Denna uppsats tar upp elevers uppfattning om kondition och fysisk aktivitet. Syftet var att undersöka vad elever i Ärskurs 9 har för sjÀlvskattad kondition, om de utövar fysisk aktivitet regelbundet samt om deras sjÀlvskattade kondition pÄverkar deras gymnasieval. Undersökningen tar Àven upp betydelsen av fysisk aktivitet och instÀllning till fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet har positiva effekter pÄ hÀlsan och det finns ett samband mellan kontinuerlig fysisk aktivitet och minskad psykisk stress och oro. DÄliga erfarenheter inom fysisk aktivitet förmÄr personen ifrÄga att avstÄ frÄn att genomföra fysisk aktivitet, eftersom personen förvÀntar sig ett negativt resultat.

American Collage of Rheumatology definierade 1990 fibromyalgi som en lÄngvarig multifokal muskuloskeletal smÀrta. SmÀrtan ska vara kombinerad med en generell allodyni eller hyperalgesi och patienten ska uppvisa smÀrta vid minst 11 av 18 triggerpunkter. Fysisk trÀning i form av styrketrÀning och aerob trÀning har visat positiva effekter för patienter med fibromyalgi. Syftet med denna studie var att granska effekterna av fysisk trÀning som sjukgymnastisk behandling vid fibromyalgi. Studien Àr en litteraturöversikt med granskning och bedömning av RCT studier som avhandlar fysisk trÀning som sjukgymnastisk behandlingsform för patienter med fibromyalgi.

Diabetes typ 2 Àr en snabbt ökande sjukdom som innebÀr personligt lidande och höga vÄrdkostnader. Fysisk aktivitet har visat sig vara effektivt för att förbÀttra diabetikerns hÀlsa. Syftet med denna studie var att undersöka om personer med diabetes typ 2 har kÀnndedom om att fysisk aktivitet har en positiv effekt pÄ deras hÀlsa och om de anvÀnder sig av fysisk aktivitet som en del av sin egenvÄrd. EnkÀtstudien genomfördes pÄ 53 patienter vid sex vÄrdcentraler i Boden och PiteÄ. Inklusionskriterier: diabetes typ 2, Älder under 55 Är.

Depressionssjukdomarna Àr en av de största orsakerna till ohÀlsa i vÀrlden och under de senaste 50 Ären har depressionssjukdomarna blivit vanligare samt att debuten kommer tidigare i Älder. Den effektivaste behandlingen av depressioner anses vara en kombination av antidepressiva lÀkemedel och samtalsterapi. Fysisk trÀning har i en del studier visat sig ha samma effekt som antidepressiva lÀkemedel, det vill sÀga öka omsÀttningen av serotonin och noradrenalin. I de flesta studier finns dock metodologiska svagheter, vilket gjort att nyttan av fysisk trÀning fortfarande Àr oklar. Syftet med vÄr studie var att undersöka vad som fanns publicerat om nyttan av fysisk trÀning vid depression.

Det finns forskning som visar att eleverna fÄr en bÀttre kunskapsutveckling om de fÄr röra pÄ sig mer i skolan. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur fysisk aktivitet pÄverkar elevernas lÀrande. Undersökningen bestÄr av intervjuer som gjorts med sex lÀrare pÄ tvÄ olika skolor dÀr lÀrarna fÄtt dela med dig av sina egna tankar och Äsikter kring Àmnet. Resultatet visar att fysisk aktivitet pÄverkar elevernas lÀrande och utveckling i hög grad och att det Àr viktigt att eleverna fÄr röra pÄ sig mer i skolan samt Àven pÄ sin fritid..

Titel: PÄ spaning efter friskfaktorer! En kvalitativ studie om hur arbetsrelaterad hÀlsa upplevs och vilka friskfaktorer som gör att man mÄr bra pÄ arbetet.Syfte: Studiens syfteÀr att beskriva hur arbetsrelaterad hÀlsa upplevs samt att identifiera vilka friskfaktorer som anses vara nödvÀndiga för att vidmakthÄlla hÀlsa.Metod: Studien Àr enempirisk studie med kvalitativ ansats. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra informanter. Tolkning och analys har gjorts utifrÄn kvalitativinnehÄllsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Resultatet bestÄr av sju huvudteman och tre subteman, som bildats av de kategorier och koder som förelÄg. Huvudteman somframkom var; HÀlsa, Friskfaktorer, Medvetenhet,Livskamrat, OhÀlsa, Arbetsrelaterad ohÀlsa och Medvetet handlande. Temat Friskfaktorbestod av tre subteman, vilka var; IndividnivÄ,GruppnivÄ och Organisatorisk nivÄ.

Denna underso?kning syftar till att underso?ka huruvida interaktivitet kan go?ra instruktioner fo?r en fysisk uppgift mer effektiva. Fo?r att go?ra detta skapades tva? applikationer som instruerade i vikningen av en origamifigur i form av en ba?t. En version implementerade interaktiva element medan den andra inte gjorde det.

Syftet med studien Àr att undersöka vilket förhÄllningssÀtt rektorer för förskoleklasser och till och med Ärskurs fem har kring daglig fysisk aktivitet under skoldagen och dess betydelse för elevers inlÀrning, samt vilka strategier och metoder de anvÀnder för att erbjuda elever möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. I forsknings- genomgÄngen framstÀlls olika forskares och författares uppfattningar om betydelsen av fysisk aktivitet ur olika perspektiv. HÀr redogörs Àven för rektorsuppdraget och vilka ansvarsomrÄde som gÀller för rektorerna. Undersökningen bestÄr av en intervjustudie med sju rektorer. Av resultatet framgÄr det att rektorernas möjlighet till att pÄverka elevers rörelse Àr god.

SammanfattningSyfte: Att beskriva samband mellan fysisk aktivitet och livskvalitet hos kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Metod: Beskriviande litteraturstudie dÀr de inkluderade artiklarna söktes i databaserna Medline och Cinahl. Sökningen resulterade i 13 artiklar, publicerade mellan Är 2001-2010. Resultat: Positiva samband mellan fysisk aktivitet och livskvalitet kunde ses hos kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Det positiva sambandet mellan fysisk aktivitet och livskvalitet kunde frÀmst ses nÀr den fysiska aktivitetens intensitet var mÄttlig till intensiv och utfördes cirka tre gÄnger i veckan under minst 90 minuter per vecka.

This thesis aims to study how cybersecurity is managed and framed in the context of the growing threat landscape as a result of the Ukraine Invasion. The war in Ukraine is one of the first conflicts involving extensive cyber operations, furthermore this study is interested in how Sweden, more specifically MSB, considers global security challenges and if they can learn from the conflict in Ukraine. Through a qualitative text analysis, focusing on two reports published by MSB, the study, using securitization and framing as theoretical frameworks, seeks to answer the research question ?How has MSB changed its representation of the threat and adapted its security strategy to address the increasing threat to cybersecurity following the invasion of Ukraine??. The analysis is based on five operationalization questions to clarify whether there are indications of securitization and framing in the reports. The study also aims to identify if there is a more clear threat formulated to cybersecurity.

Syftet med vÄr studie var att frÄn elever i skolÄr 5 och dess pedagoger, fÄ en beskrivning av hur den fysiska aktiviteten ter sig i klassrummet. Bakgrundstanken var att fysisk aktivitet pÄverkar vÄr kropp fysiskt och psykiskt vilket kan ha ett samband med skolprestationerna. Om fysisk aktivitet har en gynnsam effekt pÄ elevens kognitiva utveckling, hur praktiseras dÄ denna i klassrummet i de högre Äldrarna? UtifrÄn vÄrt syfte att fÄ en aktivitetsbeskrivning och Äsikter om denna frÄn nÄgra pedagoger och deras elever, valde vi att intervjua pedagogerna och utföra en enkÀtundersökning bland eleverna.Det huvudsakliga resultatet visar att pedagogerna inte planerar undervisningen med tanke pÄ elevernas rörelsebehov men att deras arbetssÀtt ibland ÀndÄ medför viss fysisk aktivitet som genom förflyttningar. Eleverna önskar mer fysisk aktivitet och mÄnga av eleverna tycker inte att deras behov tillfredsstÀlls.

Tidigare forskning har visat pÄ hög förekomst av muskelbesvÀr och bristande hÀlsa och vÀlbefinnande hos tandvÄrdspersonal i offentlig sektor. Föreliggande studie syftade till att undersöka om en organisatorisk intervention i form av arbetstidsförkortning och viss fysisk aktivitet kunde frÀmja olika aspekter av hÀlsa och vÀlbefinnande hos tandvÄrdspersonal inom FolktandvÄrden. Interventionen strÀckte sig över ett Är och totalt medverkade 154 kvinnliga tandlÀkare och tandsköterskor i studien. Resultaten visade pÄ minskad total arbetsbelastning samt lÀgre förekomst av muskelbesvÀr. Dock kunde resultaten inte kopplas till interventionen dÄ utvecklingen var likartad i sÄvÀl interventions- som kontrollgrupp.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en djupare förstÄelse för vilka faktorer som kan ligga bakom en fysisk aktiv livsstil och en fysisk inaktiv livsstil och att öka förstÄelsen för varför vissa mÀnniskor kÀnner sig mer motiverade till att behÄlla ett hÀlsosamt beteende och andra inte. I studien deltog sex kvinnor dÀr tre av dem hade en fysiskt aktiv livsstil och tre av dem hade en fysiskt inaktiv livsstil. De sex kvinnorna intervjuades med hjÀlp av en intervjuguide som baserades pÄ teoriernaHealth Belief Model, Self-determination Theory, Social Cognitive Theory och tidigare forskning. Materialet analyserades genom en tematisk innehÄllsanalys. Resultatet diskuterades i relation tidigare forskning och visade att motivationen, den egna instÀllningen och omgivningen Àr tre bakomliggande pÄverkbara faktorer som kan leda till en fysisk aktiv livsstil eller en fysisk inaktiv livsstil..

Fysisk bestraffning och psykologisk kontroll som utförs av förÀldrar Àr exempel pÄ problematiska förÀldrabeteenden som kan orsaka depressiva symptom hos ungdomar. Studiens syfte Àr att undersöka om det finns skillnader i depressiva symptom mellan ungdomar som har utsatts för fysisk bestraffning och ungdomar som har utsatts för psykologisk kontroll över tid. Studien anvÀnder sig utav sekundÀrdata frÄn ett forskningsprojekt, bestÄende av enkÀtsvar som har samlats in frÄn ungdomar mellan 13-15 Är i en mellanstor svensk stad. Studien visade inga skillnader i depressiva symptom hos ungdomarna nÀr symptomen av fysisk bestraffning och psykologisk kontroll jÀmfördes över tid. Dock var sambanden mellan fysisk bestraffning och depressiva symptom svagare Àn mellan psykologisk kontroll och depressiva symptom..

I denna uppsats har jag valt att undersöka hur ledningen i en kommunal verksamhet arbetar med arbetspolicyn. Jag har Àven undersökt vad som definierades som organisatorisk olydnad och hur det hanterades i balansförhÄllandet mellan kontroll och förtroende. Jag har försökt fÄnga ledningens och anstÀlldas upplevelser kring arbetspolicyn, kontroll och förtroendeförhÄllandet.Intervjuerna med de tvÄ cheferna och medarbetarna genomfördes pÄ deras respektive arbetsplats, dels av praktiska skÀl och dels för att intervjuerna var arbetsrelaterade. Jag anvÀnde mig av en intervjumall som bestod av tolv öppna frÄgor. NÀstan alla Ätta intervjuerna tog mellan 40-60 minuter, en intervju tog endast 30 minuter.