Examensarbetet handlar om pedagogers inställning till barns fysiska aktivitet på Blommans förskola och Lingonskolan. Verksamheterna ligger inom samma område i en storstad. Det redovisas vilka möjligheter och begränsningar verksamheterna har när det handlar om att erbjuda barnen fysisk aktivitet. Syftet med undersökningen är att undersöka hur de utvalda pedagogerna ser på fysisk aktivitet och hur det främjas på Blommans förskola och Lingonskolan. Undersökningens frågeställningar är: Vilken inställning har pedagogerna till barns fysiska aktivitet? Hur omsätts läroplanens strävansmål i verksamheterna inom fysisk aktivitet för barn? Hur arbetar pedagogerna i de utvalda verksamheterna för att stimulera barnens fysiska aktivitet? Hur skiljer sig förutsättningarna mellan förskola och skola inom fysisk aktivitet? Metoden för undersökningen är en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av sammanlagt fem pedagoger från både förskola och skola.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolärt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolärt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka välbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera äldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet är inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvårdnaden för denna patientgrupp.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur fysisk aktivitet påverkar individer med diagnosen fibromyalgi när det gäller upplevelsen av smärtsymptom, upplevelsen av sin förmåga att utföra vardagliga aktiviteter samt upplevelsen av deras humör. Studiens frågeställningar var följande: Hur upplever individer med diagnosen fibromyalgi att fysisk aktivitet kan påverka deras;Smärtsymptom Förmåga att utföra vardagliga aktiviteter Humör Uppsatsen byggdes på telefonintervjuer med sju kvinnor som alla är medlemmar i fibromyalgiförbund runt om i Sverige. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebar att samma frågor ställdes till intervjupersonerna. Frågorna hade öppna svarsmöjligheter och gav individerna lika chans att uttrycka sin åsikt. Kriterier för att ställa upp som intervjuperson var att de skulle haft diagnosen fibromyalgi i minst två år och upplevt symptom av sjukdomen under minst en femårsperiod.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka elevers fritidsvanor och anledningen till varför elever i åk 9 utövar fysisk aktivitet eller inte.Frågeställningar:1. Hur stor andel elever är regelbundet fysiskt aktiva/inaktiva på fritiden i årskurs 9?2. Vilka skillnader finns mellan pojkar och flickor i årskurs 9 gällande mängd och val av fysisk aktivitet på fritiden?3.

Bakgrund: Det största folkhälsoproblemet som ses i vår tid är fysisk inaktivitet, det finns kunskap om att motion och hälsa hänger samman. En allmän rekommendation råder 30 minuter medelhård fysik aktivitet per dag för vuxna och för barn 60 minuter. Det är viktigt att vara fysiskt aktiv i tidig ålder för att förebygga sjukdomar som kan ha sitt ursprung i barndomen. Övervikt är ett stort hälsoproblem, vilket kan leda till följdsjukdomar så som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar. Benskörhet ger ökad risk för frakturer och symtom uppkommer vanligtvis inte förrän frakturen uppkommit.

AbstractEtt av Sveriges största samhällsproblem idag är narkotikamissbruket där dödligheten är högre än hos övriga befolkningen. Det är allvarligt problem då debutåldern är låg samt att ungdomar, framförallt unga män, i gymnasieåldern är en överrepresenterad grupp när det kommer till fullbordat missbruk. En av de många aktörer i Sverige idag som erbjuder missbruksbehandling är de olika behandlingshem som finns där majoriteten använder sig av fysisk aktivitet som en metod. Tidigare forskning visar att det finns delade uppfattningar om effektiviteten i en sådan typ av behandling. Syftet med studien är att undersöka hur behandlingshemmet använder sig av fysisk aktivitet som del av behandlingsprocessen samt att se hur ungdomarna ser på fysisk aktivitet och hur de upplever det som en behandlingsmetod.

Syfte: Att undersöka hur mycket fysisk aktivitet barn i åldrarna 14-17 år registrerade vid överviktsenheten på ett barnsjukhus i Mellansverige utför samt att jämföra flickors och pojkars fysiska aktivitet. Vidare har barns självskattning av fysisk aktivitet jämförts med hur det sedan ser ut när de registrerat sin fysiska aktivitet i en aktivitetsdagbok.Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie utfördes. Femtiotre barn inskrivna på överviktsenheten vid ett sjukhus i Mellansverige, varav 27 var pojkar och 26 var flickor, inkluderades i studien. Relevant data för studiens syfte samlades in från de enkäter som fylls i vid nybesök samt från deltagarnas aktivitetsdagböcker. Deltagarna kategoriserades och delades in i grupper efter fysisk aktivitetsnivå samt deras uppskattade fysisk aktivitetsnivå varpå statistiska analyser genomfördes.Resultat: Drygt 22 % av deltagarna uppnådde den mängd fysiska aktivitet som rekommenderas i Sverige för den aktuella ålderskategorin.

Iakttagelser har dock visat en minskad grad av fysisk aktivitet hos befolkningen. Könsskillnader har visats vara en faktor, män och kvinnor har ibland olika motivationskällor till fysisk aktivitet. Syfte : Syftet med den här studien var att beskriva vad som motiverar medelålders män till fysisk aktivitet. Metod : Genom att ha en litteraturstudie som metod var målet att få en fördjupning av det nuvarande kunskapsområdet som berör syftet. Studien har inkluderat 15 stycken artiklar från databaserna: Cinahl, Pubmed, Sciverse och Academic search elite.

Bakgrund: Daglig rökning och låg fysisk aktivitet på fritiden är betydligt högre bland individer med psykisk ohälsa. Syfte: Att undersöka dessa samband i ett köns- och socioekonomiskt perspektiv, samt eventuellt finna bakomliggande orsaker. Metod: Använder data från en tvärsnittsstudie (Folkhälsoenkät, Skåne 2000) med en representativ population (n = 11 304) i åldern 18-65. Huvudvariabler är självrapporterad daglig rökning och låg fysisk aktivitet, samt psykisk ohälsa som bedöms via General Health Questionnaire-12. Analyser gjordes med logistisk regression för att få oddskvoter och kontrollera för möjliga confounders. Resultat: Samband finns mellan psykisk ohälsa och daglig rökning, respektive låg fysisk aktivitet bland båda könen, och bland socioekonomiska grupper. Kvinnor har signifikant lägre oddskvoter gällande båda sambanden. Individer med psykisk ohälsa har fler ofördelaktiga levnadsvanor än de med ej psykisk ohälsa, oavsett socioekonomisk status.

Inaktivitet är idag en av de tio största dödsorsakerna i världen. Fysisk aktivitet har en positiv inverkan på befolkningens hälsotillstånd. Receptförskriven fysisk aktivitet (FaR) är ett arbetssätt som syftar till att förebygga och behandla sjukdomar. Metoden har under de senaste åren vunnit allt större uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Syftet med vår studie är att beskriva och jämföra inställningen till, användandet av och ansvaret för olika insatser för att förbättra den fysiska aktivitetsnivån hos läkare och sjukgymnaster.

Inaktivitet är idag en av de tio största dödsorsakerna i världen. Fysisk aktivitet har en positiv inverkan på befolkningens hälsotillstånd. Receptförskriven fysisk aktivitet (FaR) är ett arbetssätt som syftar till att förebygga och behandla sjukdomar. Metoden har under de senaste åren vunnit allt större uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Syftet med vår studie är att beskriva och jämföra inställningen till, användandet av och ansvaret för olika insatser för att förbättra den fysiska aktivitetsnivån hos läkare och sjukgymnaster.

Barn behöver röra på sig och vara fysisk aktiva för att må bra, detta är något som både WHO och andra forskare konstaterat i omgångar. Det har dock visats sig att det i dagens samhälle finns en brist på denna fysiska aktivitet. Det finns många bidragande faktorer som påverkar hurvida barn kan, får och vill röra på sig. Två av dessa hittar man på den arenan där barnen spenderar merparten av sin tid; skolan. Detta är en systematisk litteraturstudie vars syfte var att undersöka vad forskningen säger gällande elevers fysiska aktivitet, kopplat till skolans utomhusmiljö och lärares påverkan, vilket visat sig vara två viktiga pusselbitar.

Bakgrund: Diabetes är en kronisk metabol sjukdom och det finns två sorter. Typ 1 kallas den som orsakas av bristande insulinproduktion. Nordiska riktlinjerna för barn och ungdomar rekommenderar 60 minuter fysisk aktivitet per dag. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vikten av fysisk aktivitet hos barn och ungdomar med typ 1 diabetes samt vilka faktorer som påverkar deras fysiska aktivitet. Metod: En litteraturstudie innehållande 16 vetenskapliga artiklar som erhållits genom databaserna PubMed och Cinahl. Dessa har granskats, kvalitetsbestämts och sammanfattats. Resultatet har därefter analyserats och presenterats under två huvudteman med tillhörande subteman. Resultat: Efter granskning av de involverade artiklarna framkommer det att den fysiska aktiviteten är viktig för barn och ungdomar med typ 1 diabetes.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolärt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolärt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka välbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera äldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet är inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvårdnaden för denna patientgrupp.

Fysisk aktivitet är en faktor som bidrar till ökad hälsa och välbefinnande. Trots det så hänvisar nationell statistik till att andelen inaktiva svenskar verkar vara bestående. Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella skillnader och samband i motivation till fysisk aktivitet utifrån kön, ålder och aktivitetsnivå samt upplevda barriärer och handlingsstrategier. Data samlades in från träningsanläggningar och arbetsplatser i Halmstads kommun via forskningsadministrerade frågeformulär. Frågeformuläret innefattade de teoribaserade formulären IPAQ, MTUAM, BREQ-2 och GSE.