Fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) Àr relativt nytt, och har börjat anvÀndas mer och mer inom hÀlso- och sjukvÄrden. Det finns ofta en FaR- samordnare som hjÀlper klienter med hur de ska gÄ tillvÀga med sitt recept. FaR vÀnder sig frÀmst till de som Àr i störst behov av fysisk aktivitet, det Àr viktigt att dessa personer blir och förblir fysiskt aktiva. Denna studie ger en kÀnnedom om hur FaR pÄ Hisingen jobbar med sin verksamhet, hur det upplevs att fÄ ett FaR, vilken roll FaR- samordnaren har med det motiverande samtalet och hur det ser ut sexmÄnader efter receptet skrevs ut. Studiens syfte Àr att undersöka klienters upplevelser av FaR kompletterat med motiverande samtal samt att se om klienten Àr fysisk aktiv efter sex mÄnader efter det att receptet löstes in.

PÄ bara nÄgra decennier har kravet pÄ utbildning vuxit markant och dÀrmed ocksÄ antalet universitetsstuderande. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida det lönar sig att vidareutbilda sig pÄ universitetsnivÄ och i vilken utstrÀckning det finns skillnader för mÀn respektive kvinnor inom en mans och en kvinnodominerad utbildning. Fyra regressioner har genomförts. DÀrefter har en jÀmförelse skett mellan de olika livsinkomsternas nuvÀrden. Livsinkomsten har rÀknats fram genom att subtrahera nuvÀrdet av alternativkostnaderna frÄn nuvÀrdet av livsinkomsterna.

BakgrundRegelbunden fysisk aktivitet pÄverkar kroppens alla vÀvnader och flera studier visar ett samband mellan ökad fysisk aktivitet och minskad sjuklighet och förtidig död. Omkring 60 procent av den vuxna befolkningen i vÀrlden inte anses vara tillrÀckligt fysiskt aktiva för att upprÀtthÄlla en god hÀlsa. Fysisk inaktivitet Àr ett stort folkhÀlsoproblem i Sverige dÄ 42 procent av mÀnnen och 46 procent av kvinnorna inte anses vara tillrÀckligt fysiskt aktiva. Flera mÄlomrÄden i folkhÀlsopolitiken syftar till att ha mer hÀlsofrÀmjande insatser i samhÀllet genom bland annat att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen. Fysisk aktivitet Àr en evidensbaserad behandling av flera kroniska sjukdomar och Àr kÀnd för att vara den mest effektiva som samtidigt medför fÄ biverkningar eller risker.

SammanfattningSyfteAaron Antonovsky, medicinsk sociolog, beskriver kÀnsla av sammanhang, KASAM, i vilken utstrÀckning vi uppfattar tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull. Detta menar han har stor betydelse för hur vi klarar pÄfrestningar i livet och dÀrmed upprÀtthÄller hÀlsa.Studien undersöker om det finns ett samband mellan antal timmars utövande av fysisk aktivitet och grad av KASAM hos personalen pÄ en skola.  Metod Studien gjordes som en kvantitativ fallstudie pÄ en skola i södra Norrland. Aaron Antonovskys livsfrÄgeformulÀr (KASAM - 13) anvÀndes för att mÀta personalen KASAM. Ytterligare en enkÀt anvÀndes dÀr personalen fick besvara antal timmar fysisk aktivitet de utövande per vecka, sysselsÀttning pÄ skolan, Älder, kön och civilstÄnd. Urvalet gjordes utifrÄn bekvÀmlighetsprincipen.

Barn blir allt mer stillasittande och som ett led i detta försÀmras deras hÀlsa. DÄ de vistas största delen av dagen i skolan, Àr skolan en betydande arena för att frÀmja barns hÀlsa samt uppmuntra dem till fysisk aktivitet. 2003 infördes tillÀgget i Lpo94, om att skolan skall strÀva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Studiens syfte var dÀrför att undersöka om fyra pedagoger följer tillÀgget. Delsyfte var att ta reda pÄ deras uppfattning om huruvida de följer lÀroplanstillÀgget.

AbstraktBoija, L & Stark Isaksson, M. (2013) Förskolans arbete med barns fysiska hÀlsa ? En enkÀtundersökning om tre förskolors arbete med barns fysiska hÀlsa. Examensarbete i pedagogik 15hp. LÀrarprogrammet, akademin för utbildning och ekonomi.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolÀrt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolÀrt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka vÀlbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera Àldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet Àr inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvÄrdnaden för denna patientgrupp.

Denna studie har syftat till att utforska hur l?rarstudenter beskriver den verksamhetsf?rlagda (VFU) praktiken b?de som undervisningsmoment och praktik, samt l?rarstudenternas beskriv-ning av sina upplevelser av skolan som arbetsplats. Fr?gor som har genomsyrat denna studie ?r ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av VFU som undervisningsmoment och som praktik?, ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av skolmilj?n p? sina VFU-platser? samt ?hur f?r?ndras deras syn p? l?raryrket efter praktiken?. Studien har genomf?rts via semi-strukturerade intervjuer med sex l?rarstudenter som har haft sina VFU perioder under ?r 2023.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar:Studien grundas i ramfaktorteorins antaganden om pÄverkbara och icke pÄverkbara faktorer inom skolans verksamhet, ur skolledares synvinkel. Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som, ur skolledares synvinkel, frÀmjar eller begrÀnsar möjligheterna att erbjuda eleverna i grundskolans Ärskurs 6-9 daglig fysisk aktivitet.? Vilken betydelse har fysisk aktivitet för skolarbetet, enligt skolledarna?? Vilka möjligheter har skolorna, enligt skolledarna, att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet?? Vilka faktorer spelar in för möjligheterna att bedriva daglig fysisk aktivitet i skolan, enligt skolledarna?Metod:Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem skolledare pÄ fem grundskolor med Ärskurs 6-9, och en bitrÀdande skolchef i en kommun i Stockholms lÀn. Intervjuerna var baserade pÄ ovan stÀllda frÄgor samt pÄ tidigare forskning om inverkan av fysisk aktivitet pÄ elevernas resultat i skolan. Intervjuerna utgick frÄn en fenomenologisk ansats med respondenternas berÀttelser som kÀllmaterial, berÀttelser om hur skolledare pÄ skolan och i kommunen arbetar med fysisk aktivitet.Resultat:Den fysiska miljön i och runt skolan pÄvisades vara en viktig faktor för elevernas grad av aktivitet under hela skoldagen.

Vi mÀnniskor har de senaste decennierna blivit allt mer stillasittande, vilket innebÀr en ökad risk för bland annat hjÀrt- och kÀrlsjukdomar samt övervikt. Detta har ocksÄ bidragit till att fysisk inaktivitet idag rÀknas som den fjÀrde ledande riskfaktorn för global dödlighet. Eftersom alla barn i Sverige idag tillbringar mycket tid i skolan sÄ Àr skolan och idrottsundervisningen en viktig plattform för att förmedla vikten av fysisk aktivitet för att hÀlsan inte ska försÀmras. Syftet med denna konsumtionsuppsats Àr att undersöka eventuella samband mellan fysisk aktivitet i skolÄldern och ett fortsatt fysiskt aktivt liv. Vi kommer Àven att belysa om en rad övriga faktorer pÄverkar om individen blir fortsatt fysiskt aktiv.

AnvÀndningen av droger har de senaste Ären minskat bland unga men samtidigt dör fler Àn nÄgonsin till följd av narkotikamissbruk. Bland Göteborgs gymnasieungdomar Àr narkotikaanvÀndningen högre Àn i andra delar av landet. Drogproblematiken Àr en viktig och aktuell frÄga dÄ den orsakar skador bÄde hos individen och i samhÀllet. Ett sÀtt att arbeta med frÄgan grundar sig pÄ en hÀlsopromotiv synvinkel dÀr bland annat fysisk aktivitet har visat sig fungera som skyddsfaktor mot att testa och anvÀnda droger. Syftet med studien Àr att kartlÀgga samband mellan fysisk aktivitet och drogkonsumtion bland gymnasieungdomar.

Globalt sett har intaget av energitÀt mat och dryck ökat samtidigt som en stor del av befolkningen rör sig allt mindre. OhÀlsosam livsstil Àr det som i högst grad bidrar till sjukdom i Sverige. Det stÀlls allt högre krav pÄ att distriktssköterskor skall hÄlla hÀlsofrÀmjande samtal kring kost och fysisk aktivitet. DÀrtill bör Àven nÀmnas att dietisters nÀrvaro pÄ vÄrdcentralerna har minskat. Syftet Àr att belysa distriktssköterskors erfarenheter av förutsÀttningarna för att genomföra hÀlsofrÀmjande samtal kring kost och fysisk aktivitet.

Bakgrund och problem: Svenska universitet och högskolor har ett, av staten, givet spelrum vad gÀller utformning av utbildningar. Det finns centrala riktlinjer för hur utbildningen bör se ut men det Àr upp till varje enskilt lÀrosÀte att tolka de övergripande mÄl som finns. Ett cent-ralt begrepp, tÀtt kopplat till detta, Àr genomströmning dÄ denna ofta anvÀnds som indikator pÄ resultatet av utbildningen. Hur lÀrosÀtena vÀljer att hantera de av staten givna incitamenten gör att utformningen av utbildningen kan variera genom att de, för genomströmningen, pÄver-kande designelementen hanteras pÄ olika sÀtt. Detta har lett oss fram till följande frÄgestÀll-ning: Finns det en korrelation mellan designelement och genomströmning pÄ grundkur-ser i redovisning? Syfte: Att testa och analysera korrelationer mellan identifierade designelement och genom-strömningen pÄ kurser i grundlÀggande externredovisning samt grundlÀggande ekonomistyr-ning eller motsvarande pÄ civilekonomprogram alternativt kandidatprogram inom ekonomi i Sverige.

Depression och insomni Àr tvÄ vanliga former av psykisk ohÀlsa. I den hÀr studien undersöktes om en bevisat effektiv behandling för insomni, (KBT-I), pÄverkade grad av depressiva symtom hos personer med konstaterade symtom pÄ sÄvÀl depression som insomni. I studien kontrollerades för en minskning av nedstÀmdhet kunde tillskrivas en ökad fysisk aktivitetsnivÄ. En single case experimental design anvÀndes för ÀndamÄlet, med dagliga skattningar av sömn, nedstÀmdhet och fysisk aktivitetsnivÄ. Symtom pÄ sÄvÀl insomi som nedstÀmdhet minskade signifikant hos tre av sex deltagare.

Syftet: Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse beröring har i vÄrd och omsorgav personer med demenssjukdom. Ett annat syfte var att granska kvalitén av urval och bortfalli de inkluderade artiklarna.Metod: Metoden var en beskrivande litteraturstudie dÀr resultatet baserades pÄ 13vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökning genomfördes idatabaserna Pubmed, Medline, Cinahl och Psycinfo.Huvudresultat: Hos personer med demenssjukdom bidrar fysisk beröring till lugn och ro,under och efter behandling somnar mÄnga vilket Àr ett tecken pÄ avslappning och bidrar i sintur till en bÀttre kvalitet pÄ sömnen i helhet. Fysisk beröring bidrar Àven till förbÀttring avvardaglig smÀrta. Hos personer med beteenderelaterade symtom bör fysisk beröring gesförsiktigt.