InformationssÀkerhet handlar om att skydda sin information och bevara informationens tillgÀnglighet, riktighet, konfidentialitet samt spÄrbarhet. Fysisk sÀkerhet inom informationssÀkerhet innebÀr att skydda sina informationstillgÄngar mot fysiska hot. Fysiska hot kan orsakas av exempelvis strömförsörjning, naturkatastrofer och mÀnsklig Äverkan. Problemet med fysisk sÀkerhet Àr att den oftast Àr förbisedd och att den inte anses lika viktig. Det finns flera standarder och riktlinjer med rekommendationer om vad som bör ses över inom informationssÀkerhet och dÀribland just fysisk sÀkerhet.

Barn i förskoleÄldern vistas en mycket stor del av sin vakna tid i förskolan och i dess utemiljö. Detta borde synas i en omsorgsfull planering av förskolegÄrden. Pedagoger borde fÄ större möjligheter till att vÀcka barns förundran över naturen pÄ gÄrden och inte vara beroende av tidskrÀvande och kostsamma utflykter. Förskolebarnens utemiljöer skulle kunna erbjuda dem fler sinnesintryck i form av rumsligheter, material och vÀxter. En medveten och kunskapsbaserad planering, med barns behov i första rum, skulle leda till mer stimulerande, lÀrorika och vÀlanvÀnda förskolegÄrdar.

Idag Àr hemmet mycket mer Àn bara en plats att bo pÄ. Det Àr ocksÄ en plats dÀr vi kan visa upp vilka vi Àr eller vill vara. DÀr kan vi skapa det som för oss upplevs som individuellt. Det finns en rad tv-program och tidningar som understryker detta. Bostadens olika attribut kan Àven en skapa samhörighet mellan likasinnade.

Reumatoid artrit Àr en kronisk sjukdom som pÄverkar mÄngaomrÄden i livet hos den som insjuknar. För att kunnabemÀstra sjukdomen anvÀnds olika emotionella ochprobleminriktade copingstrategier. Syftet med litteraturstudienvar att belysa hur patienten med reumatoid artritutvecklar copingstrategier för att anpassa sig till sjukdomssituationen.Resultatet bygger pÄ en analys av 14 vetenskapligaartiklar samt en doktorsavhandling. Resultatet visaratt utvecklandet av copingstrategier sker kontinuerligt.Sjukdomen krÀver att individen anpassar sig inom livets allaomrÄden. Familje-, arbets- och det sociala livets rollerpÄverkas och anpassas för att individen ska kunna Ätertakontroll över livet och finna en mening med tillvaron.

Uppsatsen handlar om planinstrumenten tÀtortsstudie, fördjupad översiktsplan och detaljplan. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om tÀtortsstudien som planinstrument Àr ett alternativ till den fördjupade översiktsplanen som kan göra planprocessen enklare eller snabbare. Samt om detaljplanen kan pÄ ett effektivt sÀtt hantera samma frÄgor och problem som en tÀtortsstudie och fördjupad översiktsplan. Uppsatsens forskningsdesign Àr fallstudie, fallet som valts Àr HÀlleviksstrand, Orust kommun. Metoderna som anvÀnts Àr dokumentstudie, kvalitativ innehÄllsanalys och intervju.

I detta arbete tas det del av hur uppfattningen till daglig fysisk aktivitet Àr bland lÀrarna ute pÄ fÀltet. Syftet var att undersöka vad lÀrarna pÄ stadier 7-9 har för instÀllning till fysisk aktivitet, hur de anvÀnder sig av det i sin undervisning samt vad de gör för att pÄverka detta.Vi tar Àven allmÀnt upp betydelsen av fysisk aktivitet och visar pÄ vad fysisk inaktivitet kan leda till. Vad som framkommit under arbetets gÄng Àr att elevers fysiska aktivitet har minskat. Skolan har dÀrför en viktig roll dÄ det gÀller att aktivera barn och ungdomar. Undersökningen har genomförts pÄ en högstadieskola, pÄ en mindre ort i SkÄne.

Regionen kring Öresund befinner sig i ett expansivt skede, vilket bidrar till att trycket pĂ„ bl.a. smĂ„hus i omrĂ„det har ökat och Trelleborgs kommun Ă€r intresserad av att ge Skegrie en större utbredning. Skegrie Ă€r en av de tre frĂ€msta utvecklingsorterna i kommunen. Den Ă€r belĂ€gen lĂ€ngs Skegrie byavĂ€g, invid E6 mellan Malmö och Trelleborg. Det bor ca 560 mĂ€nniskor i byn.

StÀder och deras möjligheter till kontakt och möten mellan mÀnniskor fortsÀtter att locka folk och vara en viktig anledning till en allt mer accelererande urbanisering i mÄnga delar vÀrlden över. Att ha vÀlplanerade mötesplatser i ett omrÄde Àr inte lÀngre bara viktigt för ett samhÀlles sociala sammanhÄllning, utan i en allt mer globaliserad vÀrld utgör de Àven en avgörande bestÄndsdel i stÀdernas konkurrerande om potentiella boende och företagsetableringar. Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur planeringen för mötesplatser kan ske i nybyggda urbana omrÄden. Flertalet teorier kring exempelvis vad en mötesplats Àr, hur detta begrepp har förÀndrats över tiden, hur planering kan ske för att fÄ som resultat mötesplatser som Àr flexibla och fungera över lÄng tid sammanstÀlls och tillÀmpas dÀrefter pÄ ett fallstudieomrÄde. Fallstudien av Annedal visar att man frÄn planerar-hÄll genom ett ambitiöst informations-insamlande frÄn boende och ett aktivt planerande under processens gÄng fÄtt som resultat ett brett spektrum av potentiella mötesplatser i omrÄdet.

ÅteranvĂ€ndning av information utgĂ„r ifrĂ„n att bryta ner den informationen man planerar att Ă„teranvĂ€nda i moduler som struktureras upp. Dessa moduler kan sedan anvĂ€ndas för att bygga upp ny information till nya produkter. Genom att ha en organisation dĂ€r avdelningarna arbetar nĂ€ra varandra har man en möjlighet att förbĂ€ttra Ă„teranvĂ€ndningen och skapa ett system med bĂ„de information och kunskapsutbyte. Genom planering kan man maximera möjligheterna och undvika flertalet hinder.Informationen skall vara vĂ€lstrukturerad med en vald mĂ„lgrupp för att lĂ€ttare kunna Ă„teranvĂ€ndas. Produkten har en betydande roll i Ă„teranvĂ€ndning dĂ€r enklare produkter Ă€r av mindre behov av strukturering Ă€n komplexa.

Bakgrund: Depression Àr en folksjukdom som kan drabba alla mÀnniskor oavsett Älder, kön och etnicitet. Den effektivaste behandlingen av depressioner anses vara en kombination av antidepressiva lÀkemedel och samtalsterapi. Det finns vissa belÀgg för fysisk aktivitet som ett framgÄngsrik preventiv ÄtgÀrd mot depression. Regelbunden fysisk aktivitet har en stor betydelse för folkhÀlsan och motverkar de vanligaste folksjukdomarna. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva evidens för effekt av fysisk aktivitet i samband med depression.

Abstract: Utsagor gÀllande framtida utfall betecknas som framtidsstudier. Den mest vidsprida och accepterade av alla framtidsstudier Àr den sÄ kallade demografiska prognosen. Föreliggande uppsats har som syfte besvara tre frÄgestÀllningar genom att analysera prognoser utifrÄn ett kommunalt perspektiv. FrÄgestÀllningarna Àr följande: Vilken sammansÀttning, stÀllning och syfte har nutida befolkningsprognoser inom den Svenska kommunala verksamheten? Hur kommer den geografiska fördelningen av mÀnniskor utvecklas under det kommande decenniet, och vilka trender ligger bakom denna utveckling? Kan moderna demografiska prognoser anses utgöra ett tillförlitligt planeringsunderlag för den nutida kommunala verksamheten ? Det Àr primÀrt den deskriptiva metoden som tillÀmpas i uppsatsen.

Det övergripande syftet med detta arbete har varit att studera hur kommuner förhÄller sig till bestÀmmelserna som finns i Miljöbalkens 3 kap § 4 om ianprÄktagande av jordbruksmark. Syftet har vidare varit att undersöka vilka motsÀttningar som finns mellan miljö- och planeringsparadigmen inom den fysiska planeringen genom att studera hur kommuner resonerar om frÄgan om byggande eller bevarande av jordbruksmark. För att undersöka detta studeras de fall som har den bÀsta jordbruksmarken sett till dess produktionsförmÄga samt har en stor befolkningsökning och liten yta att vÀxa pÄ. Som tillvÀgagÄngssÀtt för att studera detta tillÀmpas en flerfallstudie som undersökningsstrategi. I studien genomförs en innehÄllsanalys av Ätta kommuners översiktsplaner. Uppsatsen visar pÄ att det finns en förskjutning frÄn miljöparadigmet till planeringsparadigmet i sÀttet som kommunerna för sina resonemang om bestÀmmelserna om byggande pÄ jordbruksmark. I samtliga översiktsplaners övergripande mÄl eller strategier nÀmns jordbruksmarken som en viktig resurs som ska vÀrnas. Detta inledande resonemang tillhör ?miljöparadigmets? bevarande- och skyddssynsÀtt pÄ utveckling.

Fysisk inaktivitet Àr en riskfaktor och bidragande orsak till sjukdom och ohÀlsa. Det Àr ett folkhÀlsoproblem som kostar samhÀllet stora pengar varje Är. Fysisk aktivitet pÄ recept Àr en relativt ny företeelse och ett led i att försöka arbeta förebyggande och hÀlsofrÀmjande. Sambandet mellan upplevelsen av hÀlsa och fysisk aktivitet pÄ recept behöver klarlÀggas tydligare. Syftet med arbetet Àr att beskriva patientens upplevelse av fysisk aktivitet pÄ recept och hur det pÄverkar patientens hÀlsa.

Arbetsterapeuter tillfrÄgas ibland att delta i arbetsgrupper vid ny- eller ombyggnation av gruppbostÀder. Det finns ingen forskning eller sammanstÀllning om hur det egentligen förhÄller sig i den fysiska miljön pÄ gruppbostÀder i Sverige. Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga den fysiska tillgÀngligheten pÄ gruppbostÀder i förhÄllande till tre olika personprofiler med instrumentet Housing Enabler. Studien har en kvantitativ ansats av en deskriptiv karaktÀr. MÀtningar genomfördes pÄ 18 gruppbostÀder för vuxna med beslut enligt LSS.

Studien undersöker om och i sÄ fall hur lÀrare i Àmnet samhÀllskunskap i grundskolans senare Är har förÀndrat sitt arbete genom övergÄngen till en ny kursplan (Lgr 11). De konkreta omrÄdena som undersöks Àr planering och undervisning. Totalt ingÄr sex verksamma lÀrare i studien som bÄde har arbetat med den gamla (utifrÄn Lpo 94) och den nya (utifrÄn Lgr 11) kursplanen i samhÀllskunskap. Utöver detta sker ocksÄ en översiktlig och innehÄllsinriktad analys av likheter och skillnader mellan de bÄda kursplanerna. Till hjÀlp för att besvara syftet med studien vÀvs bakgrunden till reformen samman med rapporter frÄn Skolverket och tidigare forskning.