This thesis seeks to investigate the relationship between municipal policy for housing supply and the planning of new housing in Sweden. Through a case study of Göteborg municipality and a comparative content analysis of Göteborgs policy for housing supply and a number of plans featuring housing the analysis seeks to investigate the effect of policy for housing supply as a tool for securing the demand for housing in the Swedish municipalities. The thesis also seeks to discuss its findings using theory concerning the implementation of policy and the general planning situation for Swedish municipalities today. The result of the analysis shows that most plans fail to regulate most of the content suggested in the policy for housing supply, particularly regarding aspects such as pricing, type of housing and type of ownership. The result also points towards a relationship regarding the prevalence of municipal land contracts and compatibility to policy for housing supply as well as a connection between how extensive the plans are in their proposed land use and their compatibility with policy for housing supply. Using theories of policy implementation and the municipal planning situation, possible explanations for the findings of the analysis could be a split in responsibility between the formulating and implementation of the policy for housing supply and its contents, a lack of resources of means for implementing or the prevalence of special interests when attempting to convert policy to plans..

Projektarbete har blivit en alltmer vanlig företeelse inom moderna organisationer. NÀstintill alla organisationer arbetar idag med projekt som ett komplement till den dagliga linjeverksamheten. I dagens samhÀlle sker förÀndringar allt snabbare och traditionella riktlinjer inom projektledning visar pÄ brister i hanteringen av denna förÀnderliga omvÀrld och den osÀkerhet som uppstÄr pÄ grund av förÀndringarna. I denna uppsats har vi valt att intervjua ett urval erfarna projektledare inom IT/Telecombranschen. Detta för att utreda hur en förÀnderlig omvÀrld och osÀkerhet pÄverkar planering, som traditionellt sker genom att bryta ner projektet i olika faser.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur lÀrare kan utveckla sina elevers psykiska förmÄga inom Àmnet idrott och hÀlsa. För att svara pÄ syftet intervjuades tvÄ forskare pÄ ett kvalitativt sÀtt och fyra idrottslÀrare intervjuades med hjÀlp av strukturerade intervjuer, samt aktuell litteratur lÀstes. I arbetet sökte jag svar pÄ om det fanns nÄgra skillnader, eller likheter, mellan tvÄ forskares och fyra idrottslÀrares uppfattningar kring metoder att utveckla elevers psykiska förmÄga. Undersökningen skulle Àven svara pÄ vilka praktiska övningar inom mental trÀning som kan anvÀndas i idrottsundervisningen, samt hur idrottslÀrare med hjÀlp av mental trÀning kan motivera eleverna att strÀva mot höga betyg.Studien visar att elevernas psykiska förmÄga kan utvecklas genom olika mentala övningar. Att utveckla elevernas sjÀlvförtroende genom att de ges lÀmpliga uppgifter som ligger pÄ grÀnsen av vad eleverna tror sig kunna klarar av Àr ett sÀtt.

Studien handlar om fysisk aktivitet i förskolan. Syftet med studien Àr att undersöka förekomst av fysisk aktivitet pÄ förskolan utifrÄn tre aspekter: miljö, pedagoger och barnen sjÀlva. Jag har valt tvÄ metoder för att undersöka dessa saker: intervju och observation. Jag har intervjuat tre verksamma pedagoger och en bitrÀdande förskolechef för att ta reda pÄ hur de tÀnker kring fysisk aktivitet. Jag har observerat barnen i olika situationer som utomhusvistelse, planerade aktiviteter inomhus och planerade aktiviteter utomhus.För att fÄ bredare kunskap i Àmnet har jag tagit hjÀlp av aktuell forskning genom att lÀsa avhandlingar, böcker och styrdokument.

Denna uppsats Àr en kvantitaiv undersökning om hur fysisk aktivitet pÄverkar sjÀlvrapporterad stress. Det har utgÄtts frÄn syftet att undersöka hur fysisk aktivitet pÄverkar stress i mÀnniskors vardag och beskriva om skillnader finns mellan tvÄ olika gym i olika stÀder. Undersökningen genomfördes som en tvÀrsnittsstudie pÄ tvÄ gym, ett gym i BorÄs och ett gym i Mjölby. Föreliggande uppsats vÀnde sig till gymbesökare, mÀn och kvinnor, som var minst 15 Är fyllda. För att fÄ in svar som var av intresse anvÀndes enkÀter med följebrev dÀr respondenterna var helt anonyma.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka tolkningsbarheten i lÀroplanstillÀgget ?Skolan ska strÀva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen? (Lpo94). Arbetet syftar ocksÄ till att visa vilka faktorer som de tillfrÄgade pedagogerna beskriver som viktiga för den daglig fysik aktiviteten samt deras medvetenhet gÀllande fysisk aktivitet. Det empiriska materialet utgörs av svaren frÄn sju utbildade och verksamma pedagoger i förskoleklasser. I resultatredovisningen framkommer det att lÀroplanstillÀgget gÄr att tolka pÄ mÄnga olika sÀtt.

Kusoffsky, Magnus (2010) SpĂ„rvĂ€g eller trĂ„dbuss ? IdĂ©studie om strukturerande kollektivtrafik i Örebroregionen [Light rail or high-capacity trolleybus: A proposal for high-quality public transport in the Örebro area] Kulturgeografiska institutionen, avancerad nivĂ„ Masteruppsats för masterexamen i SamhĂ€llsplanering, 30 ECTS credits Handledare: Lennart Tonell SprĂ„k: SvenskaDen hĂ€r uppsatsen handlar om samhĂ€llsplanering och kollektivtrafik i regionen omkring Örebro, Kumla och Hallsberg. Uppsatsens syfte Ă€r att presentera en vision för en lĂ„ngsiktigt hĂ„llbar Örebroregion, med ett hĂ„llbart transportsystem dĂ€r kollektivtrafiken har en hög marknadsandel.Visionen preciseras i tvĂ„ scenarier, som bygger pĂ„ tvĂ„ olika trafiksystem, nĂ€mligen spĂ„rvĂ€g och duospĂ„rvĂ€g, respektive prioriterad busstrafik med trĂ„dbuss. BĂ„da scenarierna bygger pĂ„ det nuvarande busslinjenĂ€tet i Örebro, och bĂ„da innehĂ„ller en direkt anslutning frĂ„n Örebro universitet till Kumla och Hallsberg.Metoder som anvĂ€nds i uppsatsen Ă€r scenarioplanering, backcasting, semi-struktrurerade intervjuer och deltagande observation.Avhandlingen innehĂ„ller en litteraturstudie, som bygger pĂ„ tre mĂ„lbilder för samhĂ€llsplanering i Sverige: integrerad trafik- och samhĂ€llsplanering med kollektivtrafik som norm, kollektivtrafik med strukturerande egenskaper, och integrering av lokal och regional kollektivtrafik.I tvĂ„ scenarierna beskrivs bland annat grundlĂ€ggande tekniska specifikationer, linjenĂ€t, tĂ€ckningsgrad, restider, kostnadsberĂ€kningar, konsekvenser för stadsmiljö och samhĂ€llsplanering. Systemens för- och nackdelar jĂ€mförs, och rekommendationer lĂ€mnas för Ă„tgĂ€rder pĂ„ kortare sikt i kommunerna Örebro, Kumla och Hallsberg.

Abstrakt Syftet med denna studie var att undersöka om Àmnet idrott och hÀlsa var en faktor vid val av fysisk aktivitet. Studien utgick ifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar. Hur stor pÄverkan har idrott och hÀlsa i jÀmförelse med andra faktorer pÄ valet av fysisk aktivitet pÄ fritiden och vilka faktorer pÄverkar valet av fysisk aktivitet pÄ fritiden? Inspirationen till att göra undersökningen kom ifrÄn vÄra egna tankar och idéer. Vi har inte sett idrott och hÀlsa som en faktor till att hjÀlpa elever att bli mer fysiskt aktiva utan mer som en möjlighet dÀr man kunde komma och utöva de aktiviteterna som man redan var bekanta med.

Medverkan som en vÀg till hÄllbart samhÀlle Àr centralt i Agenda 21. En av riktningslinjerna i det lokala Agenda 21-arbetet Àr att det ska sÀkras ett nedifrÄn- och upp-perspektiv, med bred medverkan frÄn invÄnarna. En reell medverkan betyder att mÀnniskor aktivt deltar i alla faser och processer som berör deras lokalmiljö, frÄn planering till förvaltning. Denna rapport baserar sig pÄ antagandet att lokalt engagemang Àr en grundlÀggande förutsÀttning för medverkan. Den centrala frÄgestÀllningen Àr att finna vad som pÄverkar och stÀrker lokalt engagemang.

LuleÄ kommun satsar pÄ att bli Ärets cykelstad senast Är 2016. Det Àr ett mÄl som Àr starkt sammankopplat med kommunens satsning pÄ att höja stadens luftkvalitet. Idag finns i LuleÄ ett bra cykelnÀt med 7 huvudcykelstrÄk varav 6 gÄr frÄn ytteromrÄdena in mot centrum. För att ta sig mellan olika ytteromrÄden mÄste cyklister ofta cykla genom centrum dÀr huvudcykelstrÄken plötsligt upphör. Att knyta ihop dessa pÄ centrumhalvön skulle underlÀtta för de som smidigt vill cykla via centrum.Det Àr i stadskÀrnor av stor vikt att gaturummet utformas pÄ rÀtt sÀtt och att det Àr tydligt var man ska cykla.

Projektering Àr det som, genom utredningar och planering, utformar ett byggprojekt. Planeringen av den tid ochresurs som krÀvs för att lyckas Àr allt som oftast ett komplext arbete. NCC Karlstad arbetar mest enligtentreprenadformen totalentreprenad, vilket gör att projektering utgör en viktig del av deras verksamhet. I ett stort företag som NCC bör den erfarenhet och de interna resurser som finns vara en tillgÄng för att förenkla planeringen. DÀrmed ligger det i NCC:s intresse att utvÀrdera och utveckla denna process.Enligt NCC Àr disponeringen av tid och resurs i denna process ett problem dÄ produktionen ofta startar innanprojekteringen Àr klar.

Texten undersöker hur bildlÀrare och bildlÀrarstudenter anvÀnder sig av bildanalysen inom Àmnets undervisning. Metoder, begrepp och instÀllningar till bildanalys granskas ur ett lÀrarperspektiv. Dess innebörd i undervisningen utforskas med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och textanalyser av teorier inom bildanalys vilket grundlade en insamlad empiri om bildanalysens funktion och innebörd i högstadie- och gymnasieskolans bildkurser. Skolans betydelsefulla styrdokument har analyserats i relation till empirin. DÀrtill Àr ett förslag utformats till bildanalytiskt lÀrarmaterial som kan anvÀndas som ett grundlÀggande redskap för planering av bildanalytisk undervisning..

För nyinflyttade och besökare styr stadens orienterbarhet vad vi upplever genom att stadens platser Àr olika lÀtta att hittat. Hur vi upplever staden pÄverkas av i vilken mÄn vi förstÄr dess uppbyggnad och kÀnner oss vÀlkomnade. Men Àven alla som lÀnge bott i staden har glÀdje av att den Àr logiskt strukturerad. Om vi kan röra oss pÄ ett effektivt sÀtt kan vi snabbare utrÀtta Àrenden. En tydlig bild av omgivningen Àr en förutsÀttning för att ge hemstaden betydelse, och det Àr en grund för kÀnslan av gemenskap och samhörighet i staden.

I detta arbete har jÀrnvÀgens effekter som trafiksystem studerats och vad samhÀllet TorsÄs anbelangar Àr det tydligt att stora möjligheter kan skapas med en ÄterupprÀttad spÄrbunden trafik. GrundförutsÀttningarna för kommunen och samhÀllet skulle förÀndras drastiskt, bÄde pÄ lokal, regional och nationell nivÄ. BÄde kapaciteten att komplettera sin omvÀrld sÄvÀl som att kunna konkurrera med den, skulle ge samhÀllet och kommunen ett helt nytt utgÄngslÀge för att utvecklas och vÀxa. En jÀrnvÀgsstrÀckning mellan Karlskrona och Kalmar kan i dagens lÀge te sig avlÀgset och vissa viktiga aspekter har ocksÄ lÀmnats utanför denna avhandling. Dock visar arbetet de stora möjligheterna, fördelarna och vinsterna av en jÀrnvÀg för kommunens invÄnare.

SammanfattningPÄ grund av ökad konkurrens mÄste företag öka sin konkurrenskraft. Ett sÀtt för företag att öka sin konkurrenskraft Àr att utnyttja de resurser de besitter pÄ ett mer effektivt sÀtt. Hur ett producerande företag styr sin produktion pÄverkar hur effektivt de utnyttjar sitt produktionssystem, lager och personal. Ett företag kan styra sin produktion genom att vÀlja hur de partiformar och belÀgger de artiklar som utnyttjar ett produktionssystem.  Syftet med det hÀr arbetet Àr att öka förstÄelsen för hur en modell för partiformning och belÀggning av artiklar med varierande efterfrÄgan i ett produktionssystem dÀr kapacitetsbrist rÄder kan se ut.Arbetet Àr en fallstudie dÀr partiformning och belÀggning av artiklar i ett produktionssystem analyseras. Kvalitativ forskning har bedrivits för att nÄ en djup förstÄelse för problemet.