Sök:

Sökresultat:

4494 Uppsatser om Fysiska ćtgärder - Sida 57 av 300

HÀlsorelaterad livskvalitet efter hjÀrtinfarkt : En litteraturstudie

Bakgrund:HjÀrtinfarkt Àr den vanligaste enskilda dödsorsaken i Sverige. Insjuknandet i hjÀrtinfarkt sker ofta plötsligt och Àr ofta förenat med svÄra symtom som till exempel kraftiga bröstsmÀrtor, Ängest och andnöd. Livskvalitet Àr ytterst individuellt vad individen vÀrdesÀtter som för denne Àr vÀrdefullt i sitt liv. NÄgon gÄng stÄr varje mÀnniska inför ett outhÀrdligt lidande. Genom att bland annat se, respektera och bekrÀfta en individs lidande kan detta innebÀra en tröst för den lidande.

KyrkogÄrdar och den hÄllbara utvecklingen med inrktning pÄ BerthÄga kyrkogÄrd i Uppsala

Den hÀr studien utgÄr ifrÄn pedagogers arbetssÀtt och syn pÄ utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig pÄ fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hÀlsa och lÀrande. Metoden som Àr anvÀnd i studien Àr enligt kvalitativ forskningsprincip dÀr sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien Àr ovetande om varandra och varandras arbetssÀtt.

Exoskelett som hjÀlpmedel inom rehabilitering för personer med fysiska funktionsnedsÀttningar

Bakgrund: Exoskeletten uppfanns för anvÀndning inom militÀren, men forskning och utveckling av den hÀr robottekniken har öppnat en möjlighet Àven till anvÀndning i rehabiliteringssyfte. Syfte: Att beskriva exoskelett för övre extremitet, ÀndamÄlet till vilket dessa anvÀnds inom rehabilitering för personer med fysiska funktionsnedsÀttningar, samt vÀrdet av att anvÀnda dem. Metod: Systematisk litteraturstudie. De databaser som anvÀndes var Amed, Cinahl och Medline. Genom en kombination av olika sökord resulterade sökningen i 11 artiklar som inkluderades i studien.

Diagnosen selektiv mutism i f?rskolan

Denna enk?tstudie unders?ker vad f?rskolepersonal har f?r kunskap och erfarenhet av diagnosen selektiv mutism (SM) och tal?ngslan, samt om personalen anser att ytterligare utbildning beh?vs. Studien tar utg?ngspunkt i en brist p? forskning som fokuseras p? selektiv mutism i f?rskolan. Selektiv mutism ?r en ?ngestrelaterad diagnos som vanligtvis debuterar i f?rskole?ldern.

Trivsel och social utveckling - om fyra 12-Äriga pojkar med diagnos ADHD inom tvÄ skolformer

Syftet med studien var att belysa och analysera faktorer, som pÄverkar upplevelsen av trivsel i skolan för fyra 12-Äriga pojkar med diagnos ADHD. Vidare var syftet att beskriva och jÀmföra hur verksamheten organiseras och hur den fysiska och sociala miljön anpassas för dessa elever inom grundskolan och sÀrskolan, för att skapa förutsÀttningar för social utveckling. TvÄ undersökningsmetoder anvÀndes. Fyra 12-Äriga pojkar intervjuades med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr med svarsalternativ samt nÄgra öppna frÄgor. Intervjuerna bandades och valda delar transkriberades.

Sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta med FaRŸ och motiverande samtal för att öka patienters fysiska aktivitet

Bakgrund - Sjuksköterskor och distriktssköterskor har en viktig funktion i det hÀlsofrÀmjande arbetet och dÀrför Àr det viktigt att fÄ veta och ta del av deras erfarenheter om hur de upplever att arbeta med att fÄ patienter till att bli mer fysiskt aktiva.Syfte ? Syftet var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av att med stöd av FaRŸ och motiverande samtal motivera patienter att öka sin fysiska aktivitet.Metod - Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer som utgick frÄn en frÄgeguide anvÀndes. Data analyserade med en manifest kvalitativ innehÄllsanalys. En sjuksköterska och sju distriktssköterskor ingÄr i studien.Resultat ? Resultatet visas i fyra kategorier och femton underkategorier.

Att vara kvinna och sjuk i bröstcancer - En litteraturstudie om tvÄ kvinnors upplevelser av den förÀndrade livssituationen

Bakgrund: Bröstcancer utgör den vanligaste cancerformen hos kvinnor. I Sverige diagnostiseras i genomsnitt 7000 kvinnor Ärligen med bröstcancer. Sjukdomen pÄverkar hela kvinnans livssituation dÄ den medför en rad fysiska förÀndringar som pÄverkar identiteten som kvinna och sjÀlvuppfattning samt utgör ett existentiellt hot. Krisreaktioner Àr inte heller ovanliga. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor upplever den förÀndrade livssituationen i samband med bröstcancer.

Effekter av massage hos cancerpatienter med Ängest : En litteraturöversikt

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka effekter massage har hos cancerpatienter som lider av Ängest. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt med 16 vetenskapliga artiklar varav tre med kvalitativ ansats och tretton med kvantitativ ansats. Datainsamling gjordes i databaserna PubMed, CINAHL, Google Scholar och via manuell sökning. Huvudresultat: Resultatet presenterades i fem kategorier för att beskriva vilka effekter massage har hos cancerpatienter som lider av Ängest. De fem kategorierna var; lindring av Ängest, lindring av fysiska och psykiska symtom, ökad livskvalitet, ökad inre ro och ingen lindring av Ängest.

Kvinnors erfarenheter av vad som pÄverkar relationen till partnern vid bröstcancer : En litteraturbaserad studie

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste formen av cancer bland kvinnor i Sverige. Att diagnostiseras med bröstcancer Àr en omvÀlvande hÀndelse som kan leda till en livskris för den drabbade kvinnan. BÄde fysiska och emotionella biverkningar uppstÄr till följd av behandlingen för sjukdomen. NÀr kvinnan lever i ett förhÄllande pÄverkas Àven partnern och sjukdomen utgör en stor pÄfrestning pÄ relationen. Syfte: Syftet med studien vara att belysa kvinnors erfarenheter av vad som pÄverkar relationen till partnern vid bröstcancer.

FrÄn bostadsbluff till förlÄtturné : Storstadstidningarnas berÀttelse om HÄkan Juholts bidragsaffÀr 2011

SyfteSyftet med denna studie Ă€r att jĂ€mföra fysiskt aktiva kvinnliga pensionĂ€rer med manliga pensionĂ€rers upp­fattningar om Ă€mnet idrott och hĂ€lsa frĂ„n deras egen skolgĂ„ng och kartlĂ€gga vilka faktorer som har bidragit till deras fysiska aktivitet idag. Studien Ă€r del av ett pilotpro­jekt om Ă€ldres hĂ€lsa vid Örebro universitet. FrĂ„gestĂ€llningar Ă€r:Hur pĂ„verkar idrottsundervisning och deltagande i fysisk aktivitet vid ung Ă„lder graden av fy­siskt akti­vitet vid högre Ă„lder (65 Ă„r och uppĂ„t)?Vilka ytterligare faktorer kan pĂ„verka mĂ€nniskan sĂ„ att man som Ă€ldre Ă€r fysiskt ak­tiv?MetodMetoden i denna studie var fokusgrupper och fokusgruppssamtalen genom­fördes i ett konfe­rensrum pĂ„ Örebro universitet. I studien har tvĂ„ fokusgrupper ingĂ„tt, en grupp kvinnliga se­niora orienterare och en grupp manliga seniora oriente­rare.

Fysisk aktivitet och dess betydelse för individens upplevda hÀlsa- En studie gjord pÄ individer med diagnosen depression samt stressymptom

Den fysiska aktivitetens betydelse för vÄr hÀlsa Àr vÀl dokumenterad. Fysisk aktivitet har visats ge sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Exempel pÄ fysiologiska effekter Àr en effektivare syreupptagningsförmÄga dÄ ventilationen blir mer effektiv. HjÀrtat vÀxer och blir starkare vilket resulterar i att hjÀrtat kan pumpa ut en större mÀngd blod vid varje sammandragning. PÄ sikt har fysisk aktivitet bl.a.

HÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa- En kvalitativ undersökning om lÀrares syn pÄ hÀlsa.

HÀlsa Àr ett begrepp som har avsaknad av en bestÀmd definition. Det finns flertalet erkÀnda definitioner sÄsom WHO:s men det finns Àven de definitioner som skapats av den enskilda individen. De flesta definitioner som finns kring och om hÀlsa har sitt ursprung i den fysiska aktivitetens vÀrld, Àn dock menar flera personer att om hÀlsa enbart skall ses som god utifrÄn den fysiska aktiviteten sÄ blir begreppet hÀlsa inte sÀrskilt innehÄllsrikt. Syftet med studien var att undersöka hur lÀrarna ser pÄ begreppet hÀlsa. Enligt bakgrund och tidigare forskning sÄ Àr hÀlsa ett personligt och svÄrdefinierat begrepp, vilket de sex lÀrare som intervjuades i denna kvalitativa studie bekrÀftade.

Kvinnors upplevelse av miljön pÄ en operationsavdelning vid en operation inom dagkirurgi

Mötet mellan mÀnniskor sker alltid i nÄgon form av miljö. Den fysiska miljön vi befinner oss i pÄverkar oss alltid. Begreppet miljö kan delas in i fysisk, psykisk och social miljö. I dag opereras allt fler patienter inom dagkirurgi. Dagkirurgi innebÀr att patienten kommer till sjukhuset och opereras samma dag som hon/han Äker hem.

Förskolans utformning av den fysiska inomhusmiljön ur ett genusperspektiv

Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrarnas uppfattning om och utformande av den fysiska inomhusmiljön pÄ förskolan utifrÄn ett genusperspektiv. Studien utgÄr frÄn det postmoderna perspektivet som i denna studie innebÀr att det stÀlls höga krav pÄ den pedagogiska processen. Det vill sÀga att utforma en lÀrandemiljö som intresserar och utmanar barnen till att konstruera samt arbeta kreativt utan att begrÀnsas av könsstereotypa normer. Detta innebÀr att miljöns utformning samt förskollÀrarens förhÄllningssÀtt pÄverkar barnens möjligheter till interaktion, lek och utforskande. I lÀrandeprocessen skapar barnen inte bara kunskap utan ocksÄ identitet.

En dialogisk miljö i interaktion med pedagogiken

Den hĂ€r rapporten fokuserar pĂ„ Ă€mnesövergripande undervisning i relation till skolmiljön, bĂ„de den fysiska och psykosociala. Är utformningen av skolmiljön en förutsĂ€ttning för genomförandet av ett Ă€mnesövergripande arbetssĂ€tt? Finns det en eller flera möjliga optimala miljöer och hur ser de i sĂ„dana fall ut?.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->