Sökresultat:
8056 Uppsatser om Fysisk person - Sida 66 av 538
Konsten att (inte) sticka ut : En granskning av omvärldsanalyser och strategiskt arbete inom kommunal översiktlig planering
Det här är en masteruppsats i fysisk planering med inriktning omvärldsanalys och strategiskt arbete i kommunal översiktlig planering. Uppsatsen undersöker hur kommuners omvärldsanalyser ser ut samt hur de utifrån dessa formulerar strategier. Vidare undersöker uppsatsen vilka huvuddragen i strategierna är samt vilka planeringsprojekt som kommunen menar ska bidra till att strategin uppnås. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och semistrukturerade personliga intervjuer har två översiktsplaner och en fördjupad översiktsplan för Helsingborg, Malmö respektive Ystad undersökts. Uppsatsen åskådliggör ett tydligt generellt mönster för samtliga undersökta strategier; förtätning genom blandad bebyggelse, marknadsföring och regionförstoring genom gränsöverskridande samarbete..
Kaloriförbrukning vid AVG-utövande : En kvantitativ studie angående fysisk påfrestning
AbstraktInledning Det råder en omfattande hälsoproblematik idag och fysisk inaktivitet är en bidragande orsak. Stillasittandet har ökat i västvärlden och för att fånga även dessa individer erbjuder Tv-spelsmarknaden fysiskt aktiva spel. Handkontroll och stillasittande byts ut mot individens kroppsrörelser. Det finns till och med spel som räknar individens kaloriförbrukning under spelets gång.Syfte Syftet med studien är att se om det råder en signifikant skillnad gällande kaloriförbrukning mellan Your shape och indirekt kalorimetri samt hur Your shape förhåller sig mot Nintendo Wii boxing utifrån de fysiologiska variabler hjärtfrekvens och kaloriförbrukning.Metod En experimentell studiedesign genomfördes på 12 deltagare (7 kvinnor och 5 fem män med en medelvärdeskaraktärisering på 22.2 år, 67,9 kg, 171,3 cm och 23,0 BMI) med hjälp av indirekt kalorimetri i form av en portabel Oxycon Mobile Pro. VO2 och HF uppmättes under testet för att därefter räkna ut testpersonernas kaloriförbrukning.
Fysisk aktivitet på recept (FaR) : en studie kring FaR-utbildnings inverkan på förskrivning
Syfte och frågeställning För att kunna utvärdera utbildningar inom Fysisk aktivitet på recept (FaR) och ur ett större perspektiv utveckla användandet av FaR som behandlingsmetod, är det av intresse att veta vilken inverkan specifik FaR-utbildning har på förskrivningen. Denna studie syftar till att undersöka detta med följande frågeställning: Vad har en specifik FaR-utbildning för kortsiktig effekt på förskrivningsfrekvensen av Fysisk aktivitet på recept?MetodSom studiedesign valdes kontrollerad interventionsstudie där den undersökta specifika FaR-utbildningen utgjorde interventionen. För att kunna mäta en effekt av den undersökta utbildningen studerades förändring av förskrivningsfrekvensen av FaR samt möjliga påverkansfaktorer. Enkätundersökning användes som datainsamlingsmetod och genomfördes, före och efter den undersökta utbildningen, på kursdeltagarna samt på en likvärdig kontrollgrupp.
Ett liv efter skolan? : Vad som motiverar elever till ett livslångt intresse för fysisk aktivitet och hälsa
SammanfattningSyfte och frågeställningSyftet med studien har varit att undersöka hur vi som idrottslärare kan anpassa vår undervisning, för att motivera elever till ett aktivt liv i rörelse efter avslutad skolgång. Genom frågeställningarna: Vad som motiverar unga vuxna till ett fysiskt aktivt liv? och Hur har skolundervisningen påverkat eleverna?, har vi försökt finna svar på bakomliggande faktorer till unga vuxnas motionsvanor.MetodStudien är utformad efter kvalitativa intervjuer som metod. Totalt genomfördes 11 intervjuer under projektets gång. Samtliga deltagare hade tagit examen från den svenska gymnasieskolan.
Påverkar undervisningen i idrott och hälsa elevers fysiska aktivitetsgrad?
Syftet med den här studien var att undersöka om undervisningen i idrott och hälsa påverkar elevers fysiska aktivitetsgrad på fritiden. Ett vidare syfte var att se om undervisningen fått eleverna att prova nya aktiviteter och fått ett ökat intresse för idrott och fysisk aktivitet. Studien undersöker även hur viktigt eleverna tycker ämnet är och vilka kunskaper de får kring hälsa. Slutligen undersöks dessa frågor utifrån ett genusperspektiv, samtidigt som elever med olika erfarenhet av fysisk aktivitet jämförs. Studien har använts sig av en kvantitativ enkätstudie.
Artikulera rum genom fysisk planering
Miljonprogramsområden tillförs ofta negativa
attribut och ses av många som ett stort samhällsproblem.
Därför är det viktigt att konkretisera
vilka problem som finns för att bättre
förstå hur de kan lösas. Två av dessa negativa
attribut är ödslighet och rumslig förvirring
eller svårigheten att skilja på vad som är
privat, gemensam och offentlig miljö. Detta
är uppsatsens fokus och konkretiseras genom
en fallstudie av ett typsikt miljonprogramsområde.
Fallstudien utförs på Byälvsvägen, Bagarmossen,
i Stockholm.
Genom rumslig analys och litteraturstudier
samt intervjuer skapas en bild av ett område
med många goda kvalitéer men också ett område
som upplevs som otryggt. Uppsatsen tar
upp olika sätt att skapa rum genom ny bebyggelse
och smärre fysiska åtgärder, t. ex.
MEDBORGARDELTAGANDE I DEN FYSISKA PLANERINGEN - Hur kan man få med invandrare i den fysiska planeringen?
Detta examensarbete behandlar ämnet medborgardeltagande i den fysiska
planeringen och frågan om hur man kan få med invandrare i fysiska
planeringsprojekt.
Alla människor i samhället har rätt att framföra sina åsikter i den fysiska
planeringen. Medborgares och folkrörelsers synpunkter är lika viktiga som
näringslivets och de politiska partiernas. För att medborgarna ska kunna
medverka, måste politiker och planerare ge dem den möjligheten.
Idag är det oftast högutbildade och resursstarka personer som deltar i den
fysiska planeringen och Boverket har konstaterat att den till stor del
domineras av medelålders män.
I Sverige har vissa personer i särskilda medborgargrupper sämre förutsättningar
att komma till tals i den fysiska planeringen. Exempel på sådana grupper är;
ungdomar, äldre, kvinnor, lågutbildade, arbetslösa, funktionshindrade,
invandrare eller grupper av medborgare som helt enkelt saknar vana att framföra
sina åsikter.
Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska alla som har väsentligt
intresse av det enskilda förslaget till program eller plan få information och
ges möjlighet att lämna synpunkter på detta. 1996 gjordes ändringar i PBL och
avsikten var bland annat att öka möjligheterna för medborgarna att delta i
planeringen tillsammans med politiker och planerare.
Aktivera mig, jag har Alzheimers sjukdom! : - En litteraturstudie
Introduktion: Alzheimers sjukdom är den vanligaste sjukdomen inom demens sjukdomar. Individer med Alzheimers sjukdom blir snabbt inaktiva och riskerar därmed att insjukna snabbare i sin sjukdom. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur fysisk aktivitet påverkar individer med Alzheimers sjukdom. Metod: litteraturstudie enligt Polit och Beck (2012) nio stegs metod användes. Databaserna Cinahl och PubMed användes till sökningar efter studier.
Social hållbarhet inom fysisk planering
Social hållbarhet handlar om att skapa ett samhälle där alla
människor kan leva sina vardagsliv utifrån sina egna behov. Det ska vara
jämställt, tryggt och demokratiskt och finnas möjlighet för möten mellan
människor. Samhällsstrukturen spelar en avgörande roll för hur våra vardagsliv
ser ut och den fysiska planeringen har ett ansvar när det gäller att forma
socialt hållbara miljöer.
I arbetet analyseras begreppet social hållbarhet och hur planeraren kan arbeta
med frågor som rör jämställdhet, medborgardeltagande, mötesplatser och
trygghet. Olika metoder som ortsanalys och sociala konsekvensbeskrivningar
beskrivs och ett exempel på hur en kommun kan arbeta med den sociala aspekten i
planeringen ges, i det här fallet Karlshamn kommun.
I den avslutande delen diskuteras utvecklingen av orten Asarum norr om
Karlshamn, sett utifrån den fysiska planerarens roll och ett socialt
hållbarhetsperspektiv.
Arbetet vänder sig främst till de som studerar eller arbetar med
samhällplanering av något slag, men kan även vara av intresse för kommuner
eller den enskilde som vill veta mer om sociala aspekter inom fysisk planering..
Fysisk aktivitet på recept ? En kvalitativ undersökning av ett FaR®-koncept hos en företagshälsovård i Västra Götaland.
Fysisk aktivitet på recept (FaR) har visat sig vara ett framgångsrikt verktyg för att minska det stillasittande beteendet och öka den fysiska aktiviteten på lång sikt. Förändringsprocesser är dock både tids -och motivationskrävande och det gäller för alla. Att förankra och implementera FaR i en organisation har därför visat sig vara lättare sagt än gjort. Syftet med studien är att undersöka vad en företagshälsovård i Västra Götaland anser om sitt uppdaterade FaR-koncept som arbetats fram och använts sedan början av år 2014. Studien undersöker även hur man ser på FaR-konceptets förändring över tid och vad som kan ha förbättrats eller försämrats med det nya upplägget.
Ambulanspersonalens upplevelser av Allfabåren som arbetsredskap
AbstraktSpasticitet är det vanligaste symptomet bland personer med en övre motorneuronskada, vilket leder till fysiska funktionsnedsättningar, som kan orsak smärta och felställning i skelett.Studier har visat att en kombination av behandling med elektrisk stimulering och fysisk aktivitet har god effekt vid behandling av spasticitet. Syftet med den föreliggande studien var att belysa den totala upplevelsen av elektrisk stimulering vad gäller livskvalitet och förmåga till fysisk aktivitet hos personer med spasticitet. Studien har en kvalitativ design, och genomfördes genom sex kvalitativa intervjuer (fyra män, och två kvinnor) med användare av elektrodress/fria elektroder, i åldrar 5-42 år. Sammanfattningsvis har samtliga respondenter fått någon form av positiv effekt av elektrisk stimulering. De mest förekommande effekterna var: förbättrad gångfunktion, mindre obehagskänsla i hand/underarm samt bättre rörelseekonomi.
När själen värker : - hälsofrämjande åtgärder vid depressiva symtom
Inom de närmsta decennierna kommer depression att rankas som den näst största sjukdomen globalt sett. Det är av största vikt att sjuksköterskan har kunskap om hälsofrämjande åtgärder under depression och arbetar förebyggande för att kunna möta och hantera denna utmaning. Därför var syftet med denna litteraturstudie att belysa hälsofrämjande åtgärder hos personer med depressiva symtom. Vetenskapliga artiklar söktes systematiskt i databaserna Pubmed, Cinahl och PsychInfo. Det resulterade i 18 artiklar som svarade mot syftet.
Engagemanget, drivkraften och ledningsstöd är förutsättningar för att lyckas överhuvudtaget. : en studie om fem gymnasieskolors arbete med regelbunden fysisk aktivitet
Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur fem gymnasieskolor i Sverige, som tilldelats stimulansbidrag, arbetar med att ge elever förutsättningar till regelbunden fysisk aktivitet under skoldagen. Våra frågeställningar var: hur arbetar de fem gymnasieskolorna med att ge elever möjlighet till regelbunden fysisk aktivitet under skoldagen? Vilka förutsättningar anser lärare behövs för ett fungerande arbetssätt med regelbunden fysisk aktivitet? Vilka miljöer använder skolor för att främja elevers fysiska aktivitet? Hur påverkas gymnasieskolorna av NCFF: s (Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom) stimulansbidrag?MetodEfter att ha talat med NCFF och därefter funnit fem gymnasieskolor som tilldelats stimulansbidrag för sitt arbete med regelbunden fysisk aktivitet, genomfördes kvalitativa intervjuer med lärare som varit ansvariga för arbetet.ResultatSkolorna har använt sig av olika arbetsätt för att främja fysisk aktivitet. Skolor har valt att låta elever leda aktiviteter, intressegrupper har styrt verksamheten och elever har fått lämna lektioner för att vara fysiskt aktiva. Lärare anser att arbetet medfört att elevers studieresultat och medvetenhet om fysisk aktivitets betydelse ökat.
Rörelseglädje : Hur förskollärare arbetar för att locka fram rörelseglädjen hos barn i förskoleklass.
Julia Fransson och Amanda KnutssonRörelseglädjeHur förskollärare arbetar för att locka fram rörelseglädjen hos barn i förskoleklass.Antal sidor: 28_______________________________________________________________________Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förskollärare i förskoleklass planerar och arbetar för att skoldagen ska innehålla fysisk aktivitet där alla barn inspireras och känner rörelseglädje.På vilket/ vilka sätt arbetar förskollärarna för att få barn i förskoleklass att känna rörelseglädje och utveckla en fortsatt hälsosam livsstil?Vilka barn i förskoleklass uppfattar förskollärarna inte har funnit rörelseglädjen?För att få svar på dessa frågor genomfördes kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare som arbetar i förskoleklass. Av dessa arbetar samtliga för att alla barn ska få känna rörelseglädje. Genom intervjuerna framgick det att detta arbete sker genom att stötta barnen och få in spontan rörelse i den dagliga verksamheten. Det är viktigt att arbeta med saker barnen är bra på för att på så sätt stärka deras självförtroende och självkänsla.
Påverkar grad av self-efficacy samt fysisk aktivitet studenters upplevelse av stress?
Stress är idag ett område som är allt mer omdiskuterat och anses ha inverkan på den psykiska hälsan. Många studerande på universitetsnivå upplever någon gång under utbildningen stress, och detta kan bland annat förklaras utifrån tidspress, ny stad samt ekonomi. Syftet med denna studie var att ta reda på huruvida stress hos studenter kan förklaras utifrån self-efficacy och fysisk aktivitet, samt om det finns någon skillnad i upplevd stress mellan manliga och kvinnliga studenter. Det var 76 av 92 tillfrågade studenter som svarade på hela enkäten (39 män och 37 kvinnor) som innehöll två standardiserade tester, General Self-Efficacy Scale respektive perceived stress scale. Resultatet visade ett signifikant samband mellan variablerna stress samt self-efficacy.