Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Fysisk aktivitet är viktigt - denna studie har för avsikt att aktualisera forskning kring publikens användning av nya medier med träningsrelaterad information. Genom att kvalitativt intervjua läsare av träningsbloggen Aldrig Vila visar studien att Aldrig Vila används till information, inspiration och som referens för att värdera de egna träningsresultaten. Aldrig Vila representerar ett träningsideal som läsarna vill utstråla, läsarna beundrar bloggskribenterna och uppger att deras träning och målbilder påverkats av Aldrig Vila. Nytt och intressant i sammanhanget är att undersökningen även visar att Aldrig Vila skapar ett nätverk som sträcker sig bortom datorskärmen..

I takt med att handeln med finansiella tillgångar ökat har också intresset för att finna tillförlitliga metoder att bedöma risken ökat. Ett mått för att mäta risken för en tillgång eller för en portfölj av tillgångar är Value-at-Risk (VaR). VaR definieras som; den med viss sannolikhet förväntade förlusten från ogynnsamma marknadsrörelser över en definierad tidsperiod. Fördelen med VaR är att riskbedömningen bryts ner till ett enda mått som är ganska lätt att förstå. Det finns flera olika sätt att beräkna VaR och det har gjorts många undersökningar för att testa vilken modell som ger bäst resultat.

Social hållbarhet handlar om att skapa ett samhälle där alla människor kan leva sina vardagsliv utifrån sina egna behov. Det ska vara jämställt, tryggt och demokratiskt och finnas möjlighet för möten mellan människor. Samhällsstrukturen spelar en avgörande roll för hur våra vardagsliv ser ut och den fysiska planeringen har ett ansvar när det gäller att forma socialt hållbara miljöer. I arbetet analyseras begreppet social hållbarhet och hur planeraren kan arbeta med frågor som rör jämställdhet, medborgardeltagande, mötesplatser och trygghet. Olika metoder som ortsanalys och sociala konsekvensbeskrivningar beskrivs och ett exempel på hur en kommun kan arbeta med den sociala aspekten i planeringen ges, i det här fallet Karlshamn kommun.

I denna rapport presenteras hur en simulatorlösning för funktionstestning av en gruvmaskin har tagits fram. Arbetet har skett i Atlas Copcos regi och består av tre delar: kartläggning i form av intervjuer, utvärdering av befintliga simulatoralternativ och slutligen val och implementation av lösning. Resultatet visar på en konceptuell prototyp, där en gruvmaskin visualiseras i en 3D-miljö tillsammans med en virtuell gruvgång. Detta möjliggör bland annat testning av autonom navigering, alltså att en gruvmaskin självständigt styr utifrån avläsning av tunnelväggar med hjälp av laser. Samtidigt tillåter lösningen också att kontrollvärden från olika sensorer, såsom vinkelgivare, kan hämtas ut ur simuleringen..

Syftet med vårt arbete har varit att beskriva elevers kostvanor och frekvens av fysisk aktivitet under en skoldag. Samt att undersöka tre lärares erfarenheter av hur fysisk aktivitet och goda kostvanor påverkar elevers beteende under skoldagen. Utifrån vårt syfte valde vi att använda oss av både en kvalitativ och en kvantitativ metod för att få ett så brett och djupgående resultat som möjligt. I vår undersökning framhöll lärarna kosten och rörelsen som en viktig del av barnens dag för att de skulle orka ta till sig den kunskap som förmedlades. Studien visade att barnen är nöjda med den fysiska aktiviteten under skoldagen och även att lärarna arbetar för att främja barnens dagliga rörelsebehov.

Volvo Penta i Vara tillverkar diselmotorer för marint bruk. Nya materialfilosofier har ändrat förutsättningarna för materialflödet ute i produktionen. Även ökade krav på miljö och säkerhet gör att Volvo Penta i Vara vill se över sin layout för att kunna effektivisera de interna transporterna och därmed göra fabriken säkrare.Detta arbete avser monteringen på Volvo Penta och har skett parallellt med Marcus Nordberg som tittat på bearbetningen och målning/pack.Syftet med arbetet är att ta fram ett förslag på en ny layout som kan gynna fabriken med hänsyn till de nya förutsättningarna som gäller för materialflödena och bidra till en renare och säkrare miljö. Genom att kartlägga materialflödet i fabriken kan en nulägesbeskrivning sammanställas och med denna kan en ny layout tas fram. En jämförelse med nuläget ger faktaunderlag för att visa vad en ny layout kan medföra.En frekvensanalys gjordes på de artiklar som i dag körs av gaffeltruckar för att skapa en uppfattning om materialflödet.

Syftet med detta arbete har varit att beskriva hur skolan idag arbetar med hälsa utifrån styrdokumenten och se om målen verkställs i skolans verksamhet. I detta arbete kommer begreppet hälsa att innefatta fysisk aktivitet och kost. Genom analyser av styrdokument, intervjuer med Barn och Utbildningsnämnden, rektorer och pedagoger i verksamheterna samt genom fältanteckningar har vi kunnat se hur man i två kommuner arbetar med hälsa. Vi har genom undersökningarna i detta arbete sett att prioriteringarna av hälsoarbetet varierat men överlag saknas ett långsiktigt medvetet tänkande gällande hälsa. I vårt framtida yrke som pedagoger vill vi arbeta med hälsa på ett medvetet sätt genom lustfyllda aktiviteter och ökad medvetenhet grundlägga goda vanor i tidiga år..

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Resultatet från ett flertal vetenskapliga studier indikerar på att en god kosthållning har en positiv inverkan på idrottsliga prestationer. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns några skillnader i kostintag, daglig fysisk aktivitet och intermittent uthållighet hos elitsatsande fjortonåriga fotbollspelare vid fotbollsakademier i Sverige och i Sydafrika. Testpersonerna bestod av nio sydafrikanska fotbollspelare och fjorton svenska. Samtliga spelare var pojkar födda år 1999. De tränade fotboll fem gånger i veckan med sina respektive fotbollsakademier.

The impact of classroom enviroment with respect to learning.

Syftet med denna studie är att undersöka några förskollärares upplevelser kring professionalism i förskolan avseende förskollärares uppdrag och svårigheter i arbetet samt vad deras professionella ansvar handlar om. Studien är kvalitativ och datainsamlingen består av fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i förskolan utgick ifrån tre områden. Dessa områden var ansvar, uppdrag och svårigheter. Studiens slutsater är att förskolläraryrket är komplext och även om förskolläraryrket är professionellt är det inte alltid enkelt att agera på ett professionellt sätt i alla situationer..

Syftet med arbetet är att belysa och diskutera rättviseaspekten i fysisk planering under 2000-talet utifrån ett antal begrepp och kriterier om rättvisa relaterade till kontexten för fysisk planering. Vidare är syftet att tillämpa dessa begrepp och kriterier i en analys av rättviseaspekten i det pågående planeringsprojektet Östra Kvillebäcken i centrala Göteborg. Arbetet inleds med avsnittet Rättvisa i samhällsbyggandet som tar upp rättvisa som begrepp, hur rättvisa kan kopplas till staden samt det svenska systemet och planerarnas roll. Ambitionen med avsnittet är att ge bakgrund och förståelse för begreppet rättvisa och för hur planeringen påverkas av det system som byggts upp i landet samt vilken möjlighet planerare har att styra utvecklingen mot ett mer rättvist utfall. Efter det här följer en forskningsöversikt ifrån vilken de kriterier som används för att analysera Östra Kvillebäcken hämtas. Där på följer arbetets undersökning som består av en fallstudie där platsens kontext analyseras och en innehållsanalys görs. Analysen av platsens kontext syftar till att ge en förståelse för platsen och dess förutsättningar.

I detta arbete har studerats hur flödet i en flerstegs- bearbetningsprocess påverkas av stokastiska fluktuationer och störningar i de enskilda processtegen. Mera bestämt har analys utförts av hur de stokastiska variationerna i operationstiderna kan och bör modelleras vid simuleringsstudier. Även hur påverkan av valet av sådana stokastiska modeller kan tänkas ha på processen i sin helhet, till exempel avseende total genomloppstid.Examensarbetet syftar till att undersöka hur val av fördelning på parametern operationstid, påverkar resultatfaktorn genomloppstid vid flödessimuleringar. För att finna svar på denna påverkan har en fallstudie utförts, med utgångspunkt av indata från en produkt som tillverkas på Volvo Aero. Denna produkt genomgår en tillverkningssekvens innehållande 18 stycken bearbetningsoperationer innefattande tre olika processtyper (automatisk, halvautomatisk och manuell).

Examensarbetet går ut på att göra en kostnadsnyttoanalys för de olika transportmöjligheterna som finns för malmtransporterna från den nya gruva som ska öppna vid Kaunisvaara i Norrbottens län. Företaget Northland Resources planerar att påbörja brytning under 2012 för att under första halvan av 2013 börja transportera ut malm till Narvik och därefter skeppa ut det från hamnen. De första åren handlar det om brytning av ca 1-4 miljoner ton malm per år, men siktet är inställt på att redan 2017 vara uppe i full produktion av 4,7 miljoner ton malm per år. På grund av företagets brytning kommer ökningen av vägtransporter mellan främst Kaunisvaara och Svappavaara (där omlastning till järnväg sker) öka markant. För att bibehålla ett fungerande transportnät bör transportinfrastrukturen utökas på ett eller annat sätt, och ett bra sätt att utreda vilka/vilket alternativ som blir bäst för hela samhället är att göra en kostnadsnyttoanalys. Examensarbetet är inriktat främst på att göra en analys över transportalternativen järnväg eller elväg, jämfört med referensalternativet baserat på vanlig väg med konventionella lastbilar.