Aktionsforskningen belyser en problematik kring fysisk inkludering. Studien är genomförd med en elev i årskurstvå som har koncentrationssvårigheter, ogillar att befinna sig i större grupper samt har svårt med höga ljudnivåer. Därav befann han sig vid utgångsläget till stor del utanför klassrummet. Studiens medforskare har varit eleven Anton, Antons mamma, klassens pedagog samt Antons elevassistent. Studien har gjort oss upplysta om den mångfacetterade problematik som fysisk inkludering kan innebära samt miljöns oerhörda påverkandekraft.

Hiv-infektion är en sjukdom som drabbar människor runt om i världen. Sjukdomen är livslång och påverkar alla aspekter i den Hiv-smittades vardag. Stigmatisering och moraliska attityder mot de Hiv-smittade i samhället är vanligt då sjukdomen vanligen sätts ihop med sexualitet och utsatta grupper i samhället. Syftet med denna studie var att beskriva hur de Hiv-smittade upplever sin livssituation. Metoden var en litteraturstudie där tio artiklar med kvalitativt material analyserades.

In many developing countries, among them Vietnam, contamination of agricultural land is a major issue that has public health implications. A fast growing population, rapid urbanization and industrialization have led to air and water emissions of potentially toxic elements (PTEs), such as cadmium (Cd). Earlier studies have shown that individuals with low iron (Fe) and zinc (Zn) status absorb larger quantities of Cd than those of adequate nutritional status. The purpose of this study was to investigate and compare the Fe and Zn intake from the foods consumed by women (15-45 years) in selected households in two agricultural villag-es in the Red River delta in Vietnam. In one of the villages the residents were involved in metal (mainly Fe) recycling activity, whereas in the other village the residents had agricul-tural production as main source of income. Interviews, followed by food intake calcula-tions, were performed.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är något i princip alla människor behöver för att må bra fysiskt och mentalt. Några som är i extra stort behov av fysisk aktivitet är personer med psykisk ohälsa då de ofta också drabbas fysisk ohälsa. Bland annat beroende på att passivitet kan vara ett symtom och att en del psykofarmaka ger metabola störningar.  Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av motion hos personer med psykisk ohälsa samt faktorer som kan vara motiverande.  Metod: En litteratursökning har genomförts för att skapa en översikt över vetenskapliga artiklar om   motiverande faktorer och upplevelser av fysisk aktivitet hos personer med psykisk ohälsa. Studien baseras på åtta kvalitativa artiklar som granskats och analyserats med influens av Willman & Stoltz (2012) samt Friberg (2012). Det vetenskapliga underlaget  är hämtat från Cinahl, psycinfo samt Pubmed och artiklarna är publicerade mellan 2000-2013.  Resultat: Dataanalysen gav tre huvudteman.

Syftet med studien är att genom en kvalitativ studie undersöka förskollärares syn på relationen mellan barns fysiska aktivitet och koncentrationsförmåga vid samling i förskolan. Resultatet i studien har analyserats utifrån Säljös (2000) sociokulturella perspektiv. Studien genomfördes i form av intervjuer. Med hjälp av tidigare forskning kring barns fysiska aktivitet, koncentrationsförmåga och lärande har resultatet gått att bearbeta och förstås ur olika synvinklar. Resultatet visar att förskollärare menar att fysisk aktvitet är detsamma som att barn rör på sig.

Detta arbete handlar om idrott och rörelse i grundskolans lägre åldrar och om hur upplevelser av idrott kan påverka människors inställning till fysisk aktivitet. I arbetet har en enkätundersökning som omfattat 69 elever i årskurs två till fem genomförts. Syftet är att undersöka vad eleverna har för inställning till ämnet idrott och hälsa och hur de ser på innehållet. I undersökningen har även intervjuer med skolans rektor och en fritidspedagog genomförts. Syftet med intervjuerna är att ta reda på dessa betydelsefulla personers inställning till ämnets innehåll och hur de arbetar för att ge eleverna möjlighet till fysisk aktivitet inom ramen av skoldagen.

Bakgrund:Multipel skleros (MS) är en av de vanligaste orsakerna till att unga människor drabbas av funktionsnedsättning. Hur närstående upplever situationen är en viktig del i patientens livsvärld. För att öka patientens välbefinnande bör hänsyn tas till de närståendes upplevelser och önskemål så de får möjlighet att vara delaktiga i vårdandet av patienten. Syfte:Syftet med uppsatsen var att beskriva de anhörigas upplevelser av att leva med en person med MS. Metod:Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med vårdvetenskapligt perspektiv som grund. Fyra intervjuer genomfördes där tre av informanterna var partner, och en informant var barn, till en person med MS. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Resultatet visade att anhöriga till en person med MS upplevde det som att de lever ett vanligt liv och de har en naturlig relation till den anhöriga.

Studien genomfördes inom ramen för det självständiga arbetet i didaktik som är relaterat till ämnesområde idrott och hälsa vid Uppsala universitet. I studien granskas 67 elever i åk 1 och 2 vid två gymnasieskolor inom olika kommuner i Mellansverige. Undersökningens syfte var att se om fysisk aktivitet inverkar på ungdomars självkänsla. Undersökningen omfattade två enkätundersökningar där den ena var baserad på GIH:s frågeformulär Skola ? idrott ? hälsa, (Bilaga 2), för att se om elevernas fysiska aktivitetsvanor skiljer sig åt mellan gymnasieprogram, eller mellan kön. I undersökningen användes även Sådan är jag! ? Ungdom, som i studien användes för att få fram ett resultat vad gäller elevernas fysiska självkänsla.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med den här studien var att undersöka självrapporterad fysisk aktivitet och stillasittande hos personer med olika aktivitetsnivå på arbetet.    Skiljer sig den fysiska aktiviteten i olika domäner (transport, hem och fritid) respektive den totala fysiska aktiviteten utöver arbetet beroende på aktivitetsnivå på arbetet?Skiljer sig tiden stillasittande beroende på aktivitetsnivå på arbetet?MetodFör att uppfylla syftet valdes en kvantitativ metod med tvärsnittsdesign. Data samlades in med hjälp av enkäten International Physical Activity Questionnaire (lång version), där frågorna om fysisk aktivitet är uppdelade i fyra domäner; arbete, transport, hem och fritid och berör intensitet, frekvens och duration. Frågorna om stillasittande är uppdelade för vardag och helg. Urvalet bestod av personer som arbetade heltid och flera olika yrken inkluderades i studien.

Slutsats: Det finns ingen perfekt mall som ska användas vid förändringar. Detta gäller i synnerhet förändringar som handlar om införande av en ny IT baserad arbetsrutin i en traditionsbunden organisation. Reaktioner på en förändring och på införande av ny teknik är olika från person till person, från organisation till organisation. Vi har genom denna uppsats kommit fram till att det finns ett antal nyckelord som borde tas i beaktande samt tillämpas om en förändring ska accepteras av personalen. · Information · Kommunikation · Väcka intresse och motivation · Uppföljning av arbetets gång.

Animation av karaktärer är en viktig del inom dataspel. Den interaktiva, oförutsägbara naturen av spel kräver att karaktärer måste kunna reagera dynamiskt på händelser i miljön för att upplevas som realistiska. För att göra detta möjligt räcker det inte att använda tekniker baserade på förinspelad animationsdata eller fysisk simulation av karaktärer i medvetslöst tillstånd.Ett system som kombinerar kontinuerlig fysisk simulation av karaktärer med ett kontrollsystem baserat på förinspelad animation åstadkommer fysiskt korrekta rörelser hos en karaktär. Genom att utöka ett sådant system med introducerandet av möjligheten för flera samtidigt samverkande kontrollsystem, baserade på dynamiska såväl som förinspelade tekniker, i ett uniformt interface kan en karaktärs rörelser modulariseras. Detta tillåter sammanställandet av en ?verktygslåda? av rörelser.En sådan uniform verktygslåda, kombinerad med en kontrollerande artificiell intelligens, gör det möjligt att utveckla fullt självständiga virtuella karaktärer i en dynamisk miljö..

Sjukgymnaster är en liten yrkeskår inom den psykiatriska vården. Under åren har många sjukgymnastiska behandlingsmetoder kommit att utvecklats och det finns bara en tidigare studie som har undersökt vilka behandlingsmetoder sjukgymnaster använder sig av i praktiken. Till vår kännedom har ingen studie ännu studerat vilka behandlingsmetoder som används vid respektive psykiatrisk diagnos. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vilka behandlingsmetoder som används inom psykiatrisk sjukgymnastik. Metod: 80 verksamma sjukgymnaster inom vuxenpsykiatrisk slutenvård, öppenvård landsting/kommun samt privat verksamhet medverkade i studien.

Bakgrund: Barnfetma är idag ett världsomfattande problem. Överviktiga barn och ungdomar har större risk att bland annat utveckla diabetes typ II och hjärt- och kärlsjukdomar. Syfte: Belysa arenor för prevention och promotion mot övervikt och fetma bland barn och ungdomar mellan 7-17 år. Metod: Studien som gjorts är en litteraturstudie. Databaser som användes var PubMed, SweMed+ och Cinahl och artiklarna analyserades genom en temaanalys. Resultat: Studier visade att främst på arenor som skolan, hemmet och samhället kan övervikt och fetma förebyggas bland barn och ungdomar.

Flere undersøkelser har vist en generellt forverret helse blant ungdommer. Mange ungdommer slutter med idrett i 15-17 års alderen og studier har vist at mindre enn halvparten av ungdommer i den svenske grunn- og videregående skole var fysisk aktiv innen idrett og 15 % hverken aktiv innen idrett eller på annen måte. Det blir da viktig å skaffe seg kunnskaper om hvordan vi kan få igang flere barn og unge, også utenfor skolen. I barndomsårene er foreldrenes påvirkningskraft stor på flere områder, det hører da også med å undersøke hvilken rolle foreldrene spiller i ungdomsårene/tenårene. Hensikten med studien var å kartlegge ungdommer i 15-16 års alderens opplevelse av hvilken betydning ulike personer i deres omgivelser hadde for deres utøvelse av fysisk aktivitet og da spesielt hvilken rolle foreldrene spilte.

Beröring hör till människans basala behov och skapar emotionellt och fysiskt välbefinnande. Intresset för detta ämne väcktes under våra verksamhetsförlagda utbildningar. Upplevelsen av beröring är unik och olika för alla människor. I bakgrunden tas begreppet ?beröring? upp samt ?kroppen och beröring?, ?beröring i omvårdnaden? och ?beröring i omvårdnadsrelationen? utifrån relevant litteratur.