I vårt samhälle är det stort fokus på fysisk aktivitet. Många bedriver någon form av fysisk aktivitet och träning. Ur ett folkhälsoperspektiv är en viss mängd av fysisk aktivitet bra. Likadant kan en stillasittande livsstil öka risken för livsstilssjukdomar. En person som inte har några funktionsnedsättningar, borde ha stora möjligheter för att vara fysisk aktiv.

Typ 2 diabetes är en kronisk sjukdom som inte bara är en folksjukdom i Sverige utan även ett globalt problem. Den drabbar främst äldre personer och andra riskfaktorer är bl a övervikt, bukfetma som i många fall orsakats av felaktig kost och brist på fysisk aktivitet. Dessa faktorer påverkar även utveckling av sjukdomen vad gäller kroniska komplikationer som orsakas av skador på både stora och små blodkärl. Syftet med denna litteraturstudie var att studera effekten av kost och fysisk aktivitet på personer med typ 2 diabetes och därmed påverkan på framtida kroniska komplikationer. Metoden var en systematisk litteraturstudie bestående av 15 vetenskapliga artiklar baserade på kvantitativ forskning.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka förekomst, styrning och tillämpning av fysisk aktivitet för äldre på äldreboenden i Stockholms län. Syftet utmynnar i följande frågeställningar:·        Hur ofta och i vilken form utövas fysisk aktivitet på äldreboenden?·        Hur motiveras vikten av fysisk aktivitet på äldreboenden?·        Vilka argument finns för att fysisk aktivitet inte används i större utsträckning på äldreboenden?·        Hur iscensätts fysisk aktivitet på följande tre nivåer: lagar, kommunala styrdokument samt tillämpning på äldreboenden? Metod: Studien har utförts på äldreboenden i fyra kommuner i Stockholms län. Materialet har samlats in med hjälp av enkäter som skickats ut till enhetschef eller motsvarande på 45 äldreboenden. Av dessa svarade 71 procent på enkäten.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur fysisk aktivitet i urbana rum förhåller sig till könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer. Uppsatsen ämnar även diskutera om det föreligger risk för att planering av fysisk aktivitet i urbana rum reproducerar könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer. Uppsatsens problemformulering lyder: ?Hur förhåller sig föreställningar om genus till fysisk aktivitet i det urbana rummet??. För att besvara denna utformas uppsatsen som en litteraturstudie där två avhandlingar om fysisk aktivitet i urbana rum studeras genom en innehållsanalys.

Hjärtsvikt är ett vanligt förekommande sjukdomstillstånd som kräver livslång behandling. Livsstilsförändringar och fysisk aktivitet kan vara lika effektivt som farmakologisk behandling. Dagens forskning bevisar att fysisk aktivitet stärker hjärtats funktion och har en god effekt för patienter med hjärtsvikt. Sjukdomen innebär oförutsägbara symtom som kan leda till begränsningar och förändringar i patienternas liv. Fördjupade kunskaper om den förändrade livssituationen kan vara till hjälp för sjuksköterskan i omvårdnaden.

Bröstcancer är en sjukdom som ofta bringar lidande och är viktig att förebygga. Utövande av fysisk aktivitet har i tidigare studier visat sig ge en minskad risk för att få bröstcancer. Litteraturstudiens syfte var att skapa en översikt över sambandet mellan fysisk aktivitet och bröstcancer hos kvinnor. Sökning, urval och granskning av artiklar har utförts. Resultatet visade att fysisk aktivitet hade ett starkt samband med minskad risk för att få bröstcancer för både pre- och postmenopausala kvinnor.

I studiens bakgrund säger forskning att fysisk aktivitet är en förutsättning för god hälsa i samhället och på grund av det blir begreppet motivation automatiskt betydelsefullt. Vill samhället satsa på fysisk aktivitet och öka folkhälsan behöver individer motiveras på ett rättvist sätt. Syftet med studien var att få förståelse i vad det är som motiverar fysiskt aktiva medarbetare på Saab i Linköping till att vara fysiskt aktiva, men framförallt förstå varför de är motiverade. För att besvara syftet användes Saab i Linköping som arena då de historiskt sätt haft ett aktivt hälsoarbete. En kvalitativ intervjustudie användes som metod för studien, med ett riktat urval till fysiskt aktiva medarbetare.

Syfte: Att utifrån litteratur belysa betydelsen av fysisk aktivitet för att lindra depressiva besvär hos ungdomar. Design: Studien har utförts som en litteraturöversikt. Metod: Litteratur som publicerats mellan 2001-2012 söktes fram i databaserna PsycINFO och CINAHL. Sammanlagt 14 vetenskapliga artiklar har granskats och använts i litteraturöversikten. Resultat: Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt på depression hos ungdomar.

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.

Bakgrund: Fysisk beröring är ett grundläggande behov hos människan och är en central del i omvårdnaden. Fysisk beröring kan lindra eller förhindra lidande och skapa förutsättningar för välbefinnande. I omvårdnaden skapar beröringen ett humant sätt mellan patient och personal att ta kontakt med varandra. Syftet: Hur patientens välbefinnande påverkas av fysisk beröring i omvårdnaden. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga kvalitativa artiklar.

Fysisk inaktivitet är en stor riskfaktor för övervikt och vällevnadssjukdomar. I samband med aktivitetsåret ?Sätt Sverige i Rörelse 2001? introducerades FaR, Fysisk aktivitet på recept, som en metod för hälso- och sjukvården att påverka patienter till ökad fysisk aktivitet. Carema Hälsocentral Gävle, har utarbetat ett eget ?standardrecept? på fysisk aktivitet där de vanligaste ordinationerna är förifyllda, vilket förenklar förskrivningen.

Fysisk inaktivitet är ett folkhälsoproblem som växer i omfattning och människor världen över dör för tidigt i följdsjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Fysisk aktivitet förbättrar människors fysiska och psykiska hälsa och är behandling vid flera ohälsotillstånd som till exempel högt blodtryck och psykisk ohälsa. Distriktssköterskor arbetar hälsopreventivt och detta är en betydelsefull del av distriktssköterskors arbete på barnavårdscentralen (BVC). Föräldrar och deras utövande av fysisk aktivitet är ett forskningsområde som är otillräckligt utforskat. Studiens syfte var därför att belysa fysisk aktivitet ur ett föräldraperspektiv.

Aerob förmåga och styrka utgör tillsammans de viktigaste fysiologiska komponenterna vad gäller förmågan att klara sig själv, öka livslängden och höja livskvaliteten hos äldre personer. De flesta äldre uppger dålig hälsa och smärta som det främsta hindret för fysisk aktivitet. Syfte: Studiens syfte var att ta reda på den fysiska aktivitetsnivån hos äldre personer som är medlemmar i en pensionärsförening, samt vad de upplever som faciliteter och hinder till fysisk aktivitet. Metod: En enkät utformades och delades ut under ett lokalt pensionärsmöte i Luleå, endast medlemmar över 65 år inkluderades. För att mäta fysisk aktivitet användes Kerstin Frändins aktivitetsskala som har visat sig ha god reliabilitet och validitet.

Bakgrund: Ökad stress hos unga genom allt högre prestationskrav från skola och omgivning leder till allt mer ohälsa. Samtidigt minskar fysisk aktivitet drastiskt hos unga i allt lägre åldrar. Fysisk inaktivitet kan leda till många negativa effekter på hälsan.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur fysisk aktivitet inverkar på elevers skolprestation.Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes för insamling av aktuell forskning inom området för fysisk aktivitets inverkan på skolprestationer. Litteratursökningen utfördes i databasen PubMed. Till studien valdes 18 artiklar med fokus på elever i åldrarna 13-18 år.

Syftet med den här studien var att undersöka hur verksamma sångpedagoger och sångelever upplever att fysisk aktivitet påverkar sångundervisningen ur ett fysiskt, mentalt och didaktiskt perspektiv. Både för- och nackdelar som fysisk aktivitet kan medföra har behandlats, samt hur musik i form av sång påverkar individen, lärandet och undervisningen.Fyra sångpedagoger har intervjuats, varav två hemmahörande inom musikalgenren. Tolv elever har fyllt i en enkät för att stödja pedagogernas information, samt för att ta reda på elevernas egna upplevelser och erfarenhet inom området. Ingen av informanterna hade någon utbildning eller teoretisk kunskap när det gäller fysisk aktivitet, men har i sångundervisningen stött på olika typer av elever med olika förhållande till fysisk aktivitet.Resultatet visar att fysisk aktivitet har en positiv effekt på sångundervisningen. Informanterna anser att lärandet påverkas av både elevens aktivitetsnivå och den musikupplevelse som sången utgör.