Sömn har grundläggande betydelse för allmänt välbefinnande. Människan sover en tredjedel av sitt liv. Människor som inte sover tillräckligt visar förhöjd sjuklighet, såväl fysisk som psykisk. Sömnens kvalité och kvantitet har avgörande betydelse för tillfrisknande och sinnesstämning. På sjukhus kan patienter inte själva påverka sin omgivning och därmed inte själva bedriva sömnfrämjande egenvård.

Syfte och frågeställningarSyftet är att undersöka hur nationella rekommendationer för fysisk aktivitet återspeglas i aktivitetsmönster hos vuxna Facebook-användare mellan 18 och 30 år.Hur är kunskapsnivån rörande de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet hos vuxna Facebook-användare mellan 18 och 30 år?Hur stor andel av vuxna Facebook-användare mellan 18-30 år uppnår nationella rekommendationer för fysisk aktivitet utifrån självskattning?Hur ser sambandet ut mellan kunskap om nationella rekommendationer för fysisk aktivitet och vuxnas aktivitetsmönster hos vuxna Facebook-användare mellan 18-30 år?MetodMetoden var en kvantitativ studie som genomfördes med en webbenkät på det sociala nätverket Facebook. Urvalet var vuxna mellan 18 och 30 år. Studien genomfördes under tre veckor och länken till enkäten delades från fyra Facebookkonton som tillhörde två studerande kvinnor och två yrkesverksamma män. Enkäten undersökte aktivitetsmönster och kunskap om nationella rekommendationer för fysisk aktivitet.

En viktig uppgift i sjuksköterskans arbete idag är att motivera patienter till livsstilsförändringar. Diabetes mellitus typ 2 är en kraftigt ökande sjukdom i dagens välfärdssamhälle som associeras med olika senkomplikationer. Det finns ett samband mellan diabetes mellitus typ 2, övervikt och fysisk inaktivitet. Med rätt behandling kan utvecklingen av sjukdomen förhindras. Ett komplement till den medicinska behandlingen är regelbunden fysisk aktivitet.

Bröstcancer utgör en tredjedel av all cancer som drabbar kvinnor. Att drabbas av bröstcancer och genomgå bröstcancerbehandling innebär en stor fysisk och psykisk påfrestning för kvinnan. Att som kvinna mista ett bröst innebär en stor förlust och hela hennes identitet hotas. Syftet med studien var att beskriva kvinnans upplevelse av den förändrade kroppen efter genomgången bröstcancerbehandling. En kvalitativ metod användes och data hämtades från sex självbiografier skrivna av kvinnor som själva genomgått bröstcancerbehandling.

I dagens samhälle pressas människor många gånger att utföra mer än vad de känner att de klarar av, detta skapar stress. När människan upplever stress sker en rad faktorer i kroppen, blir stressreaktionen långvarig kan människan uppleva psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Personal inom vård och omsorg är bland de personalkategorier som oftast drabbas av psykisk ohälsa på grund av stress. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för patienter och styrs av många lagar i sin yrkesutövning.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

ABSTRACTVäxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms ?och missbrukarvård, C- uppsats 10 pTitel Samverkan. Professionellas åsikter om sina roller i arbetet kring personer med dubbeldiagnos.Eng. Titel Co-operation. Professionals opinions concerning their roles andwork with people with dual diagnoses.Författare Peter Fornander och Jonas JonssonHandledare Stellan JeppssonDatum Mars 2006Antal sidor 39Nyckelord Missbruk, psykisk ohälsa, samverkan, psykiatri, socialtjänst,behandlingshem.SammanfattningDe flesta missbrukare i vårt samhälle lider även av psykisk ohälsa.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka individers kännedom om Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) rekommendation för fysisk aktivitet och om kännedomen skiljer sig avseende kön, ålder, utbildningsnivå och fysisk aktivitetsgrad.1. -Hur ser kännedomen om FYSS rekommendation för fysisk aktivitet ut?2. -Hur ser kännedomen ut för rekommendationens olika delar frekvens, duration och intensitet?3.

Syftet med denna studie är att undersöka om ämnet idrott och hälsa bidragit till ett förändrat synsätt vad gäller fysisk aktivitet hos gymnasieelever och huruvida denna förändring har varit positiv eller negativ. Studien syftar även till att synliggöra vilka huvudfaktorer som har föranlett gymnasieelevernas förändrade eller icke förändrade syn på fysisk aktivitet.Den teoretiska utgångspunkt som legat till grund för denna studie är det sociokulturella perspektivet där förändring sker i interaktion med omgivningen. Den forskning som behandlats går in på vad ämnet skall ge eleverna, elevens syn på och påverkan av ämnet samt de inre och yttre faktorer som kan ligga till grund för en eventuell förändring.Denna studie baseras på den kvalitativ undersökningsmetoden intervju där urvalet gjordes med hjälp av ?nyckelpersonsprincipen?. Informanterna bestod utav tio gymnasieelever från en medelstor skånsk kommun.Studiens resultat visar att sju av de tio informanterna som intervjuades har fått en positiv förändring av sin syn på fysisk aktivitet efter genomförandet av kursen Idrott och hälsa A.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

Urbaniseringen i världen fortsätter öka samtidigt som mängden fysisk aktivitet generellt sett minskar. Sverige är inte i något av fallen, ett undantag. En strategi som förespråkas av Sveriges tre största städer Stockholm, Göteborg och Malmö för att, bland annat, möta urbaniseringen är förtätning. Denna stadsbyggnadsprincip innebär att bebyggelse- liksom befolkningstäthet ökar inom samma yta. Samtidigt, som en konsekvens av detta, har tätorternas friyteareal minskat kraftigt och för fysisk aktivitet har den byggda miljön påvisats vara en av de faktorer som kan påverka människans val och vilja att aktivera sig. Utgångspunkten för uppsatsen ligger i en alternativ stadsbyggnadsprincip, som stödjer förtätning, men där förespråkarna menar att staden kan vara både tät och grön genom utvecklade metoder för friyteplanering.

Vid bedömning av allmän daglig livsföring (ADL) försöker man analysera hur en människa med fysisk och/eller psykisk funktionsnedsättning kan utföra olika aktiviteter i det dagliga livet, såsom personlig hygien, matlagning och städning. Arbetsterapeuter utför den subjektiva bedömningen med hjälp av standardiserade checklistor. I vissa fall ger inte det en tillräckligt nyanserad bild av en persons förmåga och det finns behov av bättre ett system som kan användas vid ADL-bedömningar av personer med olika typer av funktionsnedsättning.Målet med detta projekt har varit att ta fram ett mobilt system för aktivitetsbedömning anpassat för hemmiljö. Systemet är uppdelat i två delsystem. Delsystem 1 består av en mobiltelefonapplikation anpassad för Android som tillsammans med en rörelsesensor registrerar aktiviteten hos en person.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur lärarna i Idrott och hälsa arbetar för ett livslångt lärande med hjälp av den fysiska aktiviteten. Undersökningen var av kvalitativ karaktär och metoden för datainsamling var djupintervju. Sju intervjuer genomfördes, där tre intervjupersoner jobbade på en praktisk/estetisk skola och fyra på en idrottsinriktad/teoretisk skola. Lärarna i Idrott och hälsa försöker få alla elever att bli intresserade och hitta sin form av fysisk aktivitet. Detta gör de genom att ha många olika aktiviteter.

Tidigare forskning har påvisat en föränderlig arbetsmarknad som kännetecknas av allt mer flexibla organisations-och anställningsformer och individbaserade arbetsvillkor. Tidsbegränsat anställda återfinns inom de mest otrygga anställningarna, med sämre arbetsförhållanden och villkor i jämförelse med tillsvidareanställda. Arbetsegenskaperna skiljer sig åt på så sätt att den ekonomiska kompensationen är lägre inom visstidsanställningar, inflytandet i arbetssituationen är mer begränsad och anställningstryggheten sämre. Dessutom är arbetsmarknaden väldigt könssegregerad vilket medför att flexibiliteten i kombination med ett ökat antal tidsbegränsade anställningar har fått olika konsekvenser på män respektive kvinnor. Kön fyller sålunda en viktig funktion i detta sammanhang då kvinnor är överrepresenterade inom de mest otrygga anställningsformerna visstidsanställningar.

Fysisk aktivitet har positiv effekt på den självskattade hälsan, där motivationsgraden har stor betydelse till att utöva fysisk aktivitet. Syftet med föreliggande uppsats är att studera hur fysiskt aktiva personer skattar sin hälsa. Vidare undersöks sambandet mellan skattad hälsa och motivation samt skattad hälsa och antalet träningstillfällen. Dessutom undersöks sambandet mellan skattad hälsa och hinder till träning samt känsla inför, under och efter träningspass. En enkätundersökning genomfördes på ett gym i västra Sverige och totalt besvarade 244 fysisk aktiva individer enkäten.