SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka individers kännedom om Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) rekommendation för fysisk aktivitet och om kännedomen skiljer sig avseende kön, ålder, utbildningsnivå och fysisk aktivitetsgrad.1. -Hur ser kännedomen om FYSS rekommendation för fysisk aktivitet ut?2. -Hur ser kännedomen ut för rekommendationens olika delar frekvens, duration och intensitet?3.

Syftet med denna studie är att undersöka om ämnet idrott och hälsa bidragit till ett förändrat synsätt vad gäller fysisk aktivitet hos gymnasieelever och huruvida denna förändring har varit positiv eller negativ. Studien syftar även till att synliggöra vilka huvudfaktorer som har föranlett gymnasieelevernas förändrade eller icke förändrade syn på fysisk aktivitet.Den teoretiska utgångspunkt som legat till grund för denna studie är det sociokulturella perspektivet där förändring sker i interaktion med omgivningen. Den forskning som behandlats går in på vad ämnet skall ge eleverna, elevens syn på och påverkan av ämnet samt de inre och yttre faktorer som kan ligga till grund för en eventuell förändring.Denna studie baseras på den kvalitativ undersökningsmetoden intervju där urvalet gjordes med hjälp av ?nyckelpersonsprincipen?. Informanterna bestod utav tio gymnasieelever från en medelstor skånsk kommun.Studiens resultat visar att sju av de tio informanterna som intervjuades har fått en positiv förändring av sin syn på fysisk aktivitet efter genomförandet av kursen Idrott och hälsa A.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.

Sjukgymnaster har en stor roll inom hälso- och sjukvården men även inom hela samhället med att arbeta med hälsopromotion, fysisk aktivitet och förebyggande åtgärder samt insatser mot övervikt. Fysisk aktivitet flera gånger i veckan samt ett normalt BMI värde kan ge goda effekter på hälsan och motverka folkhälsosjukdomar. Arbetsmotivationen kan påverkas av interna och externa faktorer och kan beskrivas som en drivkraft att handla i en viss situation. Att vara en rollmodell som sjukgymnast är viktigt för att få patienten att genomgå en hälsosam beteendeförändring. Syftet med studien var att kartlägga sjukgymnasters upplevelse av sin egen hälsa, fysiska aktivitetsnivå och övervikt i Norrbotten samt studera ev.

Urbaniseringen i världen fortsätter öka samtidigt som mängden fysisk aktivitet generellt sett minskar. Sverige är inte i något av fallen, ett undantag. En strategi som förespråkas av Sveriges tre största städer Stockholm, Göteborg och Malmö för att, bland annat, möta urbaniseringen är förtätning. Denna stadsbyggnadsprincip innebär att bebyggelse- liksom befolkningstäthet ökar inom samma yta. Samtidigt, som en konsekvens av detta, har tätorternas friyteareal minskat kraftigt och för fysisk aktivitet har den byggda miljön påvisats vara en av de faktorer som kan påverka människans val och vilja att aktivera sig. Utgångspunkten för uppsatsen ligger i en alternativ stadsbyggnadsprincip, som stödjer förtätning, men där förespråkarna menar att staden kan vara både tät och grön genom utvecklade metoder för friyteplanering.

Bakgrund: Substansberoendet ökar stadigt i hela världen, vilket ökar trycket på den somatiska vårdens kunskap att vårda patienter med substansberoende. Sjuksköterskor upplever att de inte har tillräcklig kunskap och erfarenhet av att behandla patienter med substansberoende, vilket ofta leder till att patienter känner sig felbehandlade och sjuksköterskor känner sig obekväma i sin sjuksköterskeroll i olika vårdsituationer. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors utbildning påverkar omvårdnad av patienter med substansberoende, inom den somatiska vården. Metoden är en litteraturstudie med fokus på sjuksköterskors utbildning om substansberoende och omfattar sju kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar från olika delar av världen. Resultatet visade sjuksköterskors upplevelse i mötet med substansberoende patienter och behov av utbildning för sjuksköterskor om substansberoende.

Hur påverkar högre utbildningsnivå brottslighet? Den här uppsatsen undersöker effekt av eftergymnasial utbildning på våldsbrott respektive stöld-, rån- och häleribrott. Vår första hypotes är att eftergymnasial utbildning har en minskande effekt på våldsbrott genom högre alternativkostnad av brott samt att psykologiska faktorer påverkas positivt. Vår andra hypotes är att eftergymnasial utbildning har en ökande effekt på stöld-, rån- och häleribrott via högre avkastning till följd av mer kunskap för planering och utförande av denna typen av brott. Vidare förmodas en högre utbildningsnivå  generera mer tillgänglig egendom vilket leder till tilltagande incitament för stöld-, rån- och häleribrott.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur lärarna i Idrott och hälsa arbetar för ett livslångt lärande med hjälp av den fysiska aktiviteten. Undersökningen var av kvalitativ karaktär och metoden för datainsamling var djupintervju. Sju intervjuer genomfördes, där tre intervjupersoner jobbade på en praktisk/estetisk skola och fyra på en idrottsinriktad/teoretisk skola. Lärarna i Idrott och hälsa försöker få alla elever att bli intresserade och hitta sin form av fysisk aktivitet. Detta gör de genom att ha många olika aktiviteter.

Fysisk aktivitet har positiv effekt på den självskattade hälsan, där motivationsgraden har stor betydelse till att utöva fysisk aktivitet. Syftet med föreliggande uppsats är att studera hur fysiskt aktiva personer skattar sin hälsa. Vidare undersöks sambandet mellan skattad hälsa och motivation samt skattad hälsa och antalet träningstillfällen. Dessutom undersöks sambandet mellan skattad hälsa och hinder till träning samt känsla inför, under och efter träningspass. En enkätundersökning genomfördes på ett gym i västra Sverige och totalt besvarade 244 fysisk aktiva individer enkäten.

Syftet med studien är att undersöka hur några förskollärare, lärare och skolledare ser på de pedagogiska förutsättningarna för en likvärdig utbildning inom förskolor och skolor. Kvalitativa intervjuer användes som metod i studien. I studien intervjuades tre förskollärare, tre lärare, en förskolechef och en biträdande rektor från två förskolor och två skolor. Resultaten visade att respondenterna ansåg att alla barn ska få sina behov tillgodosedda för att utbildningen ska kallas likvärdig. Respondenterna menade att brist på personal med pedagogisk kompetens och för stora barngrupper försämrade möjligheterna att ge en likvärdig utbildning.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?  MetodStudien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller från skolan.

I dagens samhälle rör sig människor allt mindre och detta är negativt för folkhälsan. Inaktivitet under en längre tid ökar risken att drabbas av bland annat hjärt- kärlsjukdomar, diabetes, övervikt och cancer. Detta är något som måste hejdas och distriktssköterskan har en stor utmaning i att arbeta hälsofrämjande- och förebyggande bland annat genom att använda sig av metoden FaR, fysisk aktivitet på recept. Tidigare forskning visar på att FaR ger bättre resultat än att endast få muntlig information. Syftet med studien är att undersöka distriktssköterskans erfarenheter av att arbeta med metoden FaR, vilka svårigheter och möjligheter som kan finnas.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka samvariationen mellan självskattad fysisk aktivitetsgrad och självupplevd psykisk status bland gymnasieungdomar. I syftet ingår att analysera eventuella skillnader i självupplevd fysisk aktivitetsgrad och självupplevd psykisk status respektive stress, kön och region - Stockholms län och Västernorrlands län. Frågeställningar är:-        Hur fysiskt aktiva anser sig respondenter i Stockholm respektive Västernorrlands län vara?-        Hur ser prevalensen ut angående självupplevd stress och psykisk status för män och kvinnor i Stockholms respektive Västernorrlands län och finns det någon skillnad mellan män och kvinnor?-        Finns någon samvariation mellan psykisk status respektive stress och fysisk aktivitet?MetodFör studien valdes en kvantitativ metod i form av en enkät uppdelad i två delar där den första delen mätte respondentens grad av självupplevd fysisk aktivitetsgrad och den andra delen mätte respondentens självupplevda psykiska status respektive självupplevda stress.ResultatAv de tillfrågade ansåg sig en klar majoritet vara fysiskt aktiva. Generellt sett ansåg sig en större andel män än kvinnor vara fysiskt aktiva.

Att som barn få goda upplevelser av fysisk aktivitet kan leda till ett fysiskt aktivt liv även i vuxen ålder. Detta i sin tur kan bidra till ett välmående liv. Barn spenderar en stor del av sin vardag i skolan och därmed är raster tillfällen då de kan få möjlighet att utöva fysisk aktivitet. Trots kunskap om fördelarna med fysisk aktivitet är många elever inaktiva mer än 50 % av rasten. Anledningarna till varför de är inaktiva kan vara många.