BAKGRUND: Vi är tre blivande lärare med inriktning mot de yngre åldrarna och ser det som viktigt att pedagoger i förskolans och förskoleklassens verksamhet erbjuder barnen daglig fysisk aktivitet, för att gynna deras utveckling, lärande och hälsa. Enligt forskning bör barn för sin framtida livsstil och hälsa röra sig minst en timme om dagen, men nästan två tredjedelar av alla barn och ungdomar i Europa når inte upp till den rekommendationen (Armstrong, 2004). Statens folkhälsoinstitut (1996) beskriver att med fysisk aktivitet menas allt som ger en ökad energiförbränning, till exempel genom att leka och springa. Fysisk aktivitet ser vi som en naturlig strategi för oss pedagoger i förskola och förskoleklass att använda oss av för att gynna barnens lärandeutveckling, men tillämpar de fysisk aktivitet och i så fall hur och varför?SYFTE: Syftet med studien är att få kunskaper om, hur och varför ett antal pedagoger i förskola och förskoleklass erbjuder barnen daglig fysisk aktivitet.METOD: Studien genomfördes genom en kvalitativ undersökning, med 24 kvalitativa observationer och fyra intervjuer med pedagoger iförskola och förskoleklass.

Fysisk inaktivitet är en riskfaktor för de vanligaste folksjukdomarna så som hjärt-kärlsjukdomar, hög blodtryck, osteoporos och depression. Studier visar på ett samband mellan regelbunden fysik aktivitet och ökad livskvalitet bland äldre. Syftet med studien var att beskriva äldres erfarenhet av att genomföra fysisk aktivitet regelbundet och dess påverkan på deras livskvalitet. Kvalitativ metod valdes och 10 intervjuer genomfördes med äldre över 70 år. Data analyserades med innehållsanalys.

I dagens samhälle talas allt oftare om utbrändhet och andra psykiska åkommor som uppträder till följd av stress. Utbrändhet eller ?utmattningsdepression? är idag den snabbast växande diagnosen bakom ökningen av sjukfrånvaro de senaste åren, varför det är relevant att försöka hitta olika medel för att kunna hantera stress. Fysisk aktivitet anses bland annat kunna ge utlopp för inre spänningar och därmed också minska stressens negativa verkningar. I en undersökning gjord av Skolverket 2004 framkom att stress är vanligt förekommande i skolmiljön.

Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen av hur interaktion sker mellan en socialsekreterare och klienten. Studien fokus är att undersöka upplevelser av interaktion vid handledning av ekonomiskt bistånd med klient inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Särskilt vikt läggs vid hantering av olika situationer som dyker upp när socialsekreteraren bemöter en klient vid handläggning av ekonomiskt bistånd, och hur dessa situationer kan hanteras i vardagen. För att underlätta arbetet har jag valt att isolera bort klientens perspektiv och istället begränsa mig till socialsekreterarens perspektiv. Studien är planerad utifrån följande frågeställningar: Hur beskriver socialsekreteraren interaktionen med en ungdomsklient? Hur hanterar socialsekreteraren olika situationer som kan uppstå vid interaktionen med en ungdomsklient? För att få svar på mina frågeställningar, har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterarna.

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att få fysisk aktivitet ordinerat på recept av distriktssköterskan och om möjligheten att följa det ordinerade. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio kvinnor och tio män som erhållit FaR från två hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys.

Detta examensarbete beskriver vilket utrymme begreppet hälsa ges i stadsplaneringen. Vidare jämförs branschen stadsplanering och ?byggandes tolkning av begreppet hälsa med Socialdepartementets, eftersom detta departement är företrädare för folkhälsofrågor i Sverige. Undersökningen gjordes med hjälp av fem kvalitativa intervjuer och syftet med den var att ta reda på om och hur hälsa främjas genom en god planering av staden, främst med fokus på ökad fysisk aktivitet bland invånarna. Resultatet visar att viljan är god bland de som arbetar med stadsplanering, men att oklara direktiv från regeringen försvårar arbetet för att öka den fysiska aktiviteten..

En litteraturstudie om effekter av olika metoder för att främja fysisk aktivitet. Examensarbete i omvårdnad 10p. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2007. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de olika metoder som används i öppenvården för att främja fysisk aktivitet och om dessa har någon långvarig effekt. Metoden baseras på en systematisk granskning och analys av åtta vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Resultatet belyser de metoder som används: rådgivning, teoribaserad rådgivning, handledd gruppträning eller individuellt anpassat träningsprogram.

Bakgrund: Personer med diabetes mellitus typ-2 är ofta väl medvetna om komplikationer som föreligger. De lever med rädsla och ångest inför framtiden. Sjuksköterskans roll att stötta och hjälpa personer med diabetes mellitus typ-2 är viktig så vårdtagaren klarar sin egenvård. För att handleda och uppmuntra till egenvård hos vårdtagaren måste sjuksköterskan utgå ifrån evidens vid omvårdnad av diabetes mellitus typ-2. Syfte: Syftet var att beskriva effekten av fysisk aktivitet hos personer med diabetes mellitus typ-2.

Bakgrund: Depressionssjukdomar orsakar lidande och är bland samhällets vanligaste ochmest kostsamma åkommor. Fysisk aktivitet har visat sig ha förebyggande och behandlandeinverkan för människors depressiva symptom, men det saknas underlag för huruvida dennabiverkningsfria behandlingsmetod har en inverkan på depressiva symptom för personer somhar en depressionsdiagnos. Syfte: Denna litteraturöversikt ämnade belysa fysisk aktivitetsinverkan på depressiva symptom hos vuxna individer som lider av diagnosen egentligdepression. Metod: 16 studier med såväl kvantitativ som kvalitativ ansats sammanställdessom en litteraturöversikt. Resultat: I majoriteten av studierna framkom det att fysiskaktivitet kunde ha en positiv inverkan på depressiva symptom samt öka tillfrisknande hospersoner med depressionsdiagnos.

Uppsatsen hade som syfte att undersöka hur fysisk aktivitet med hjälp av olika arbetssätt går att integrera i olika ämnen i den dagliga undervisningen i år 6. I studien har vi använt oss av observationer, en kvalitativ metod. Undersökningen bestod av 16 elever i år 6, varav 6 pojkar och 10 flickor. Resultatet av studien visar att fysisk aktivitet går att integrera i olika ämnen i den dagliga undervisningen om förutsättningar finns. Det krävs både tid, planering och engagemang hos lärarna för att kunna använda sig av detta arbetssätt..

Bakgrund: Den fysiska aktiviteten behandlas utifrån olika aspekter. Däribland kommer fysisk aktivitet och rörelse, fritidspedagogers deltagande, utomhuspedagogikens och miljöns betydelse för fysisk aktivitet att lyftas. Styrdokumenten och vår teoretiska utgångspunkt är två delar som även presenteras närmare. Syfte: Vårt syfte är att undersöka vad några fritidspedagoger och några barn har för upp-fattningar om fysisk aktivitet i fritidshemmet. Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie med intervju som redskap.

Fysisk aktivitet på recept, FaR, är en metod för att förebygga och behandla livsstilssjukdomar. Då syftet med FaR är att människor ska skapa sig ett mer fysiskt aktivt liv kan det vara av intresse att veta vad som motiverar FaR-patienter att vara fysiskt aktiva. Syftet med den här studien är att belysa de olika motivationsfaktorer som kan förekomma hos personer som fått FaR samt att koppla samman typen av motivationsfaktorer med den transteoretiska modellen.Den metod som användes var semistrukturerade intervjuer med frågor kring transteoretiska modellen samt motivation. Tre personer från olika träningsanläggningar valdes ut med ändamålsenligt urval. Kravet var att personerna skulle ha fått fysisk aktivitet på recept.Resultatet visade på en stor vidd av motivationsfaktorer.

Syfte Denna studie har som syfte att undersöka huruvida dramapedagogiska metoder kan användas för att berika skådespelarnas konstnärliga och personliga utveckling under det förberedande arbetet inför en teaterföreställning. Metod För att öka reliabiliteten i materialet genom så kallad metodtriangulering, har vi valt att använda oss av två metoder för datainsamling; aktionsforskning och kvalitativ gruppintervju. Aktionsforskningen har följt modellen; planering, genomförande, observation och ny planering. Den kvalitativa gruppintervjun har utgått från semistrukturerade frågor som anpassat efter informanternas svar. Undersökningsgruppen har bestått av sju skådespelare i åldrarna 20-37 år, från den nystartade amatörteatergruppen Partisanteatern, varav fem har deltagit i gruppintervjun.

Bakgrund: Depression förutspås bli den näst största sjukdomsbördan i världen år 2020. Idag återfinns psykoterapi och läkemedel som behandlingsmetoder mot depressioner. Utöver detta har studier visat på ett samband mellan minskade depressiva symtom och fysisk aktivitet. Metod: Material för granskning har sammanställts genom sökningar i artikeldatabaserna PubMed, CINAHL, PsycINFO och granskats enligt riktlinjer av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Genom en manifest innehållsanalys har bärande meningar identifierats och lagt grunden för resultatet.