I vårt tolkningsarbete ser vi att vårt fallföretag, genom sina sociala aktiviteter, stimulerar till en ökad sammanhållning och som uppmuntrar till mångfald och interna stridigheterna, tävlingar, karriärstegar och konkurrens, mellan medarbetarna. Det framkommer tydligt för medarbetarna att det naturliga urvalet, de starkaste och mest kompetenta, ska ligga till grund för vem eller vilka som ska leda framtidens ”byslagsmål” om marknadsandelarna. Genom de sociala aktiviteterna främjar ledningen på ett naturligt sätt såväl framväxandet av och acceptansen för hierarkier och normerande strukturer inom företaget samtidigt som de garanterar tillväxten och bereder vägen för de nya ledarna.

Sammanfattning Varje dag när barn kommer till skolan så möter de inte bara sina klasskamrater och lärare, utan de gör också ett möte med sin fysiska miljö, vilken till största delen är planerad och utformad av oss pedagoger som är verksamma där. Eleverna tillbringar en stor del av sin tid i en miljö som de kan påverka i ringa omfattning men som vi är övertygade om har en stor betydelse för deras syn på lärande och utbildning. Syftet med det här arbetet är att studera och jämföra den fysiska inlärningsmiljön på två olika skolor inom två olika pedagogiska inriktningar, vilka är Montessori och Waldorf. Vi valde dessa två inriktningarna då de utifrån sett har miljöer som avviker kraftigt från vår svenska traditionella skolmiljö. Våra frågeställningar är hur de fysiska miljöerna ser ut inom de två pedagogikformerna och vilka tankar som ligger bakom utformandet av dessa. Vilka skillnader respektive likheter finns det mellan dem båda? Vilken uppfattning har pedagogerna om miljöns betydelse för elevernas lärande och välbefinnande? Vi har som metod i vår undersökning använt oss av kvalitativa intervjuer med två pedagoger och observationer med bilddokumentering.

Äldre personer är mindre fysiskt aktiva då man jämför med yngre åldersgrupper. Denna grupp personer blir nu allt större. Det finns många hälsofördelar av att vara fysiskt aktiv och därför är det viktigt att ta reda på äldres inställning till fysisk aktivitet. Metod: Enkäten delades ut på ett PROmöte i Boden, den samlades även in vid samma möte. Sedan sammanställdes och analyserades enkäten i SPSS.

Arbete som fokuserar på stadens fysiska strukturer samt stadens funktioner inom ett område i centrala Norrköping. I arbetet redovisas dels en allmänteoretisk beskrivning av begreppen hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer och stadens funktion, och därefter en analys av det aktuella planområdet utifrån dessa aspekter. Inledningsvis återges grundläggande historie-, och nutidsbeskrivning av Norrköping samt problembeskrivning för det planområde som uppsatsen avser ge förbättringsförslag för. Uppsatser ger även fördjupad kunskap i såväl allmänteoretiska som platsspecifika ämnen så som hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande. Informationen är hämtad hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande. Det planförslag som presenteras i arbetet syftar till att itergrera de olika delarna i centrala Norrköping ur planeringssynpunkt samt ge ett tryggare och livligare centrum i Norrköping med ett ökat flöde av folk och där vissa kvarter inte bara passeras förbi obemärkta utan även ger invånarna anledning att stanna till. Planförlaget analyseras därefter utifrån både långsiktiga och kortsiktiga konsekvenser för samtliga olika faktorer som tagits upp tidigare. Här skall man tydligt kunna se hur väl planförslaget uppfyller sitt syfte.

Denna uppsats behandlar den fysiska planeringen inför klimatförändringarna.Huvudfokus för uppsatsen behandlar den fysiska planeringen inför klimatförändringarna, i huvudsak den kommunala fysiska planeringens roll i Sverige både inför framtida bebyggelse och för att skydda befintlig bebyggelse. Uppsatsen redogör för de planeringsverktyg som finns att tillgå och tillämpningen av dessa. Anpassningen till klimatförändringens konsekvenser innebär långsiktig planering och en anpassning av de lagar som styr den. Det ligger också till stor del i förutseendet av riskerna, säker lokalisering av bebyggelse, infrastruktur och odling, att säkra befintlig bebyggelse samt behovet av eventuella skyddsåtgärder. Den fysiska planeringen är verktyget för att planera och utforma samhället.

Vårt syfte med studien är att undersöka och analysera samtalsämnen som kommer upp under bildskapande aktiviteter i förskolan, samt relationen mellan barn-bildmaterial och förskollärare-bildmaterial inspirerade av ett sociomateriellt perspektiv. Då den forskning vi läst mest handlar om den färdiga produkten inom bildskapande aktiviteter vill vi inrikta oss på samtal under bildskapande aktiviteter. Detta gör vi inspirerade av ett sociomateriellt perspektiv då vi inte sett detta tidigare. För att analysera använder vi oss förutom det sociomateriella perspektivet även av begreppen relationell materialism och aktörsskap. Vi använder oss av kvalitativ metod i vår observation då vi har intresse för olika innebörder, tolkningar och meningsskapande som människor i ett specifikt sammanhang är aktörer i.

Abstract Malmberg, Linda (2010). Klassrumsmiljö och lärande. Malmö högskola Examensarbetet behandlar lärares och elevers syn på den fysiska klassrumsmiljön och betydelsen för lärandet. Studien är förlagd på en skola i Landskrona. Den fysiska miljön innefattar sådant som möblering, placering av elever och ljudnivå.

I detta arbete ligger fokus på upplevelseutbildning, mer specifikt de äventyrliga aktiviteter som erbjuds vid företaget ?Naturlig Utveckling? vid Borgen och dess betydelse för deltagarnas sociala identitetsutveckling.Fritiden står idag för ett begrepp som kopplas samman med utveckling. Företag har skapat ett allt större intresse för människors fria tid, då forskning visar att arbete och fritid påverkar varandra och utgör en helhet i människors sociala liv.Syftet med den här undersökningen är att med kvalitativa metoder belysa om ett eventföretag som Borgen med dess aktiviteter bidrar till social identitetsutveckling bland deltagarna. I arbetet utgår vi från begrepp som identitetsutveckling, rolltagande, giltighetsanspråk samt rörelser mellan olika livssfärer. Arbetet är kvalitativt till sin art och bygger på kvalitativa undersökningar med intervjuer och observationer som huvudsakliga analysinstrument.Teoretiker som vi valt att lyfta fram är framförallt George-Herbert Mead (1995), Erving Goffman (2000) och Jürgen Habermas (1996).

Ett branschanpassat affärssystem är avsett för organisationer verksamma inom samma bransch. Syftet med denna typ av affärssystem är att ge högre passform än standardiserade affärssystem och vara billigare än skräddarsydda affärssystem. Det råder dock brist på kunskap om hur dessa ska utvecklas. Genom vår litteraturstudie presenteras en kravinsamlingsmodell med utgångspunkt i Requirements Engineering som ska ge stöd för utvecklare vid insamling av krav för branschanpassade affärssystem. Utöver det identifierades ett flertal aktiviteter relaterade till modellen.

I tidigare studier har det uppmärksammats hinder i den fysiska miljön och i bemötandet för skateboard på allmänna platser. Det har även visats att skateboardparker verkar främja skateboardutövandet. Denna studie syftar därmed till att kartlägga hinder och förutsättningar för skateboard och undersöka hur skateboardparker påverkar den fysiska aktiviteten. Det är även av intresse att studera hur de sociala faktorerna påverkar skateboardutövande då tidigare forskning tyder på att det är ett viktigt inslag i skateboardutövandet. Som metod använder sig studien av en kvalitativ design.

Resultaten av forskning om hälsa tyder på att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och hälsa. Utgångspunkten för denna undersökning var att vi antog att förskolor inte arbetar på samma sätt med hälsa och fysisk aktivitet eftersom de lokala strävansmålen ser olika ut. Syftet med studien är att undersöka och synliggöra hur pedagoger talar om och arbetar för att realisera strävansmålen inom hälsa och fysisk aktivitet i förskolan. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur talar pedagoger i förskolan kring hälsa och fysisk aktivitet och Hur uttrycks detta i det konkreta arbetet i barngruppen? I studiens teoretiska del klargörs de centrala begreppen hälsa, fysisk aktivitet, lek och hälsofrämjande arbete samt miljöns betydelse för barns hälsa.

Denna undersökning bygger på fem kvinnliga förskollärares uppfattningar om förskolans fysiska innemiljö. Syftet är att ta reda på vad förskollärare tänker kring material och utformning av lokaler. I litteraturdelen berörs olika syn på barn och på förskolan som institution samt teorier kring material och den fysiska innemiljön. Eftersom jag söker förskollärares olika uppfattningar, använder jag mig utav en kvalitativ metod och genomför fem intervjuer. Mitt resultat visar att det är flera delar som påverkar förskollärarnas tänkande kring utformningen av förskolan, bl.a.

SammanfattningAtt undersöka en befolknings fysiska aktivitet ger beskrivande data utavdagsläget samt att resultatet fungerar som mätinstrument för hur en framtidaintervention ska utformas. Syftet med denna studie var att se om någotsamband förelåg mellan tre olika undersökningsinstrument för fysiskaktivitet, som används för med barn med övervikt. Metod: Deltagarnamättes, vägdes, skattade sin fysiska aktivitetsnivå (frågeformulär), testade sinfysiska prestationsförmåga (sex minuters gångtest) och deras fysiska aktivitetmättes (accelerometer). Resultat: Åtta flickor, 7-13 år, med ett Body MassIndex (BMI) på 26 ± 3,7 kg/m2deltog. Majoriteten skattade sig vara fysisktaktiva 30-60 min/dag under vardag och helg, men som grupp var skattningensignifikant lägre på helgen.

I detta arbete har jag undersökt hur Funktionsinriktad MusikTerapi (FMT) kan beskrivas som en utvecklande aktivitet ur ett sociokulturellt perspektiv, vilket inte är gjort tidigare. För att kunna göra detta har jag beskrivit både FMT-metoden och det sociokulturella perspektivet, där jag koncentrerat mig på kännetecken för utvecklande aktiviteter. Jag har även beskrivit mitt arbete med två pojkar som båda har diagnosen Fragil X.Min slutsats är att det går att beskriva FMT som en utvecklande aktivitet ur ett sociokulturellt perspektiv genom att utgå från de fyra kännetecken på utvecklande aktiviteter som Strandberg (2006 s. 10ff) beskriver..

Elevernas aktivitet under lektioner i allmänhet är beroende av undervisningens innehåll och organisation för att nå uppställda mål, som i ämnet Idrott och hälsa bland annat handlar om fysisk aktivitet i olika former av rörelse som lekar, spel, idrotter, dans och rörelse till musik. Syftet med mitt arbete är att få en uppfattning om den fysiska aktivitetens omfattning under idrottslektioner och hur aktiviteten beror av lektionsarbetets organisation och ledning. Arbetet har genomförts som en fallstudie av klasser som grupp i grundskolans årskurs 4 ? 6 och resultaten av mina observationer har dokumenterats och analyserats samt jämförts mot tidigare forskning på området. Studien har kompletterats med en enkät riktad till idrottslärarna i de klasser som observerats för att få deras synpunkter på vad som kan påverka elevernas fysiska aktivitet under idrottslektionerna.