Sammanfattning finns bifogad i pdf-format.

Inga riklinjer från statligt håll finns för Sveriges skolors skolgårdar. De kan vara hur små eller storasom helst och de kan vara hur innehållsrika eller innehållslösa som helst eller inte ens existera.Högstadieskolor är ett relativt outforskat ämne som inte har getts något stort utrymme i forskningom elever och deras skolgårdar. Deras utemiljö bör dock inte vara mindre viktig för det och justskolgårdar är en av Sveriges mest eftersatta utemiljöer. För att skolan ska kunna ge en fysisk miljösom är stimulerande för lärande och utveckling och som främjar fysisk aktivitet krävs det engenomtänkt planering av den i både skola och på skolgården. Skolgården har tidigare reglerats frånstatligt håll och det har påverkat skolgårdarnas utseende genom tiden.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om Fysisk planering kan samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadområden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien består av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har också analyserats. Intervjuer med fysiska planerare och destinationsplanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess användbarhet för att få en djupare förståelse av en företeelse i samhället.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för planerare att samarbeta och skapa ett nytänkande om hur deras planering områden kan samverka.

Detta examensarbete på kandidatnivå i Fysisk planering på Blekinge Tekniska Högskola är en studie av översiktsplanering över kustzonen. Syftet med uppsatsen att identifiera svårigheter och möjligheter med kustzonsplanering inom översiktsplaneringen genom att utifrån teorin analysera hur ett antal valda kommuner arbetar med kustzonsplaneringen och dess frågor i respektive översiktsplan med utgångspunkt i frågeställningen som lyder följande: ? Hur behandlas kustzonsplanering i översiktsplaneringen hos kommunerna? ? På vilket sätt tillvaratas relevanta miljömål, riksintressen och lagstiftning i kommunernas kustzonsplanering enligt översiktsplanerna? ? Vilka planeringsfrågor hanteras på översiktlig nivå inom kustzonsplanering? Fallstudien består av en analys av Blekinge Läns fyra kustkommuner Karlskrona kommun, Ronneby kommun, Karlshamns kommun och Sölvesborgs kommun. Analysen utgår från forskningsfrågorna. För att få en bakgrund och ett stöd till fallstudien har ett teorikapitel utarbetats.

Syftet med uppsatsen är att studera och analysera en medborgardialog ur ett genusperspektiv och undersöka om, och i så fall hur olika genusmönster kommer fram och fångas upp i dialogen. Detta för att se om och hur medborgardialog är ett sätt att bedriva jämställdhetsarbete i Fysisk planering. Bakgrunden till uppsatsen är att Fysisk planering inte är objektiv och inte heller kan vara det. Den tidsanda som råder och de uttalade och outtalade normer som finns i vårt samhälle påverkar planeringens innehåll och riktning. Planeringen är inte neutral till kön.

Detta arbete behandlar hur synen på vad social hållbarhet är och vad det uttrycks innefatta, men även hur begreppet används i praktiken. Detta görs med utgångspunkt i en teoretisk diskussion om vad hållbarhetsbegreppet är, vilket sammanhang begreppet myntats i och hur detta präglar dess användning och kraft. Liknande redogörelse görs därefter angående begreppet social hållbarhet. För att få svar på vad begreppet social hållbarhet betyder och innebär i en planeringskontext studeras därefter rådande forskning som länkar samman den fysiska planeringen med social hållbarhet. Detta material ligger sedan till grund för utredningen av och jämförelse med hur begreppet används i en praktisk planeringskontext.

Sammanfattning Bakgrunden till mitt Examensarbete är att jag som student på magisterprogrammet för Fysisk planering skall göra ett examensarbete som motsvarar 30 hp i slutuppgift. Mitt Examensarbete är ett utredande arbete av medborgardeltagandet inom Fysisk planering. Syftet är att studera om och hur planprocessen påverkas av systemet, och dess relationer till medborgarna. Syftet är även att undersöka hur man kan genomföra en planprocess i en redan bebyggd miljö. Analysen visar att Södra Älvstranden som använt sig av ett ambitiöst upplagt medborgardeltagande, både innehåller faktorer som gynnar och missgynnar deltagarnas tillit till varandra och till systemet i sig.

Denna uppsats behandlar den fysiska planeringen inför klimatförändringarna.Huvudfokus för uppsatsen behandlar den fysiska planeringen inför klimatförändringarna, i huvudsak den kommunala fysiska planeringens roll i Sverige både inför framtida bebyggelse och för att skydda befintlig bebyggelse. Uppsatsen redogör för de planeringsverktyg som finns att tillgå och tillämpningen av dessa. Anpassningen till klimatförändringens konsekvenser innebär långsiktig planering och en anpassning av de lagar som styr den. Det ligger också till stor del i förutseendet av riskerna, säker lokalisering av bebyggelse, infrastruktur och odling, att säkra befintlig bebyggelse samt behovet av eventuella skyddsåtgärder. Den fysiska planeringen är verktyget för att planera och utforma samhället.

Fysisk planering a?r ett omra?de som har mo?jlighet att pa?verka ma?nga olika delar i samha?llet. Det inneba?r sa?ledes att arbetet med en god Fysisk planering a?r viktigt fo?r att samha?llet ska fungera pa? ett bra sa?tt. Denna studie underso?ker na?rmre hur Fysisk planering anva?nds fo?r att fra?mja ma?nniskors ha?lsa och va?lbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Go?teborg och Malmo?.

Dagens storflygplatser liknar allt mer städer i miniatyr med än mer komplexa fysiska strukturer än tidigare och en mängd olika flöden och funktioner som inte alltid är kopplade till flygresandet i sig, vilket ställer krav på allt mer planering och samordning av flygplatsens olika delar. I detta examensarbete i Fysisk planering på mastersnivå vid Blekinge Tekniska Högskola kommer undertecknad att studera tre nordiska storflygplatsers gestaltning, fysiska strukturer och hur dess olika flöden samordnas rumsligt. De flygplatser som har valts ut för studien är Gardemoen norr om Oslo, Arlanda norr om Stockholm samt Kastrup i sydöstra Köpenhamn. Tonvikten i arbetet kommer att läggas på terminalens utformning och gestaltning då denna har en central roll för flygplatsens primära funktion, att hjälpa människan flyga..

Det jämställda samhället grundar sig i målsättningen att vi alla ska ha samma möjligheter att forma samhället och egna liv. Ett samhälle som bjuder lika möjligheter oavsett kön är beroende av en fysisk miljö som tillåter detta. För att nå dit måste den fysiska planeringen vara medveten och ta hänsyn till människors olika erfarenheter. Planeringen måste ta ett ansvar och erkänna att det existerar ojämlikheter och jobba för att motverka dessa istället för att ignorera och osynliggöra i könsneutralitetens namn. Den här uppsatsen beskriver först dagens planering och hur vi har hamnat där vi är för att sedan göra en översiktlig genomgång av teorier och begrepp som är viktiga för att kunna skärskåda planeringen med ett genusperspektiv.

På senare år har tekniker för 3D-visualisering fått ett allt mer utbrett användande inom kommunal Fysisk planering. Detta, plus att jag själv använder tekniken i mitt dagliga arbete som planarkitekt, väckte frågor kring skälet till införandet av tekniken, vilka beslut och förväntningar som legat till grund för införandet och vilket forskningsstöd tekniken har, vad gäller visualisering, tydlighet och kommunicerbarhet i planarbetet. Detta examensarbete i Fysisk planering vid BTH, vill belysa dessa frågor. Arbetet består av litteratursökning efter adekvat forskning i ämnet, en enkät ställd till ett litet urval av anställda och politiker i fyra kommuner som är medlemmar i ett 3D nätverk, en dokumentsökning på samma kommuners hemsidor samt en kompletterande enkätundersökning bland planarkitekter i fem andra kommuner som inte är medlemmar i ovan nämnda nätverk. Forskningsstöd för effektiviteten i eller för- och nackdelar med att använda 3D-modeller för ökad förståelse och kommunikation mellan tjänstemän och politiker samt med allmänheten, i samband med kommunal Fysisk planering, saknas.

Examensarbete/D uppsats 20 poäng programmet för Fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola..

Sammanfattning Bakgrunden till mitt Examensarbete är att jag som student på magisterprogrammet för Fysisk planering skall göra ett examensarbete som motsvarar 30 hp i slutuppgift. Mitt Examensarbete är ett utredande arbete av medborgardeltagandet inom fysisk planering. Syftet är att studera om och hur planprocessen påverkas av systemet, och dess relationer till medborgarna. Syftet är även att undersöka hur man kan genomföra en planprocess i en redan bebyggd miljö. Analysen visar att Södra Älvstranden som använt sig av ett ambitiöst upplagt medborgardeltagande, både innehåller faktorer som gynnar och missgynnar deltagarnas tillit till varandra och till systemet i sig. Mitt examensarbete har följande uppdelning: ? En teoridel där jag beskriver medborgardeltagandets förutsättningar, med bland annat planeringsteori, plansystemet, PBL etc.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och föreställningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta områden. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera på nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hämtas från storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbättra stadsdelar definierade som socialt utsatta områden i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys.