Scirus. Sökord som används både separat och tillsammans inom samtliga databaser var health facility, environment, architecture, design, art, surroundings, ward, garden, välbefinnande/well-being, hospital, health, light, noise. Med sökmotorer har vi sökt på nämnda sökord och namn på olika forskare, samt MeSH- sökverktyg för översättning av svenska ord till engelska.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats har varit att fokusera på behovet av integritet hos äldre dementa personer och sedan koppla detta behov till hur fysiska begränsningar i form av tvång och inlåsning av dessa personer, är reglerat. Uppsatsen är skriven rättssociologiskt, vilket innebär en grundlig genomgång av relevant forskning om aktuella frågor kring behovet av integritet bland äldre. Även ett inslag av rättsdogmatism har använts för att fastställa vad som stadgas i lagarna vad gäller fysiska begränsningar såsom inlåsning och andra tvångsåtgärder i vården av äldre dementa. Forskning visar att integritet och självbestämmande är nära knutna till varandra. Personal på särskilda boenden har svårt att veta vad som är tillåtet i det dagliga arbetet, då tydlig reglering saknas på området.

I Sverige upplever dagligen över 1,5 miljoner sysselsatta, sitt arbete som ergonomiskt påfrestande. Inom storhushållsbranschen förekommer många av de vanligaste arbetsmiljöproblemen som t.ex. buller, tunga lyft, dåliga arbetsställningar, bristande ventilation, hala golv, kemiska hälsorisker och farliga maskiner. Arbetet i storhushåll är ofta fysiskt tungt utan att hänsyn tas till att flertalet arbetstagare är kvinnor. Till följd av detta är belastningsskador vanligt förekommande i branschen.