Syftet med denna studie är att undersöka om det finns någon betydelse av den fysiska arbetsmiljön i förhållandet till lärandet. Undersökningen är gjord med hjälp av litteraturstudier och enkäter som besvarats av elever på fem yrkesförberedande program i årskurs två.  I resultatet framkom elevernas syn på skolans och den arbetsplatsförlagda utbildningens fysiska lärandemiljö. Exempel på förhållanden som eleverna uppmärksammade var ventilation, ljus, måltidsmiljön och läraren. Enligt litteraturstudierna var det ett flertal faktorer i den fysiska arbetsmiljön som påverkar lärandet såsom ljud, ljus, ventilation och underhållsskicket av arbetsmiljön.Nyckelord: Lärande, fysisk arbetsmiljö, ergonomi, skolans innemiljö, måltidsmiljö..

ABSTRACT  Title:                                       Artifacts as transformational leaders ? A case study at SIBA. Course:                                   Bachelor Dissertation - Leadership Authors:                                 Tobias Barin and Victor Eriksson Advisor:                                 Anders Billström Keywords:                             Artifacts, transformative leadership, organizational culture and leadership Problem formulation:          Which artifacts can be transformative leadership in the electronics industry?  Purpose:                                Create an understanding of store managers and deputy store managers' perception of how artifacts can be expressed in the transformational leadership.                                                Creat an understanding of the importance of artifacts in leadership in the electronics industry. Theoretical framework:       The study?s starting point for the theoretical framework has been Schein (2004) earlier theories of organizational culture, and Bass (1985) theories of transformational leadership. The link between organizational culture and transformational leadership is the basis for the chosen theories. Methodology:                        We conducted a qualitative method with a deductive approach for intent a solution for problem. Personal interviews were conducted with two store managers and two deputy store managers at SIBA. Conclusion:                           We have found that the artifacts: role-models, stories and rituals communicate the transformative leadership. Respondents have described how these artifacts conveys organizational culture but also the transformational leadership..

AbstractFysisk miljö och inlärning är skriven av Christel Eriksson och Therese Mårtensson. Vi har valt att göra en undersökning om klassrummets fysiska miljö på två olika skolor, en friskola och en kommunal skola, för att se hur elever kan påverkas av den fysiska miljön i klassrummet. Den fysiska miljön innefattar sådant som möbleringen i klassrummet, ljudnivån och undervisningsmaterial. Den gäller även skolgården, matsalen och andra lokaler på skolan men vi har valt att fokusera oss på klassrumsmiljön. Undersökningen som vi har gjort är kvalitativ och innefattar både observationer och intervjuer med elever och pedagoger.

Elevers motivation, lärande och deras psykiska skolmiljö ligger allt som oftast till grund för forskning i och kring skolans värld. Då studier saknas på området kring hur elever påverkar eller påverkas av skolans fysiska miljö, har en enkätundersökning genomförts i grundskolans senare del. Resultaten visar att eleverna, i den undersökta skolan, inte prioriterar sin fysiska miljö i den utsträckningen som antogs. Elevernas reflektioner kring sin fysiska arbetsmiljö är sval och oklar. Ytterligare forskning på området elevers fysiska arbetsmiljö i relation till deras attityder till skolan föreslås.

Syftet med studien är att utifrån fritidspedagogernas beskrivningar undersöka hur de fysiska inomhusmiljöerna är utformade på sex fritidshem. Första frågeställningen är hur beskriver fritidspedagoger att den fysiska inomhusmiljön är utformad på deras fritidshem? Den andra är vilka pedagogiska ställningstaganden ligger till grund för utformningen av den fysiska inomhusmiljön? Den tredje frågeställningen är vad beskriver fritidspedagogerna att de vill ändra på i den fysiska inomhusmiljön på deras fritidshem?Det sociokulturella perspektivet har varit utgångspunkten för studien. Det sociokulturella perspektivet belyser att barnen utvecklas och lär sig i den kontext de befinner sig i och med hjälp av stödstrukturer. Fritidspedagogerna kan utforma stödstrukturerna på fritidshemmen genom att exempelvis ha material tillgängligt för barnen så att barnen själva kan ta från materialet.

Studiens syfte var att studera förskolors fysiska miljö ur ett genusperspektiv med fokus på rummens utformning och på leksakerna de innehåller. Vilken roll spelar den fysiska miljön i att forma barns konstruktion av genus? För att få svar på detta utfördes observationer på fem förskoleavdelningar samt fem intervjuer av förskolepersonal. I observationerna kartlades rummets fysiska drag och de leksaker rummen innehöll. För att få en inblick i förskolepersonalens tankar kring den fysiska miljöns betydelse för barns konstruktion av genus utfördes intervjuer.

Att utevistelse a?r en sja?lvklar del inom den svenska fo?rskolan a?r allma?nt vedertaget. Vi vill med denna kvalitativa studie da?rfo?r synliggo?ra och analysera hur pedagoger inom fo?rskolan resonerar kring utevistelse. Som teoretiska utga?ngspunkter anva?nder vi oss av miljo?psykologi, sociokulturellt la?rande, artefakter samt sociokulturella- och utvecklingspsykologiska perspektivet pa? lek.

I rapporten behandlas de fysiska kraven till polisutbildningen. Bakgrunden till varför de ser ut som de gör idag samt syftet med dem. Syftet med denna rapport är att undersöka jämställdheten kring de fysiska testerna i antagningsförfarandet till polisutbildningen. Vi kommer att undersöka om det är nödvändigt med skilda fysiska krav för män och kvinnor i antagningsförfarandet samt för- och nackdelarna kring detta. I det regleringsbrev som säger vad polisens ska ägna budgetåret 2005 åt står det tydligt att polisen ska redovisa sina mål för vilka åtgärder som vidtagits för att åstadkomma ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.

Denna studie har haft som syfte att synliggöra två arbetslags tankar och uppfattningar om fysisk lärmiljö. Samt att ta reda på vad tidigare forskning kommit fram till avseende fysiska lärmiljöer. Tillvägagångssättet har bestått av två datainsamlingsmetoder; intervjuer med pedagoger och observationer av pedagogernas respektive småbarnsavdelningar på förskolan. Resultatet visade på en barncentrerad verksamhet där pedagoger och arbetslag aktivt och medvetet arbetar med den fysiska lärmiljön på förskolan. Detta pågående arbete sker i arbetslaget där pedagogerna tillsammans tar tillvara på barnens intressen.

Syftet med denna studie är att bidra med en fördjupad förståelse för erfarenheter av att använda alternativa verktyg hos elever med dyslexi. Studien som är en kvalitativ undersökning bygger på intervjuer av tre elever. Utifrån deras berättade erfarenheter har berättelser skapats. De har sedan analyserats med utgångspunkt i den sociokulturella teorin och resultatet har avslutningsvis diskuterats i relation till tidigare forskning.Resultatet av studien visar att elever, med hjälp av alternativa verktyg, artefakter, kan klara av det som ligger utanför deras förmåga. Verktygen används när eleverna behöver stöd i sitt lärande när det gäller att läsa och skriva.

Uppsatsen handlar om den fysiska inomhusmiljöns utformning och hur den påverkar barns lek och lärande. I vår studie har vi intervjuat tretton pedagoger från två förskolor, en Montessoriförskola, samt två skolor. Syftet med arbetet är att undersöka och belysa miljöns betydelse för barns lek och lärande och att se hur pedagogers medvetenhet är kring miljön som arbetsredskap. Vi såg av resultatet av vår studie, att pedagogerna anser att den fysiska inomhusmiljön har betydelse för barns lek och lärande. Pedagogerna var också överens om att miljön ska vara lugn, harmonisk och genomtänkt.

Användarmedverkan inom systemutveckling står för att användaren av olika artefakter antas medverka i utvecklingen av dessa artefakter och interaktionen mellan artefakten och människan. Begreppet systemutveckling syftar på utveckling av datorsystem.Vissa vetenskapsmän och forskare hävdar att användare och systemutvecklare inte förstår varandra och att det fokuseras enbart på artefakten (datorn) och inte på människan. Detta faktum skulle medföra att användare av olika artefakter inte medverkar på ett genuint sätt i utvecklingen av dessa system.Vilka orsakerna är till att det ser ut som det gör enligt källorna i ovanstående stycke är svårt att spekulera i. Men tre områden har studerats översiktligt och dessa områden är kommunikationsprocessen, attityder, syften och mål.Antagandet som gjorts är att kunna påvisa att det existerar en förhållandevis bättre förståelse, än vad källorna hävdar, mellan användare och systemutvecklare tack vare att de befinner sig i en och samma organisation och på så vis erhållit en bättre förståelse för varandras verksamhetsområde.Undersökningen har utförts på Volvo Östra Fabriken. Försökspersonerna består av hela avdelning M3 Lager Hög/Låd.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur surfplattan används som redskap i undervisningen inom gymnasiesärskolans individuella program.Centrala frågeställningar är: ? I vilka sammanhang används surfplattor?? Vad leder användandet till?? Används surfplattan som ett redskap för att nå målen i den övergripande läroplanen samt målen inom ämnesområdet Språk och kommunikation? I så fall hur?? Vilka möjligheter och hinder beskrivs?Teori: Studien behandlar frågeställningar gällande lärande i en pedagogisk skolpraktik där jag undersöker hur elever och pedagoger samspelar med det externa redskapet surfplatta. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet vars grundläggande teori stödjer uppfattningen av att lärande och utveckling sker i samspel mellan individer och miljö genom de olika intellektuella och fysiska redskap vi besitter i den kontext vi befinner oss i. Det sociokulturella perspektivet har sitt ursprung i Vygotskijs teorier om tänkande och språk och har utvecklats vidare av olika forskare, däribland Säljö som lyfter fram samspelet mellan individer och dess olika redskap, artefakter som används för lärande, tänkande och handlande. I denna studie läggs fokus på pedagogers och elevers användande av surfplattan som digitalt redskap, under hela skoldagen.Metod: Studien är utförd med kvalitativ inriktning som metod med inspiration av den etnografiska ansatsen i komprimerad form.

Enligt Kirsh (2010) stärker människor sin kognitiva förmåga på ett flertal sätt vid användandet av externa representationer. Inom design används externa representationer ofta i form av skisser, ritningar och modeller. För att undersöka Kirsh teori kring externa representationer i en designkontext genomfördes två workshopar i samband med ett designuppdrag. Syftet var att undersöka hur fysiska externa representationer användes och om tillhandahållet material påverkar skapandet av externa representationer. Resultatet visade att fysiska externa representationer används men att materialet inte nödvändigtvis påverkar skapandet av fysiska externa representationer.

Flygledare övervakar alla flygplan som färdas världen över genom att se till attflygplanen håller separationsgränserna. Flygledarna jobbar i pass på cirka en timme ochbyts sedan av, en så kallad positionsöverlämning. Det är viktigt att den som tar överpositionen får all information den behöver för att kunna fortsätta leda flygplanen på ett säkert sätt och eventuellt vidta åtgärder för att säkerställa en välordnad flygtrafik. Incidentrapporter visar att ett oproportionerligt stort antal incidenter sker 5- 15minuter efter en positionsöverlämning. På grund av detta vill LFV undersöka hur positionsöverlämningarna går till för att senare kvalitetssäkra dem.