Syftet med denna studie var att beskriva personers erfarenheter av sina kost- och motionsvanor före respektive efter en kirurgisk behandling mot fetma. Vidare var syftet att beskriva om personerna ansåg att operationen påverkat deras psykiska och fysiska hälsa. Kirurgiska behandlingar mot fetma har ökat under de senaste åren och forskning visar att det är den metod som ger bäst effekt för att behålla en långvarig viktnedgång i jämförelse med diverse dieter och fysisk aktivitet. En kvalitativ metod med innehållsanalyser användes där fem kvinnor som genomgått en operation mot fetma intervjuades. Kategorier har skapats utifrån hur det har sett ut före och efter operationen när det gäller kost- och motionsvanor samt psykisk och fysisk hälsa.

Bakgrund: Anv?ndandet av digitala verktyg inom h?lso- och sjukv?rden ?kar, s?rskilt inom omv?rdnaden av personer med kroniska sjukdomar s?som diabetes. Forskning visar att digitala l?sningar kan fr?mja patienters delaktighet, sj?lvst?ndighet och kontinuitet i v?rden, samtidigt som de m?jligg?r f?rb?ttrad egenv?rd och h?lsomonitorering. Samtidigt identifieras utmaningar s?som bristande anv?ndarv?nlighet, oj?mlik digital kompetens samt v?rdpersonalens attityder till tekniska hj?lpmedel.

Eftersom frågan om trygghet är en mycket viktig fråga som kopplas till demokrati och jämställdhet ? om allas rätt att få använda staden så som de önskar, utan att stanna inomhus på grund av rädsla ? så har i detta arbete undersökts vilka faktorer i den fysiska miljön som påverkar upplevelsen av trygghet. Arbetets fallstudie består av ett stråk i centrala Göteborg som har analyserats ur trygghetsaspekten. Genom intervjuer, platsbesök och en undersökning av litteraturoch myndigheters bild av trygghet, har en platsanalys gjorts och ett antal gestaltningsprinciper för utformning av tryggare stadsrum, tagits fram. Dessa har sedan applicerats på fallstudie-stråket för att visa hur känslan av trygghet skulle kunna höjas där.

Fysisk aktivitet är en viktig aspekt ur ett hälsoperspektiv. I denna kvalitativa studie undersöks inställningar till fysiskt aktivitet och vilka faktorer som hindrar respektive främjar fysisk aktivitet hos gymnasieelever med invandrarbakgrund. I undersökningen genomförs 44 enkäter som sedan genererar ett urval med fjorton intervjuer med ungdomar som har den bakgrund som efterfrågas i uppsatsen. Med utgångspunkt för vad fysisk aktivitet innebär har frågor som har varit relevanta för undersökningens syfte ställts. Frågorna som har ställts har handlat om hur ofta och hur länge intervjupersonerna är fysiskt aktiva.

Syfte och frågeställningarSyftet har varit att undersöka eventuella gemensamma generella motståndsresurser hos lärare, som har starkt KASAM (känsla av sammanhang) och inte ligger i riskzonen för utbrändhet. Frågeställningarna var följande: Hur upplever lärare sin fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö? Hur kan lärarnas utsagor tolkas i relation till begreppet KASAM?MetodDen kvalitativa metod som användes bestod av sex halvstrukturerade intervjuer. Kravet på intervjupersoner var att de: arbetat heltid som lärare i minst 20 år, aldrig varit sjukskrivna för utbrändhet, inte ligger i riskzon för utbrändhet samt besitter starkt KASAM. Urvalet säkerställdes dels genom ett KASAM-formulär, dels genom ett utmattningsformulär.

Mitt examensarbete handlar om samundervisning och särundervisning. Jag avsåg att undersöka om elevernas tilltro till den egna förmågan i ämnet idrott och hälsa kunde förbättras genom särundervisning. Jag ville också undersöka om eleverna är positivt eller negativt inställda till särundervisning.Undersökningen ägde rum på en skola i Dalsland. Jag intervjuade tolv elever, tre lärare och en rektor. 112 elever fick också svara på en enkät.Pojkarna ansåg att de utvecklade sina fysiska förmågor mest vid särundervisning, medan de utvecklade sina sociala förmågor mest vid samundervisning.

SammanfattningAtt den fysiska aktiviteten är självklar för mig innebär inte att den är det för alla. De senaste åren har vi hört och sett hur tidningar tar upp att personer blir mer överviktiga och att fler blir mer inaktiva. Jag är intresserad av att ta reda på hur det ser ut i våra fritidshem och hur de arbetar med fysisk aktivitet, att även se om de yttre förutsättningarna har någon positiv eller negativ påverkan i verksamheten. Genom att göra intervjuer och se hur det ser ut i olika fritidshem och hur de arbetar med fysisk aktivitet. Dessa intervjuer har jag kategoriserat in i inom tätorten och utanför tätort för att se om det finns skillnader i verksamheterna.Genom intervjuerna framkommer att pedagogerna har samma syn på vad fysisk aktivitet är och de arbetar på ungefär samma sätt.

Idag är kroniskt obstruktiv lungsjukdom den fjärde största dödsorsaken i världen. Sjuksköterskans ansvarsområde är att ständigt arbeta med patientens omvårdnad, där patienten i högsta möjliga mån skall vara självständig, oberoende och delaktig i omvårdnaden. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur fysisk aktivitet kan påverka patienters hälsa vid kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metoden var att utföra en litteraturstudie där sökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed som resulterade i tio vetenskapliga artiklar som sedan granskades och analyserades. Resultatet presenterades i fyra kategorier; fysisk styrka, viktminskning, symtombegränsning och livskvalitet.

Agitationstillstånd är mycket vanligt förekommande hos personer med demens och ger upphov till försämrad livskvalitet. Andra negativa konsekvenser är ökad användning av neuroleptika och ökad arbetsbelastning för personalen, som upplever att de inte har verktyg för att kunna förebygga agitation på ett effektivt sätt. Syftet med studien är att beskriva interventioner för att förebygga agitation hos personer med demens, för att göra detta användes metod för systematisk litteraturöversikt. Fyra databaser genomsöktes, Academic, Pubmed, Medline och Cinahl. Totalt inkluderades 19 artiklar i studien.

Hälsa anses vara en mänsklig rättighet och är svårdefinierbart då det upplevs olika av olika individer. Psykisk ohälsa behöver inte innebära en psykiatrisk diagnos . Den definieras snarare utifrån hur man hanterar olika livssituationer som kan stötas på under livets gång. Schizofreni är en livslång och allvarlig sjukdom som påverkar hur personen tänker, känner och beter sig. De svåra symtomen som sjukdomen innebär kan vara begränsande för den drabbade, vilket kan få konsekvenser för den fysiska hälsan.

Syftet med denna studie har varit att studera hur gymnasieelever på yrkesförberedande-och studieförberedande program upplever sin lärmiljö. Upplevelserna kan i sin tur påverka lärandet. Med lärmiljö menas den plats där eleven befinner sig och skall lära sig något, i det här fallet lärmiljön i skolan. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning om lärmiljö och lärande med slutna och öppna frågor. Enkäten delades upp i tre olika delar med fokus på lärmiljö.

N?r individer g?r fr?n att vara medarbetare till att axla en chefsroller utan tidigare erfarenhet, uppst?r s?rskilda utmaningar, inte minst inom branscher med otydliga strukturer och bristande st?d. Denna studie syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r de psykosociala arbetsmilj?relaterade utmaningar som uppst?r n?r oerfarna individer tilldelas chefsansvar i mindre restaurangf?retag. F?ljande fr?gest?llningar ?mnar studien att besvara; vilka typer av arbetsmilj?relaterade utmaningar upplever oerfarna mellanchefer i mindre restaurangf?retag? Upplever oerfarna mellanchefer att de f?r organisatoriskt och socialt st?d fr?n sin arbetsplats vid hantering av chefsrollen, och i s?dana fall vilken typ av st?d? Med Krav, kontroll och st?dmodellen som teoretisk utg?ngspunkt har sex kvalitativa intervjuer genomf?rts med mellanchefer inom restaurangbranschen.

Den höga graden av inflyttning till städer idag, med en hög efterfrågan på mark i centrala lägen, bidrar till att priset på ett liv i staden ökar. En effekt av det är att nedgångna stadsdelar tas över av en samhällsklass med en bättre ekonomi än de ursprungliga invånarna. Fenomenet kallas gentrifiering och kan ses i området Hornstull i Stockholm. Media beskriver Hornstull som en stadsdel som har gått från ruffig till trendig. Syftet med det här arbetet är att genom en fallstudie av Hornstull i Stockholm, att undersöka fysiska och sociala faktorer av gentrifiering från ett näringsidkarperspektiv. I fallstudien intervjuades småföretagare baserat på hur länge de verkat på platsen och vilken typ av verksamhet de bedriver. Tre sakkunniga med olika yrkesroller inom stadsplanering intervjuades för att bidra med yrkesspecifika åsikter om gentrifiering i allmänhet och mer specifikt om processen i Hornstull.

Syfte och frågeställningSyftet med denna studie var att studera hur olika nivåer av fysisk aktivitet och maximal syreupptagning (VO2max) förhåller sig till olika riskfaktorer för förtida död i hjärt-kärlsjukdom (CVD). Därutöver var syftet att, om möjligt, utifrån erhållna resultat sammanställa rekommendationer för fysisk aktivitet och VO2max för att erhålla reducerad risk för de studerade riskfaktorerna för CVD.Är det VO2max-värdet i sig, som både kan vara genetiskt-, tränings- och sjukdomsbetingat, eller är det den fysiska aktiviteten bakom ett visst VO2max-värde som är av större betydelse för olika riskfaktorer för CVD?MetodStudien baserades på 1851 svenska kvinnor och män i åldrarna 20-65 år utvalda från ett redan insamlat datamaterial från tre tidigare vetenskapliga studier; LIV90, LIV2000 och Vasaloppsstudien. Den fysiska aktiviteten bestämdes genom en enkätfråga i respektive studie och delades in i tre nivåer. VO2max beräknades via ett submaximalt cykeltest eller mättes via ett maximalt löptest.

I Sverige insjuknar årligen omkring 300 barn och ungdomar mellan 0-18 år i cancer. Barn med cancer påverkas på många olika sätt och det medför ofta en långvarig sjukhusvistelse för dem. Syftet med studien var att beskriva barns upplevelser av att leva med cancer. En systematisk litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed och 14 artiklar granskades och kvalitetsbedömdes. Resultatet delades in i tre teman fysiska upplevelser av behandlingen, leva med känslomässiga förändringar och önskan av att vara ?normal?.