Bakgrund: Daglig rökning och låg fysisk aktivitet på fritiden är betydligt högre bland individer med psykisk ohälsa. Syfte: Att undersöka dessa samband i ett köns- och socioekonomiskt perspektiv, samt eventuellt finna bakomliggande orsaker. Metod: Använder data från en tvärsnittsstudie (Folkhälsoenkät, Skåne 2000) med en representativ population (n = 11 304) i åldern 18-65. Huvudvariabler är självrapporterad daglig rökning och låg fysisk aktivitet, samt psykisk ohälsa som bedöms via General Health Questionnaire-12. Analyser gjordes med logistisk regression för att få oddskvoter och kontrollera för möjliga confounders. Resultat: Samband finns mellan psykisk ohälsa och daglig rökning, respektive låg fysisk aktivitet bland båda könen, och bland socioekonomiska grupper. Kvinnor har signifikant lägre oddskvoter gällande båda sambanden. Individer med psykisk ohälsa har fler ofördelaktiga levnadsvanor än de med ej psykisk ohälsa, oavsett socioekonomisk status.

Inaktivitet är idag en av de tio största dödsorsakerna i världen. Fysisk aktivitet har en positiv inverkan på befolkningens hälsotillstånd. Receptförskriven fysisk aktivitet (FaR) är ett arbetssätt som syftar till att förebygga och behandla sjukdomar. Metoden har under de senaste åren vunnit allt större uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Syftet med vår studie är att beskriva och jämföra inställningen till, användandet av och ansvaret för olika insatser för att förbättra den fysiska aktivitetsnivån hos läkare och sjukgymnaster.

Inaktivitet är idag en av de tio största dödsorsakerna i världen. Fysisk aktivitet har en positiv inverkan på befolkningens hälsotillstånd. Receptförskriven fysisk aktivitet (FaR) är ett arbetssätt som syftar till att förebygga och behandla sjukdomar. Metoden har under de senaste åren vunnit allt större uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Syftet med vår studie är att beskriva och jämföra inställningen till, användandet av och ansvaret för olika insatser för att förbättra den fysiska aktivitetsnivån hos läkare och sjukgymnaster.

Barn behöver röra på sig och vara fysisk aktiva för att må bra, detta är något som både WHO och andra forskare konstaterat i omgångar. Det har dock visats sig att det i dagens samhälle finns en brist på denna fysiska aktivitet. Det finns många bidragande faktorer som påverkar hurvida barn kan, får och vill röra på sig. Två av dessa hittar man på den arenan där barnen spenderar merparten av sin tid; skolan. Detta är en systematisk litteraturstudie vars syfte var att undersöka vad forskningen säger gällande elevers fysiska aktivitet, kopplat till skolans utomhusmiljö och lärares påverkan, vilket visat sig vara två viktiga pusselbitar.

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.

Bakgrund: Diabetes är en kronisk metabol sjukdom och det finns två sorter. Typ 1 kallas den som orsakas av bristande insulinproduktion. Nordiska riktlinjerna för barn och ungdomar rekommenderar 60 minuter fysisk aktivitet per dag. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vikten av fysisk aktivitet hos barn och ungdomar med typ 1 diabetes samt vilka faktorer som påverkar deras fysiska aktivitet. Metod: En litteraturstudie innehållande 16 vetenskapliga artiklar som erhållits genom databaserna PubMed och Cinahl. Dessa har granskats, kvalitetsbestämts och sammanfattats. Resultatet har därefter analyserats och presenterats under två huvudteman med tillhörande subteman. Resultat: Efter granskning av de involverade artiklarna framkommer det att den fysiska aktiviteten är viktig för barn och ungdomar med typ 1 diabetes.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolärt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolärt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka välbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera äldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet är inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvårdnaden för denna patientgrupp.

Fysisk aktivitet är en faktor som bidrar till ökad hälsa och välbefinnande. Trots det så hänvisar nationell statistik till att andelen inaktiva svenskar verkar vara bestående. Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella skillnader och samband i motivation till fysisk aktivitet utifrån kön, ålder och aktivitetsnivå samt upplevda barriärer och handlingsstrategier. Data samlades in från träningsanläggningar och arbetsplatser i Halmstads kommun via forskningsadministrerade frågeformulär. Frågeformuläret innefattade de teoribaserade formulären IPAQ, MTUAM, BREQ-2 och GSE.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva om det fanns ett samband mellan skiftarbetande sjuksköterskor och fysisk och psykisk trötthet samt sömnsvårigheter.Metod: Examensarbetet utfördes som en deskriptiv litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar inkluderades. Datainsamling gjordes via databasen CINAHL. Huvudresultat: Studierna visade att skiftarbetande sjuksköterskor kunde drabbas av fysisk och psykisk trötthet relaterat till skiftarbete. Tolv av tretton studier beskrev att skiftarbete är ett negativt arbetssätt där fysisk och psykisk trötthet och sömnsvårigheter är vanligt förekommande bland sjuksköterskor. Majoriteten av de medverkande skiftarbetande sjuksköterskorna led av sömnstörningar relaterat till arbetet.

Syfte och frågeställningarSyftet är att undersöka hur nationella rekommendationer för fysisk aktivitet återspeglas i aktivitetsmönster hos vuxna Facebook-användare mellan 18 och 30 år.Hur är kunskapsnivån rörande de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet hos vuxna Facebook-användare mellan 18 och 30 år?Hur stor andel av vuxna Facebook-användare mellan 18-30 år uppnår nationella rekommendationer för fysisk aktivitet utifrån självskattning?Hur ser sambandet ut mellan kunskap om nationella rekommendationer för fysisk aktivitet och vuxnas aktivitetsmönster hos vuxna Facebook-användare mellan 18-30 år?MetodMetoden var en kvantitativ studie som genomfördes med en webbenkät på det sociala nätverket Facebook. Urvalet var vuxna mellan 18 och 30 år. Studien genomfördes under tre veckor och länken till enkäten delades från fyra Facebookkonton som tillhörde två studerande kvinnor och två yrkesverksamma män. Enkäten undersökte aktivitetsmönster och kunskap om nationella rekommendationer för fysisk aktivitet.

En viktig uppgift i sjuksköterskans arbete idag är att motivera patienter till livsstilsförändringar. Diabetes mellitus typ 2 är en kraftigt ökande sjukdom i dagens välfärdssamhälle som associeras med olika senkomplikationer. Det finns ett samband mellan diabetes mellitus typ 2, övervikt och fysisk inaktivitet. Med rätt behandling kan utvecklingen av sjukdomen förhindras. Ett komplement till den medicinska behandlingen är regelbunden fysisk aktivitet.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka individers kännedom om Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) rekommendation för fysisk aktivitet och om kännedomen skiljer sig avseende kön, ålder, utbildningsnivå och fysisk aktivitetsgrad.1. -Hur ser kännedomen om FYSS rekommendation för fysisk aktivitet ut?2. -Hur ser kännedomen ut för rekommendationens olika delar frekvens, duration och intensitet?3.

Syftet med denna studie är att undersöka om ämnet idrott och hälsa bidragit till ett förändrat synsätt vad gäller fysisk aktivitet hos gymnasieelever och huruvida denna förändring har varit positiv eller negativ. Studien syftar även till att synliggöra vilka huvudfaktorer som har föranlett gymnasieelevernas förändrade eller icke förändrade syn på fysisk aktivitet.Den teoretiska utgångspunkt som legat till grund för denna studie är det sociokulturella perspektivet där förändring sker i interaktion med omgivningen. Den forskning som behandlats går in på vad ämnet skall ge eleverna, elevens syn på och påverkan av ämnet samt de inre och yttre faktorer som kan ligga till grund för en eventuell förändring.Denna studie baseras på den kvalitativ undersökningsmetoden intervju där urvalet gjordes med hjälp av ?nyckelpersonsprincipen?. Informanterna bestod utav tio gymnasieelever från en medelstor skånsk kommun.Studiens resultat visar att sju av de tio informanterna som intervjuades har fått en positiv förändring av sin syn på fysisk aktivitet efter genomförandet av kursen Idrott och hälsa A.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

Sjukgymnaster har en stor roll inom hälso- och sjukvården men även inom hela samhället med att arbeta med hälsopromotion, fysisk aktivitet och förebyggande åtgärder samt insatser mot övervikt. Fysisk aktivitet flera gånger i veckan samt ett normalt BMI värde kan ge goda effekter på hälsan och motverka folkhälsosjukdomar. Arbetsmotivationen kan påverkas av interna och externa faktorer och kan beskrivas som en drivkraft att handla i en viss situation. Att vara en rollmodell som sjukgymnast är viktigt för att få patienten att genomgå en hälsosam beteendeförändring. Syftet med studien var att kartlägga sjukgymnasters upplevelse av sin egen hälsa, fysiska aktivitetsnivå och övervikt i Norrbotten samt studera ev.