Att dela tabletter Ă€r en del av vardagen för ett antal kunder pĂ„ apoteket eftersom det inte alltid finns en tablett i rĂ€tt styrka tillgĂ€nglig. Det innebĂ€r ett extra moment som ibland försvĂ„ras av att tabletten Ă€r hĂ„rd eller smulas sönder, vilket i sin tur kan leda till att motivationen för att ta medicinen pĂ„verkas. För att undersöka hur kunden upplever och hanterar sin medicinering med delade tabletter sĂ„ har denna intervjustudie utförts. Intervjustudie av apotekskunder utfördes frĂ„n den 14 april till den 7 maj 2008 pĂ„ Sjukhusapoteket och Apoteket Hjorten i Örebro. Alla kunder med doseringar med delade tabletter tillfrĂ„gades om de hade möjlighet att svara pĂ„ nĂ„gra frĂ„gor om sin medicinering.

Att dela tabletter Ă€r en del av vardagen för ett antal kunder pĂ„ apoteket eftersom det inte alltid finns en tablett i rĂ€tt styrka tillgĂ€nglig. Det innebĂ€r ett extra moment som ibland försvĂ„ras av att tabletten Ă€r hĂ„rd eller smulas sönder, vilket i sin tur kan leda till att motivationen för att ta medicinen pĂ„verkas. För att undersöka hur kunden upplever och hanterar sin medicinering med delade tabletter sĂ„ har denna intervjustudie utförts. Intervjustudie av apotekskunder utfördes frĂ„n den 14 april till den 7 maj 2008 pĂ„ Sjukhusapoteket och Apoteket Hjorten i Örebro. Alla kunder med doseringar med delade tabletter tillfrĂ„gades om de hade möjlighet att svara pĂ„ nĂ„gra frĂ„gor om sin medicinering.

PÄ frÄgan om vad verksamhetscheferna har för Äsikt om hur de skulle kunna förhindra lÄngtidssjukskrivningar, förtidspension eller sjukpension pÄ sin avdelning sÄ tar mÄnga i likhet med ambulanscheferna upp fysisk trÀning och ergonomi som omrÄden dÀr de lÀgger stor vikt. Ingen nÀmner handledning eller stödjande samtal som metoder man arbetar med.Ser man till resultatet pÄ vad den vanligaste orsaken till lÄngtidssjukskrivningarna Àr, nÀmligen muskel ? skelettskador, sÄ kan fysisk trÀning och ergonomi vara riktiga metoder. StÀmmer dessutom arbetsgivarnas bedömning att skadorna uppkommit till stor del pÄ fritiden sÄ Àr arbetsplatsen och dess belastning inte skyldiga till lÄngtidssjukskrivningarna. Men det finns skÀl att tro att denna bild inte riktigt Àr sann..

Denna rapport Àr en jÀmförande studie av utvalda konsolidanter som anvÀnds till att stabilisera nedbrutet insektsangripet trÀ. Av de trÀgnagande skadeinsekter vi har i Sverige Àr det frÀmst den strimmiga trÀgnagaren som Àr intressant i möbelsammanhang. I rapporten beskrivs den strimmiga trÀgnagaren, en liten skadeinsekt som kan Ästadkomma stor skada om den fÄr verka ostörd. Insekten finns utspridd i hela Europa och Àr ett stort problem dÄ den angriper alla typer av trÀslag. Nedbrutet insektsangripet trÀ förlorar sin styrka och kan behöva konsolideras genom att injicera konsolidanter in i trÀet.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

GÀstrike RÀddningstjÀnstförbunds geografiska omrÄde prÀglas av tung industri och omfattas av mÄnga verksamheter som hanterar en mÀngd olika kemikalier, vilket Àven innebÀr ett stort antal farligt godstransporter till och frÄn dessa anlÀggningar. Om det sker en olycka dÀr kemikalier Àr inblandade Àr rÀddningstjÀnsten en av de aktörer i samhÀllet som ska hantera denna typ av hÀndelse. Insatspersonalen mÄste pÄ ett sÀkert sÀtt kunna genomföra de ÄtgÀrder som krÀvs, vilket förutsÀtter att de har tillgÄng till rÀtt utrustning. Alla första rÀddningsenheter bör ha utrustning för att kunna genomföra en snabb och effektiv insats vid en kemikalieolycka. MÄlet med denna rapport Àr att presentera ett förslag pÄ vilken utrustning som bör finnas pÄ första rÀddningsenhet för att kunna hantera en kemikalieolycka inom GÀstrike RÀddningstjÀnstförbunds geografiska omrÄde.

Idag finns det inom forskningen metoder för fysisk belastning som Àr validerade och reliabilitetstestade. Forskningsresurser har bland annat lagts ner för att verifiera vilka metoder som Àr validerade. Dock finns det idag lite forskning om företagshÀlsovÄrden, vilket gör att det Àr osÀkert vilka metoder som anvÀnds för att mÀta fysisk belastning. DÀrför Àr det intressant att undersöka vilka metoder som anvÀnds idag och hur pass anvÀndarvÀnliga dessa Àr. I Sverige finns idag en klyfta mellan företagshÀlsovÄrden och forskning, samtidigt finns inga nationella riktlinjer för vilka metoder som ska anvÀndas vilket medför att en uppsjö olika metoder anvÀnds.

Uppsatsen behandlar temat urbana tillvĂ€xtstrategier i svensk planering. Studien syftar till att undersöka hur översiktsplaner har pĂ„verkats av entrepreneurial city, platsmarknadsföring och kreativa klassen som alla Ă€r olika teorier om urban tillvĂ€xt. Undersökningen utgĂ„r ifrĂ„n fem kommuner med en översiktsplan frĂ„n tidigt 90-tal och en aktuell plan antagen omkring 2010. Översiktsplanerna studeras utifrĂ„n de valda teorierna (entrepreneurial city, platsmarknadsföring och kreativa klassen) om urban tillvĂ€xt för att ge förstĂ„else för hur strategierna i kommunernas översiktsplaner har pĂ„verkats av teorierna. Den genomförda undersökningen visar pĂ„ en förĂ€ndring över tid som pekar mot mer tillvĂ€xtorienterad planering..

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Fysisk aktivitet Àr viktigt - denna studie har för avsikt att aktualisera forskning kring publikens anvÀndning av nya medier med trÀningsrelaterad information. Genom att kvalitativt intervjua lÀsare av trÀningsbloggen Aldrig Vila visar studien att Aldrig Vila anvÀnds till information, inspiration och som referens för att vÀrdera de egna trÀningsresultaten. Aldrig Vila representerar ett trÀningsideal som lÀsarna vill utstrÄla, lÀsarna beundrar bloggskribenterna och uppger att deras trÀning och mÄlbilder pÄverkats av Aldrig Vila. Nytt och intressant i sammanhanget Àr att undersökningen Àven visar att Aldrig Vila skapar ett nÀtverk som strÀcker sig bortom datorskÀrmen..

Social hÄllbarhet handlar om att skapa ett samhÀlle dÀr alla mÀnniskor kan leva sina vardagsliv utifrÄn sina egna behov. Det ska vara jÀmstÀllt, tryggt och demokratiskt och finnas möjlighet för möten mellan mÀnniskor. SamhÀllsstrukturen spelar en avgörande roll för hur vÄra vardagsliv ser ut och den fysiska planeringen har ett ansvar nÀr det gÀller att forma socialt hÄllbara miljöer. I arbetet analyseras begreppet social hÄllbarhet och hur planeraren kan arbeta med frÄgor som rör jÀmstÀlldhet, medborgardeltagande, mötesplatser och trygghet. Olika metoder som ortsanalys och sociala konsekvensbeskrivningar beskrivs och ett exempel pÄ hur en kommun kan arbeta med den sociala aspekten i planeringen ges, i det hÀr fallet Karlshamn kommun.

Syftet med vÄrt arbete har varit att beskriva elevers kostvanor och frekvens av fysisk aktivitet under en skoldag. Samt att undersöka tre lÀrares erfarenheter av hur fysisk aktivitet och goda kostvanor pÄverkar elevers beteende under skoldagen. UtifrÄn vÄrt syfte valde vi att anvÀnda oss av bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod för att fÄ ett sÄ brett och djupgÄende resultat som möjligt. I vÄr undersökning framhöll lÀrarna kosten och rörelsen som en viktig del av barnens dag för att de skulle orka ta till sig den kunskap som förmedlades. Studien visade att barnen Àr nöjda med den fysiska aktiviteten under skoldagen och Àven att lÀrarna arbetar för att frÀmja barnens dagliga rörelsebehov.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att beskriva svenska elitseglares fysiska kapacitet mÀtt med Sveriges Olympiska Kommittés Fysprofil.MetodFjorton svenska seglare pÄ elitnivÄ, fem kvinnor och nio mÀn, inkluderades i studien för att genomgÄ Svenska Olympiska Kommitténs Fysprofil, innehÄllande följande tester; roddergometer, brutalbÀnk, chins, greppergometer, knÀböj med skivstÄng, bÀnkdrag, squat jump och counter movement jump med armsving. Testerna utfördes pÄ Bosön (Stockholm). Statistiska analysen utfördes med programmet Statistica för jÀmförelse inom och mellan testpersonerna och presenteras som medelvÀrde och standardavvikelse (SD) .ResultatMaximal syreupptagningsförmÄga mÀtt med roddergometer var för kvinnor 2,9L/min (0,1) och mÀn 4,7L/min (0,5). SyreupptagningsförmÄgan per kilo kroppsvikt och minut för kvinnor 46,7ml (1,7) och för mÀn 58,4ml (3,2). Den uppmÀtta roddstrÀckan under fyra minuter var för kvinnor 1040,8m (9,1) och för mÀn 1215,3m (53,7).

Syftet med detta arbete har varit att beskriva hur skolan idag arbetar med hÀlsa utifrÄn styrdokumenten och se om mÄlen verkstÀlls i skolans verksamhet. I detta arbete kommer begreppet hÀlsa att innefatta fysisk aktivitet och kost. Genom analyser av styrdokument, intervjuer med Barn och UtbildningsnÀmnden, rektorer och pedagoger i verksamheterna samt genom fÀltanteckningar har vi kunnat se hur man i tvÄ kommuner arbetar med hÀlsa. Vi har genom undersökningarna i detta arbete sett att prioriteringarna av hÀlsoarbetet varierat men överlag saknas ett lÄngsiktigt medvetet tÀnkande gÀllande hÀlsa. I vÄrt framtida yrke som pedagoger vill vi arbeta med hÀlsa pÄ ett medvetet sÀtt genom lustfyllda aktiviteter och ökad medvetenhet grundlÀgga goda vanor i tidiga Är..

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.