Syfte och frågeställningSyftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnader i upplevd hälsorelaterad livskvalitet, antalet sjukdagar samt fysisk aktivitet på fritiden mellan två olika yrkesroller med olika fysiska aktivitetsnivåer. Våra frågeställningar inför denna studie löd:-          Hur skiljer sig den hälsorelaterade livskvaliteten mellan individer med ett fysisk aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete?-          Hur skiljer sig antalet sjukdagar år 2009 mellan individer med ett fysiskt aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete?-          Hur skiljer sig mängden fysisk aktivitet på fritiden mellan individer med ett fysiskt aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete? MetodVi använde oss av enkätundersökning för att besvara våra frågeställningar. Denna bestod SF-12 som är en sedan tidigare beprövad och validerad enkät och ett egenkomponerat frågeformulär med kompletterande bakgrundsfrågor. Materialet delades ut till 92 respondenter och besvarades av 79 av dessa, bortfallet blev 14 procent.

Sverige har genomgått en strukturomvandling inom stadsplaneringen, från att vara ett samhälle där främsta transportmedlet skedde med muskelkraft till att bli ett samhälle där bilen dominerar stadsrummen. Att behöva dela yta med alla trafikslag kan tänkas skapa en otrygg upplevelse för såväl fotgängare, cyklister som bilister. Idag är det självklara valet av transportmedel bilen i många fall, vilket i sin tur kan leda till att man blir bekväm och man behöver inte längre röra sig allt för mycket för att ta sig någonstans. Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningar för cykeltrafik i stadskärnor. Uppsatsen kommer att utreda planeringsprinciper och riktlinjer som uppmuntrar rörelse med muskelkraft i staden. Hälsa är en central del i arbetet och utgår från hur fysisk aktivitet påverkar kroppen.

Sammanfattning Bakgrunden till mitt Examensarbete är att jag som student på magisterprogrammet för fysisk planering skall göra ett examensarbete som motsvarar 30 hp i slutuppgift. Mitt Examensarbete är ett utredande arbete av medborgardeltagandet inom fysisk planering. Syftet är att studera om och hur planprocessen påverkas av systemet, och dess relationer till medborgarna. Syftet är även att undersöka hur man kan genomföra en planprocess i en redan bebyggd miljö. Analysen visar att Södra Älvstranden som använt sig av ett ambitiöst upplagt medborgardeltagande, både innehåller faktorer som gynnar och missgynnar deltagarnas tillit till varandra och till systemet i sig.

 Syfte och frågeställningarStudien syftar till att ge svar på om de hinder som presenteras i tidigare forskning även är applicerbara i primärvården inom Järfälla kommun.Frågeställningar i studien är:Vilka hinder visar tidigare forskning att läkare har inom primärvården när det gäller att ge råd om fysisk aktivitet till sina patienter? Är hinder vid rådgivning av fysisk aktivitet enligt tidigare studier väsentliga i Järfälla kommun? Anser läkarna i Järfälla kommun att de har som sin arbetsuppgift att förändra människors levnadsvanor mot ett mer fysiskt aktivt liv? MetodEn litteratursökning har genomförts med sökningar i PubMed, Chochrane Library samt Google Scholar. Inklusionskriterier för studierna är att de innehåller åsikter och värderingar från läkare inom primärvården om FA och livsstilsrelaterade frågor i preventivt syfte som publicerats senare än 1995. Fyra studier följde inklusionskriterierna. Definierade hinder och möjligheter för rådgivning av FA inom primärvården från litteratursökningen sammanställdes och vägdes mot en intervjustudie på allmänläkare i Järfälla kommun för att undersöka om vidhållna hinder även kunde bekräftas inom den lokala primärvården.Resultat"Tidsbrist" och "bristfällig kunskap om FA och prevention med FA" är de största hindren enligt tidigare forskning.

Fysisk planering a?r ett omra?de som har mo?jlighet att pa?verka ma?nga olika delar i samha?llet. Det inneba?r sa?ledes att arbetet med en god fysisk planering a?r viktigt fo?r att samha?llet ska fungera pa? ett bra sa?tt. Denna studie underso?ker na?rmre hur fysisk planering anva?nds fo?r att fra?mja ma?nniskors ha?lsa och va?lbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Go?teborg och Malmo?.

Bakgrund: Mycket tyder på att massage har förekommit i många kulturer under flera århundranden. tidigare forskning visar att råttor som blev strukna på magen eller ryggen blev lugnare och fick lägre blodtryck som följd. Syfte: Syftet med studien var att belysa om terapeutisk fysisk beröring har någon effekt för människors välbefinnande. Metod: En litteraturstudie som bygger på nio artiklar. Artiklarnas resultat analyserades med hjälp av Graneheim & Lundmans innehållsanalysmetod.

Fysisk träning för barn har alltid varit ett kontroversiellt ämne som berör såväl etiska och fysiologiska som medicinska frågor. Styrketräning är den form av träning som ställer dessa frågor på sin spets. De svenska officiella organen Idrottens Forskningsråd (IFR) och Riksidrottsförbundet (RF) har genom åren lagt fram rekommendationer och riktlinjer som ska fungera som underlag vid utformning av den träningsverksamhet som bedrivs i idrottens föreningsliv. Eftersom forskningsrön har förändrats i takt med forskningsframsteg har också rekommendationer och riktlinjer från officiellt håll varierat över tid. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om fotbollsledare har kännedom om de senaste rekommendationerna vad gäller styrketräning för barn.

Då det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och dess positiva effekter på självkänslan, samt mellan negativ inställning till skolidrotten och låg fysisk aktivitetsnivå, kan man fråga sig ifall detsamma gäller mellan inställningen och självkänslan.Syfte: Studien syftar till att undersöka ifall det finns något samband mellan gymnasieelevers fysiska självkänsla och deras attityder till ämnet idrott och hälsa. Studien syftar även till att belysa eventuella likheter och/eller olikheter mellan könen.Metod: Studien baseras på en enkätundersökning gjord på fyra skolor placerad i mellersta Sverige, vilken innehåller frågor från CY-PSPP och Skolverkets (2003) undersökning.Resultat: Studien visar en svag korrelation mellan den fysiska självkänslan och attityden till ämnet. Majoriteten elever finner ämnet idrott och hälsa som intressant samt viktigt. De manliga eleverna skattar sig något högre inom samtliga kategorier inom CY-PSPP.Slutsats: Det finns ett svagt samband mellan gymnasieelevers fysiska självkänsla och attityderna till skolidrotten, där attityderna verkar bero på sammanhanget istället för graden av fysisk självkänsla. Intresset för ämnet korrelerar med ett mer frekvent deltagande på idrottslektionerna.

Obesitas är en sjukdom som definieras av att personen i fråga har ett BMI på >30 kg/m2. Orsakerna till obesitas är exempelvis fysisk inaktivitet, för högt intag av energi och arvsanlaget. Följdsjukdomar vid obesitas är bland annat hypertoni, depression och tidig död. Fysisk aktivitet och kirurgi är exempel på behandlingsmetoder för obesitas. Kirurgi har visat sig vara den mest effektiva både på kort sikt och på lång sikt.

Folkhälsovetenskapligt program.

Typ 2 diabetes är den vanligaste diabetesformen i Sverige och har samband med vår vällevnad. Tidigare studier visar att sjukdomen är mer vanlig bland fysiskt inaktiva och bland människor med ett ökat energiintag. Syftet med studien var att kartlägga sjuksköterskans hälsofrämjande arbete i primärvården vid typ 2 diabetes. En kvalitativ intervjustudie användes för att samla data. Fem sjuksköterskor från olika vårdcentraler i gamla Skaraborgs län deltog.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka samband mellan socialt stöd och nätverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa hos gymnasielever i årskurs tre. Frågeställningarna var huruvida det fanns några samband mellan socialt stöd och nätverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa, vilken form av socialt stöd och nätverk som var mest relevant och vilken roll dess storlek har, samt om det fanns några skillnader mellan könen i förhållandet till socialt stöd och nätverk.MetodUndersökningen är en explorativ och kvantitativ enkätstudie där totalt 326 individer från olika skolor i Eskilstuna, Stockholm och Filipstad ingick. Åldern på deltagarna varierade mellan 17 och 21 år och medelålder var 18 (±0,7) år. 198 var tjejer och 123 killar, fem personer ville ej svara på frågan eller uppfattade sig inte som något av alternativen. Deltagarna besvarade frågor med fasta svarsalternativ kring kvalitén på sitt sociala stöd och storleken på sitt sociala nätverk, samt om upplevd fysisk och psykisk hälsa.

Bakgrund: Det finns inte ett naturligt samband mellan fysiska krav i arbetslivet och individuell fysisk kapacitet hos arbetstagare. Syreupptagningsförmågan förbättras vid fysisk aktivitet för att anpassa kroppen till ökade fysiska krav. Män bör ha en syreupptagningsförmåga ?35 ml O2/kg kv×min och kvinnor ?32,5 ml O2/kg kv×min för att minska risken för ohälsa och död i förtid. Samma värden gäller för att ha arbetskapacitet till ett kontorsarbete med 8-timmars arbetsdagar och med energi över till fritiden.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva en grupp personer med fysiska funktionshinders erfarenheter av fritidsaktiviteter tillsammans med rehab-/servicehund. För att samla in data gjordes semistrukturerade intervjuer med elva personer med fysiska funktionshinder som innehar en rehabhund. Data analyserades med innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: ?Nya möjligheter och ett nytt liv?, ?Hunden som assistent?, ?Hunden ett redskap för sociala relationer?, ?Hunden en trygghet som skapar aktivitet?. Det sammanfattande resultatet av denna studie visar att rehabhunden har bidragit till ett ökat fysisk, psykiskt och socialt välmående hos sina förare.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.