Göteborg Àr en av Europas mest segregerade stÀder (Andersson m.fl. 2009, s. 7); inkomstsvaga, ofta utlandsfödda bor i hyresrÀtter i förortsstadsdelar medan de ekonomiskt starka har sina egnahemsomrÄden eller bor i innerstaden. I jÀmförelse med andra liknande stÀder i Europa Àr Göteborg starkt segregerat. Mer Àn hÀlften av regionens bostadsomrÄden bestÄr till 90 procent av bara en upplÄtelseform, de flesta av dem Àr egnahemsomrÄden, vilket placerar Göteborg i en sÀrstÀllning.

In this bachelor's thesis, we investigate the Swedish folk high school?s role in neoliberal society, which is analyzed through the lens of Norman Fairclough's critical discourse theory as well as Erving Goffman's theory of social deviants. The focus of our study has been participants in creative education, such as art, theater and creative writing. Our findings include that participants at folk high schools find great value in their education, both creatively and personally. They note that they have experienced a large amount of personal growth, regarding both openness towards others and higher confidence and their own abilities and identity.

Denna uppsats handlar om hur lÀrare kopplar teorier och praktik utifrÄn dagens lÀraruppdrag. Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare uppfattar teoriers betydelse i planering. Den empiriska undersökningen genomfördes som intervjustudie bland sju lÀrare. Intervjumaterialet analyserades utifrÄn en fenomenografisk ansats. Resultatet visade pÄ tre skilda beskrivningskategorier, nÀmligen, A: Teorier Àr nÄgot nÀrvarande som hjÀlper och stöder, B: Teorier Àr nÄgot omedvetet som pÄverkar och C: Teorier Àr nÄgot frÄnvarande vilket inte kopplas till praktiken.

Climate changing is a growing problem for many countries and communities over the world. The cities has a huge work to deal with in their reforcements of their cities to be resilient ones. This thesis makes an effort to investigate and illuminate some of the problem the cities has to solve related to flooding, hazards, erosions, rising sea levels and crotches. This thesis will help to find solutions that international and national efforts has produced and handed out to each other. A lot of communities are charing their excellent tools that works for them.

Det som Àr unikt i en akademisk miljö passar inte alltid in i en företagsmiljö. DÀrför kan det uppstÄ hinder dÄ teknologier ska kommersialiseras. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur dessa hinder kan se ut. Med hjÀlp av en tillÀmpad 4R-modell har de olika produkter, faciliteter och utrustning, affÀrsrelationer och organisatoriska enheter som pÄverkar kommersialiseringen av en teknologi kunnat kartlÀggas och utifrÄn detta har hinder identifierats. En fallstudie har genomförts dÀr en teknologi har förflyttats frÄn universitets- till företagsmiljö.

Ronneby kommun har Är 2009 antagit en ny profil, Den moderna kurorten, som ska förtydliga vad kommunen har att erbjuda och vilka mÄl den sÀtter för framtiden. Detta arbete syftar till att söka svar pÄ om denna nyantagna profil och vad den stÄr för har speglat av sig i kommunens fysiska planering. Detta görs genom att söka upp kommunala dokument med uttalade kopplingar till denna profil. Profilens betydelse kommer sedan att analyseras för att sedan jÀmföras med fallstudiernas ÄtgÀrder. PÄ sÄ sÀtt kan arbetet hitta kopplingar mellan den aktuella fysiska planeringen och kommunens profil och dÀrmed avgöra om Den moderna kurorten har satt spÄr i planeringen. Arbetet kommer Àven undersöka fallstudiernas möjlighet, grundat i forskning, som fungerande komponenter i Ronneby kommuns marknadsföring.

Examensarbetet berör vilka faktorer som de boende i ett visst omrÄde vÀrdesÀtter i sin utomhusmiljö. Arbetet baseras pÄ en enkÀtundersökning dÀr svaren har sammanstÀllts i tabeller och diagram. Vad som gör ett omrÄde attraktivt Àr personligt och beror pÄ mÄnga olika aspekter, vilka vi har försökt att faststÀlla i arbetet..

Bakgrunden till denna uppsats grundas i ett egenintresse i förvandlingen av stationshuset i Vara. Sedan jag genom mina förÀldrar som bor kvar i orten, pÄ tidig vÄr 2010 fick reda pÄ att huset skulle bli korallrött har detta numer blÄa konstverk retat mig. Detta kandidatarbete har gett mig möjligheten att pÄ ett vetenskaplig sÀtt utröna bakomliggande orsaker till stationshusets förvandling till det Vara kallar, Sveriges största konstverk. Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader vilka klassas som konstverk bör regleras enligt Plan- och Bygglagen och vilken roll kulturell planering spelar i den estetiskt tilltalande utformningen av den offentliga miljön. Genom tvÄ olika typer av fallstudier har tre olika konstverksprojekt studerats och analyserats utifrÄn inventeringar, observationer, intervjuer och innehÄllsanalys om bland annat begreppen byggnad, estetik och konstverk. Problematiken i lagtextens definition av vad som Àr estetiskt tilltalande beror mestadels pÄ att det Àr ett mycket svÄrdefinierat begrepp till skillnad frÄn vad en byggnad och ett konstverk Àr.

Uppsatsen undersöker byggnationen av SÄgenomrÄdet i Knivsta med syftet att kritiskt analysera den fysiska planeringen utifrÄn ett demokrati- och maktperspektiv. UtifrÄn intervjuer samt genom textanalys av media och offentliga dokument undersöker uppsatsen den kritiska diskursen som riktats mot planeringen, de diskurser kring hÄllbar utveckling som prÀglat planeringen samt i vilken utstrÀckning planeringen har pÄverkats av neoliberalism. Neoliberalism anvÀnds som uppsatsens teoretiska ramverk och som analytiskt verktyg för att förklara prioriteringar och beslut som fattats i planeringsprocessen. Undersökningen finner att den typ av hÄllbar utveckling som föresprÄkas av kommunen prÀglas av neoliberalism samt att de kritiska diskurserna inte getts inflytande i planeringen i stor utstrÀckning. Att kritiken inte getts inflytande i planeringen kan till viss del förklaras utifrÄn neoliberala tendenser, till exempel att beslut fattats genom stÀngda förhandlingar mellan kommun och privata aktörer och att politiskt laddade begrepp som hÄllbar utveckling och exploatering avpolitiserats.

Examensarbetet syftar till att utreda möjligheterna till ett nya bostÀder i norra delen av Ljungby stad. Det utgörs av ett komplext och splittrat omrÄde som bestÄr av sÄvÀl bostÀder, industrier, avslutade deponier med mera. Metodiken bestÄr av inventering, analys och planförlag. Inventeringen skapar grund för analysen som ska utkristallisera vilka omrÄden som kan vara lÀmpliga för nya bostÀder ? det vill sÀga planförslaget.

Neoliberalism stÄr för sÄ mycket mer Àn att bara vara en ideologi som tar steget ifrÄn statens kontroll. Förutom att ideologin strÀvar Ät ekonomisk frihet finns det ocksÄ andra tydliga attityder som riktar sig till samhÀllet i helhet; den enskilda individen, den anstÀllde och staden. Neoliberalismen har pÄverkat planeringen mycket. Framför allt har tron pÄ marknadens goda effekter förstÀrkts, medan staten har fÄtt ett betydligt lÀgre förtroende och inflytande. De inblandade aktörerna har under senare tid blivit fler och detta gÀller framför allt aktörer frÄn den privata sfÀren. Stadspolitiken har ocksÄ förÀndrats och har nu ett mer entreprenöriellt förhÄllningssÀtt och ett tydligare fokus pÄ att marknadsföra staden.

Social hÄllbarhet. Vad Àr det och hur kan man i fysisk planering pÄ kommunal nivÄ arbeta för att uppnÄ större social hÄllbarhet? Dessa frÄgor kommer att undersökas i denna uppsats med hjÀlp av en intervju och en dokumentstudie inriktad pÄ BorÄs tÀtort.Social hÄllbarhet Àr ett komplext begrepp som i regel hamnat i skymundan i de sammanhang dÀr hÄllbar utveckling behandlas, till fördel för ekonomiska och ekologiska aspekter. En bidragande faktor till detta förhÄllande Àr att social hÄllbarhet som begrepp Àr förÀnderligt i sin innebörd, vilket medför att det Àr svÄrt att definiera. FrÄgan som fysiska planerare behöver stÀlla sig Àr hur fysisk planering kan förhÄlla sig till detta begrepp.

Arbetets utgÄngspunkt Àr att ta reda pÄ vilka effekter en ny infrastruktur kan fÄ pÄ en kommun och pÄ ett samhÀlle i kommunen samt vilka fysiska ÄtgÀrder berörda aktörer avser vidtaga pÄ grund av satsningen. Jag har anvÀnt mig av Ale kommun som exempel nÀr jag studerat. Jag har gjort en fallstudie över tvÄ liknande omrÄden, som ocksÄ pÄverkats av ny infrastruktur. DÀrefter har jag analyserat och diskuterat om man kan se nÄgra samband kommunerna emellan. Det jag har kommit fram till Àr lite olika.

Uppsatsen behandlar Ă€mnet ?HĂ„llbar landsbygdsutveckling? och syftar till att utreda vilka planeringsstrategier som kan tillĂ€mpas i tĂ€torten Grebo i landsbygdskommunen Åtvidaberg.

Denna uppsatts Àr ett kandidatarbete pÄ programmet för Fysisk Planering pÄ Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 15 hp. Uppsatsen genomförs under utbildningens tredje Är. Uppsatsen undersöker hur problem och konflikter med konflikter vid hantering av olika sorters trafiksystem pÄ samma plats har skapat en problematisk trafiksituation i BergÄsa. Vilka aktörer som bidragit till att dessa konflikter uppstÄtt undersöks, och hur dessa aktörer Àven begrÀnsar platsens framtida utveckling. Detta genomförs genom en teknisk och historisk studie av platsen, kopplat till en analys av aktörernas pÄverkan pÄ processen. DÀrefter undersöks hur Karlskrona kommun avser hantera platsens problem i framtiden, och hur kommunen planerar att hantera problem pÄ liknande platser i staden. Den problematik som undersöks hÀr liknar förutsÀttningarna i BergÄsa med olika trafiksystem i konflikt.