Syftet med denna studie var att utvÀrdera hur effektiviteten och kvaliteten i planeringsarbetet har pÄverkats av de GIS-stöd som har införts pÄ SCA Skog. De GIS-stöd som omfattas Àr till viss del det tidigare traktplaneringsverktyget TP, men framförallt har studien fokuserats pÄ det nya och mer omfattande systemet SkogsGIS. UtvÀrderingen baseras till stor del pÄ en enkÀtundersökning som visar hur anvÀndarna av programvaran anser att deras egen effektivitet och kvalitet har pÄverkats efter införande av ett allt större GIS-stöd. Utvecklingsmöjligheter och förslag till förbÀttringar har studerats. En omvÀrldsanalys har ocksÄ gjorts för att kunna jÀmföra SkogsGIS med GIS-system som anvÀnds pÄ andra skogsföretag.

Syftet med studien var att beskriva arbetet med Fysisk aktivitet pÄ Recept, FaRŸ, bland fysioterapeuter och arbetsterapeuter i Uppsala kommun sex mÄnader efter införandet. Metoden som anvÀndes var kvantitativ och genomfördes i form av en webbaserad enkÀtstudie. Kriteriet för att delta i studien var att ha en anstÀllning som fysioterapeut eller arbetsterapeut inom nÄgot av Uppsala kommuns ansvars- och verksamhets-omrÄden. EnkÀten besvarades av 111 personer och analyserades i SPSS. Resultatet visade att förskrivningen av FaRŸ sker sporadiskt och utförs av en liten andel av personalen.

I detta examensarbete i Àmnet Fysisk planering lÀmnas förslag pÄ lÀmpliga sÀtt att förtÀta bebyggelsen i Skanör och Falsterbo utifrÄn mÄlet en hÄllbar stadsutveckling. En hÄllbar stadsutveckling kan sammanfattas i orden Venustas, Utilitas och Firmitas ? Skönhet, AnvÀndbarhet och HÄllbarhet. För att tillÀmpa detta i den fysiska planeringen krÀvs en analys av förutsÀttningarna inom de aktuella omrÄden som berörs. Den analysmetod som tillÀmpas i detta arbete Àr i huvudsak Realistisk stadsanalys.

Syftet med detta kandidatarbete Àr att studera problem som kan uppstÄ vid mellankommunal samordning av detaljplanering i samband med tÀt stadsbebyggelse som genomskÀrs av en kommungrÀns. NÀr kommuner tvingas samarbeta över kommungrÀnser uppstÄr en problematik, eftersom bÄda kommunerna har planmonopol över den fysiska planeringen inom sin administrativa grÀns. Genom en fallstudie av planeringen i Hagastaden undersöks en problematik dÀr mellankommunal samordning varit ett centralt tema. TillvÀgagÄngssÀttet för att införskaffa empirisk data har skett genom kvalitativ textanalys av tvÄ detaljplaner och samtalsintervjuer med sex planerare frÄn Stockholm och Solna. Vidare undersöker denna uppsats bland annat det kommunala planmonopolets möjligheter och brister, förhÄllandet mellan formell och informell makt inom fysisk planering och innebörden av förhandlingsplanering vid stora stadsutvecklingsprojekt.

I denna studie beskriver jag problemet hur planering och zonering av destinationer för friluftsliv och ekoturism kan göras. Genom att utveckla och analysera teori och resultat abduktivt har analys och slutsats utvecklats med Kristianstad Vattenrike som utvalt studerat omrÄde. Kristianstad Vattenrike Àr ett av Sveriges fem biosfÀromrÄden och strÀcker sig nÀstan över hela Kristianstad kommun med en mÄngfald av olika naturtyper. Som utnÀmnt biosfÀromrÄde ska man bidra till hÄllbar utveckling och utveckla omrÄdet utefter ledorden bevara, utveckla och stödja och planera omrÄdet i kÀrnomrÄden, buffertzoner och utvecklingsomrÄden.För att uppnÄ studiens syfte att abduktivt visa i teoretisk och analytisk vÀxelverkan hur man kan planera och zonera en destination för friluftsliv och ekoturism sÄ har jag valt att beskriva hur planering av friluftsliv kan göras, om zonering, om planering för ekoturism och rural turismutveckling. Dessa har utvecklats abduktivt med utvald kvalitativ metod för analys av en destination, Kristianstad Vattenrike, och hur det planeras i praktiken för eventuell zonering av friluftsliv och ekoturism enligt tre intervjuer och skriftliga kÀllor om Kristianstad Vattenrike.I studiens resultat och analys analyseras tre frÄgestÀllningar för syftet: 1) Vilka förutsÀttningar för friluftsupplevelser och ekoturism erbjuder natur, landskap samt infrastruktur i Kristianstad Vattenrike?, 2) Hur planeras det för friluftsliv och ekoturism i Kristianstad Vattenrike? och 3) Varför ska zonering anvÀndas som medel för att planera hÄllbara destinationer för friluftsliv och ekoturism?HÀr beskrivs vilket brett utbud av naturtyper som erbjuds i ett friluftsliv som hela tiden utvecklas med behov och efterfrÄgan pÄ omrÄdet, men ocksÄ med produktutveckling.

Vi har tillsammans formgivit ett mönster till barn i Äldrarna sju till tio Är, med textilier som slutprodukt. För att uppnÄ ett gott resultat krÀvs det noggrann planering av de olika arbetsprocesserna. Vi har anvÀnt oss av totalt sju processer, planering, avsmalning, fÀrger, typsnitt, skisser, mönster och rapportering samt trycktekniker. I formgivningen har vi arbetat med temat svenska skogsdjur och vÀxter, med inriktning mot de norrlÀndska arterna. FÀrgerna vi har arbetat med har vi valt ur PANTONE solid uncoated, totalt har vi arbetat med tretton fÀrger.

Den strategiska planeringen har kommit att fa? allt sto?rre fa?ste inom den svenska planeringen, och den nya PBL fra?n 2011 betonar att o?versiktsplanen ska inta en mer strategisk roll. I detta har visionen som verktyg kommit att va?xa och bli ett allt vanligare element i o?versiktsplanerna. Begreppet vision kan tyckas ha blivit trendigt.

Detta examensarbete Àr gjord i SödertÀlje Centrum. Arbetet Àr indelat i tre delar. Första delen tar upp allmÀn information och fakta om SödertÀlje. Andra delen hittar man den analys som jag arbetat med, det vill sÀga Ortsanalys. Denna del avslutas med en slutsats som stÄr som bakgrund för den tredje delen av arbetet, förslagsdelen.

Denna rapport Ă€r ett kandidatarbete i fysisk planering inom kursen Stadsanalys. Syftet med arbetet Ă€r att med en Realistisk byanalys av Norra Kungsgatan och egen inventering av busstorget Kungsplan i Karlskrona och dess omgivningar se pĂ„ möjligheterna att skapa ett smĂ„skaligt torg pĂ„ Kungsplan. Även ge rekommendationer till förĂ€ndringar av Kungsplans omgivningar. Planförslaget skapar ett nytt torg som öppnar upp mot platsen styrkor, Fribergska huset och Hoglandspark och har stĂ€ngda sidor Ă„t norr och öster med ett L-format hus. Förslaget redovisar belĂ€ggning, markmaterial och belysning av platsen..

Det hÀr planförslaget för omgestaltning av Hoglands park har strÀvat efter att göra omrÄdet till en fungerande offentlig plats. En sÄdan bör inbjuda till möten och diskussion, vilket den nya parken ocksÄ skulle göra i ökad grad genom att fler mÄlpunkter för fler mÀnniskor införs. Planförslaget har Àven sökt ett mer varierat rumsligt uttryck, frÀmst exemplifierat genom gröna rum med olika grader av öppenhet och slutenhet. Placeringen av en byggnad med portalfunktion i parken har tillsammans med en tydlig entré ocksÄ syftat till att skapa tydliga rumsliga avgrÀnsningar. Tydlighet har Àven varit ett nyckelbegrepp för den nya vÀgstrukturen, vilken Àndrat fokus frÄn öst-vÀstlig riktning till nord-sydlig, och pÄ sÄ sÀtt stÀrkt Hoglands parks position som vistelserum.

A current issue today is to try to implement creative design as a way to solve wicked problems in scientific contexts such as HCI. Since the problems are wicked, they have no given solution which makes the traditional methods inadequate. In these cases, creative design can be an alternative. Creative design is not used in scientific contexts because it is viewed as something unaccountable.In this essay we argue that creative design not necessarily have to be unaccounted. We discuss various views of creative design and translate theory to a practical context.

Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n MĂ€rstas historiska bakgrund med fokus pĂ„ perioden 1950-1970-talet. Mycket i Sverige prĂ€glas av miljonprogrammet under 1960-1970-talet och MĂ€rsta Ă€r ett exempel pĂ„ detta. Å andra sidan Ă€r MĂ€rsta ett resultat av 1950-talets planering för en storflygplats vid Halmsjön. MĂ€rsta framstod i denna planering som en servicestad i anslutning till flygplatsen.Mitt syfte med uppsatsen Ă€r att undersöka hur aktörerna MĂ€rsta kommun, MĂ€rstadelegationen och regionplanekontoret arbetade med MĂ€rsta och anvĂ€nde den generalplan och den vision som utarbetades av Carl-Fredrik Ahlberg, professor i stadsbyggnad och arkitekt. Som geograf och MĂ€rstabo ger jag Ă€ven min bild av MĂ€rsta som livsmiljö.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur olika lÀrare inom grundskolan kan organisera och planera ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt och hur det Àmnesintegrerade arbetssÀttet kan frÀmja elevernas lÀrande och utveckling. Bakgrunden Àr att samhÀllet har utvecklats och blivit styrt av mÄl, resultat och individualisering. Vilket har gjort samhÀllet till ett kunskapssamhÀlle som i sin tur pÄverkat lÀrarrollen. LÀrarna ska strÀva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har genomfört en kvalitativ studie med metoden intervjuer.

Under vÄren 2009 blev UmeÄ kommun intresserade av att göra en utvÀrdering av bostadsomrÄdet Tomtebo inom ramarna av ett kandidatarbete. Tanken var att utvÀrdera det befintliga bostadsomrÄdet Tomtebo för att kunna lÀra av detta, och pÄ sÀtt förbÀttra framtida utveckling av bostadsomrÄdet.Syftet med arbetet och utvÀrderingen Àr alltsÄ att den ska ligga till grund för en förbÀttring av samhÀllsutvecklingen i UmeÄ kommun. Arbetet Àr begrÀnsat till att endast handla om Tomtebo i UmeÄ kommun, och genom hela arbetet har svar pÄ frÄgan ?Hur har UmeÄ kommun lyckats med planeringen av Tomtebo?? efterstrÀvats.Arbetet inleds med en litteraturstudie och parallellt med denna tillverkades tre enkÀtformulÀr som skickades ut till Tomtebos invÄnare 2009-10-01. Totalt postades 1337 anonyma formulÀr.

IT-projekt bedrivs i mÄnga företag av olika anledningar. Orsaker till att genomföra ett IT-projekt kan exempelvis vara att hÀnga med i IT-utvecklingen, utveckla IT-produkter eller att stÀrka ett företags konkurrenskraft. Det spenderas stora summor och mycket tid pÄ att bedriva IT-projekt och mÄnga mÀnniskor arbetar i IT-projekt. Men alla IT-projekt fÄr inte en lyckad utgÄng, utan mÄnga misslyckas. Ett misslyckande i ett IT-projekt kan pÄverkas av flera faktorer.Syftet med denna fallstudie Àr att analysera ett misslyckat IT-projekt för att komma fram till vilken eller vilka faktorer som pÄverkade misslyckandet och pÄ vilket sÀtt.