SammanfattningSyfte och frågeställningSyftet med studien har varit att undersöka hur vi som idrottslärare kan anpassa vår undervisning, för att motivera elever till ett aktivt liv i rörelse efter avslutad skolgång. Genom frågeställningarna: Vad som motiverar unga vuxna till ett fysiskt aktivt liv? och Hur har skolundervisningen påverkat eleverna?, har vi försökt finna svar på bakomliggande faktorer till unga vuxnas motionsvanor.MetodStudien är utformad efter kvalitativa intervjuer som metod. Totalt genomfördes 11 intervjuer under projektets gång. Samtliga deltagare hade tagit examen från den svenska gymnasieskolan.

Syftet med den här studien var att undersöka om undervisningen i idrott och hälsa påverkar elevers fysiska aktivitetsgrad på fritiden. Ett vidare syfte var att se om undervisningen fått eleverna att prova nya aktiviteter och fått ett ökat intresse för idrott och fysisk aktivitet. Studien undersöker även hur viktigt eleverna tycker ämnet är och vilka kunskaper de får kring hälsa. Slutligen undersöks dessa frågor utifrån ett genusperspektiv,  samtidigt som elever med olika erfarenhet av fysisk aktivitet jämförs. Studien har använts sig av en kvantitativ enkätstudie.

Miljonprogramsområden tillförs ofta negativa attribut och ses av många som ett stort samhällsproblem. Därför är det viktigt att konkretisera vilka problem som finns för att bättre förstå hur de kan lösas. Två av dessa negativa attribut är ödslighet och rumslig förvirring eller svårigheten att skilja på vad som är privat, gemensam och offentlig miljö. Detta är uppsatsens fokus och konkretiseras genom en fallstudie av ett typsikt miljonprogramsområde. Fallstudien utförs på Byälvsvägen, Bagarmossen, i Stockholm. Genom rumslig analys och litteraturstudier samt intervjuer skapas en bild av ett område med många goda kvalitéer men också ett område som upplevs som otryggt. Uppsatsen tar upp olika sätt att skapa rum genom ny bebyggelse och smärre fysiska åtgärder, t. ex.

Introduktion: Alzheimers sjukdom är den vanligaste sjukdomen inom demens sjukdomar. Individer med Alzheimers sjukdom blir snabbt inaktiva och riskerar därmed att insjukna snabbare i sin sjukdom. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur fysisk aktivitet påverkar individer med Alzheimers sjukdom. Metod: litteraturstudie enligt Polit och Beck (2012) nio stegs metod användes. Databaserna Cinahl och PubMed användes till sökningar efter studier.

Social hållbarhet handlar om att skapa ett samhälle där alla människor kan leva sina vardagsliv utifrån sina egna behov. Det ska vara jämställt, tryggt och demokratiskt och finnas möjlighet för möten mellan människor. Samhällsstrukturen spelar en avgörande roll för hur våra vardagsliv ser ut och den fysiska planeringen har ett ansvar när det gäller att forma socialt hållbara miljöer. I arbetet analyseras begreppet social hållbarhet och hur planeraren kan arbeta med frågor som rör jämställdhet, medborgardeltagande, mötesplatser och trygghet. Olika metoder som ortsanalys och sociala konsekvensbeskrivningar beskrivs och ett exempel på hur en kommun kan arbeta med den sociala aspekten i planeringen ges, i det här fallet Karlshamn kommun. I den avslutande delen diskuteras utvecklingen av orten Asarum norr om Karlshamn, sett utifrån den fysiska planerarens roll och ett socialt hållbarhetsperspektiv. Arbetet vänder sig främst till de som studerar eller arbetar med samhällplanering av något slag, men kan även vara av intresse för kommuner eller den enskilde som vill veta mer om sociala aspekter inom fysisk planering..

Studiens syfte var att undersöka om ordningsvakter är bättre vittnen än andra grupper av individer. Vidare undersöktes vilka detaljer de mindes bäst, centrala eller perifera.En annan fråga som studerades var huruvida ordningsvakter minns bättre en miljö de känner sig vana vid, samt om man minns detaljer bättre med erfarenhet och träning. Totalt deltog 28 personer i studien,14 i vardera grupp. Samtliga personer var män. Deltagarna fick se två filmer, vardera cirka 1 minut.

Fysisk aktivitet på recept (FaR) har visat sig vara ett framgångsrikt verktyg för att minska det stillasittande beteendet och öka den fysiska aktiviteten på lång sikt. Förändringsprocesser är dock både tids -och motivationskrävande och det gäller för alla. Att förankra och implementera FaR i en organisation har därför visat sig vara lättare sagt än gjort. Syftet med studien är att undersöka vad en företagshälsovård i Västra Götaland anser om sitt uppdaterade FaR-koncept som arbetats fram och använts sedan början av år 2014. Studien undersöker även hur man ser på FaR-konceptets förändring över tid och vad som kan ha förbättrats eller försämrats med det nya upplägget.

AbstraktSpasticitet är det vanligaste symptomet bland personer med en övre motorneuronskada, vilket leder till fysiska funktionsnedsättningar, som kan orsak smärta och felställning i skelett.Studier har visat att en kombination av behandling med elektrisk stimulering och fysisk aktivitet har god effekt vid behandling av spasticitet. Syftet med den föreliggande studien var att belysa den totala upplevelsen av elektrisk stimulering vad gäller livskvalitet och förmåga till fysisk aktivitet hos personer med spasticitet. Studien har en kvalitativ design, och genomfördes genom sex kvalitativa intervjuer (fyra män, och två kvinnor) med användare av elektrodress/fria elektroder, i åldrar 5-42 år. Sammanfattningsvis har samtliga respondenter fått någon form av positiv effekt av elektrisk stimulering. De mest förekommande effekterna var: förbättrad gångfunktion, mindre obehagskänsla i hand/underarm samt bättre rörelseekonomi.

Inom de närmsta decennierna kommer depression att rankas som den näst största sjukdomen globalt sett. Det är av största vikt att sjuksköterskan har kunskap om hälsofrämjande åtgärder under depression och arbetar förebyggande för att kunna möta och hantera denna utmaning. Därför var syftet med denna litteraturstudie att belysa hälsofrämjande åtgärder hos personer med depressiva symtom. Vetenskapliga artiklar söktes systematiskt i databaserna Pubmed, Cinahl och PsychInfo. Det resulterade i 18 artiklar som svarade mot syftet.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur fem gymnasieskolor i Sverige, som tilldelats stimulansbidrag, arbetar med att ge elever förutsättningar till regelbunden fysisk aktivitet under skoldagen. Våra frågeställningar var: hur arbetar de fem gymnasieskolorna med att ge elever möjlighet till regelbunden fysisk aktivitet under skoldagen? Vilka förutsättningar anser lärare behövs för ett fungerande arbetssätt med regelbunden fysisk aktivitet? Vilka miljöer använder skolor för att främja elevers fysiska aktivitet? Hur påverkas gymnasieskolorna av NCFF: s (Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom) stimulansbidrag?MetodEfter att ha talat med NCFF och därefter funnit fem gymnasieskolor som tilldelats stimulansbidrag för sitt arbete med regelbunden fysisk aktivitet, genomfördes kvalitativa intervjuer med lärare som varit ansvariga för arbetet.ResultatSkolorna har använt sig av olika arbetsätt för att främja fysisk aktivitet. Skolor har valt att låta elever leda aktiviteter, intressegrupper har styrt verksamheten och elever har fått lämna lektioner för att vara fysiskt aktiva. Lärare anser att arbetet medfört att elevers studieresultat och medvetenhet om fysisk aktivitets betydelse ökat.

Julia Fransson och Amanda KnutssonRörelseglädjeHur förskollärare arbetar för att locka fram rörelseglädjen hos barn i förskoleklass.Antal sidor: 28_______________________________________________________________________Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förskollärare i förskoleklass planerar och arbetar för att skoldagen ska innehålla fysisk aktivitet där alla barn inspireras och känner rörelseglädje.På vilket/ vilka sätt arbetar förskollärarna för att få barn i förskoleklass att känna rörelseglädje och utveckla en fortsatt hälsosam livsstil?Vilka barn i förskoleklass uppfattar förskollärarna inte har funnit rörelseglädjen?För att få svar på dessa frågor genomfördes kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare som arbetar i förskoleklass. Av dessa arbetar samtliga för att alla barn ska få känna rörelseglädje. Genom intervjuerna framgick det att detta arbete sker genom att stötta barnen och få in spontan rörelse i den dagliga verksamheten. Det är viktigt att arbeta med saker barnen är bra på för att på så sätt stärka deras självförtroende och självkänsla.

Stress är idag ett område som är allt mer omdiskuterat och anses ha inverkan på den psykiska hälsan. Många studerande på universitetsnivå upplever någon gång under utbildningen stress, och detta kan bland annat förklaras utifrån tidspress, ny stad samt ekonomi. Syftet med denna studie var att ta reda på huruvida stress hos studenter kan förklaras utifrån self-efficacy och fysisk aktivitet, samt om det finns någon skillnad i upplevd stress mellan manliga och kvinnliga studenter. Det var 76 av 92 tillfrågade studenter som svarade på hela enkäten (39 män och 37 kvinnor) som innehöll två standardiserade tester, General Self-Efficacy Scale respektive perceived stress scale. Resultatet visade ett signifikant samband mellan variablerna stress samt self-efficacy.

Diabetes typ 2 är ett globalt växande problem. Ökad livslängd, minskad fysisk aktivitet och viktökning orsakad av förändrad kostsammansättning ges som orsaker till ökande prevalens. Personer som redan är sjuka i diabetes typ 2 rekommenderas att aktivt delta i behandlingen och stabilisera sin sjukdom då främst genom livsstilsförändringar med fokus på kostomläggning och ökad fysisk aktivitet. Livsstilsförändringarna kan upplevas som möjligheter men också som begränsningar, varför det är viktigt att sjuksköterskor visar förståelse och stödjer personerna. Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 kan beskriva upplevelser av att genomföra livsstilsförändringar.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva patienters upplevelser av livskvalitet i samband med genomförd bariatrisk kirurgi utifrån aspekterna mental och fysisk hälsa, samt att granska och redovisa valda vetenskapliga artiklar. Metod: Författarna utförde en beskrivande litteraturstudie vilken baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Eftersökningar utfördes på databaserna Cinahl, PubMed via Medline och Mosby´s index. Huvudresultat: Flertalet studier påvisade att övervikt och fetma påverkade deltagarnas upplevelser av livskvalitet på ett negativt sätt. Livskvalitetssänkande faktorer utgjordes av bl.a.

De positiva hälsoeffekterna av fysisk aktivitet och dess påverkan på vår motoriska och kognitiva utveckling i unga år är idag väl känt. Trots det spenderar barn idag mer tid på stillasittande aktiviteter så som tv-tittande och datorspel. Studier har visat att mycket stillasittande aktiviteter i unga år kan leda till sämre hälsa i vuxen ålder. Människor i glesbygd har visats ha sämre hälsa än människor i tätort och barnen deltar mer sällan i föreningsidrott. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka idrottspedagogernas syn på sin undervisningssituation och hur den påverkar elevernas fysiska aktivering.