Det här är en masteruppsats i fysisk planering med inriktning omvärldsanalys och strategiskt arbete i kommunal översiktlig planering. Uppsatsen undersöker hur kommuners omvärldsanalyser ser ut samt hur de utifrån dessa formulerar strategier. Vidare undersöker uppsatsen vilka huvuddragen i strategierna är samt vilka planeringsprojekt som kommunen menar ska bidra till att strategin uppnås. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och semistrukturerade personliga intervjuer har två översiktsplaner och en fördjupad översiktsplan för Helsingborg, Malmö respektive Ystad undersökts. Uppsatsen åskådliggör ett tydligt generellt mönster för samtliga undersökta strategier; förtätning genom blandad bebyggelse, marknadsföring och regionförstoring genom gränsöverskridande samarbete..

Vi människor lever allt längre och medellivslängden förväntas bara stiga allt mer för varje år. Samtidigt har vi en strävan efter att åldras med en välbehållen hälsa. Därför är det idag av högsta vikt att samhället arbetar för att främja hälsan hos befolkningen. Fysisk aktivitet är en faktor som har visat sig bidra till många positiva hälsoeffekter. Fysioterapeuten tillhör den yrkeskategori som har en huvudsaklig uppgift i folkhälsoarbetet.

Bakgrund: Flertal studier visar ett samband mellan regelbunden fysiskaktivitet och livskvalité bland äldre.Syftet med studien var att beskriva hur fysiskt aktiva äldre individer uppleverhälsa, livskvalité, känsla av sammanhang och hur det kan vara enförutsättning för fysisk aktivitet. Kan KASAM-livsfrågeformulär bidra tillökad förståelse för individens upplevda hälsa och fysiska aktivitet.Metod: Kvalitativ och kvantitativ. Utifrån kvantitativ ansats användesKASAM-livsfrågeformulär med 29 frågor uppdelat utifrån treområdeskomponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Somkvalitativt komplement gjordes 15 intervjuer. Data analyserades medinnehållsanalys.

Syftet med studien var att undersöka vilken grad av intern motivation och extern reglering till fysisk aktivitet som motionärer har, samt vilka barriärer de upplever till fysisk aktivitet och vilka strategier de använder sig av för att övervinna barriärerna. Bakgrunds variabler var kön och aktivitetsstadie. Försökspersonerna (n=199) i studien var män (n=96) och kvinnor (n=103) och samtliga medlemmar på träningsanläggningar i Halland. Högaktiva (n=165) och lågaktiva (n=34). Datainsamling skedde via ett testbatteri bestående av mätinstrumenten The Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire-2, Physical Activity Stages of change och Motivation Till Upprätthållande Av Motionsvanor vilka delades ut på träningsanläggningarna.

Människor lever idag allt längre vilket betyder att landets befolkning blir äldre. I och med en ökande ålder ökar risken för ett antal kroniska tillstånd och sjukdomar. Att vara fysisk aktiv kan bidra till en bra hälsa såväl fysisk som psykisk även hos dessa personer. Syftet med studien var att undersöka huruvida två olika typer av fysisk aktivitet påverkar äldre personers motionsspecifika self ? efficacy samt deras oro att falla över tid och vilken roll antalet närvarotillfällen spelar.

Ambulanspersonal (ambulanssjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och ambulanssjukvårdare) förväntas klara av både fysiska och psykiska påfrestningar och samtidigt utföra en patientsäker vård. Framförallt de fysiska påfrestningarna kan skapa muskuloskeletala besvär hos ambulanspersonalen. Muskuloskeletala besvär kan leda till arbetsrelaterade förslitningsskador i nacke, skuldror, ländrygg och knän. Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens upplevelse av regelbunden strukturerad fysisk aktivitet. Studien utfördes med kvalitativ design och en induktiv ansats där sex manliga deltagare intervjuades.

Resultaten av forskning om hälsa tyder på att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och hälsa. Utgångspunkten för denna undersökning var att vi antog att förskolor inte arbetar på samma sätt med hälsa och fysisk aktivitet eftersom de lokala strävansmålen ser olika ut. Syftet med studien är att undersöka och synliggöra hur pedagoger talar om och arbetar för att realisera strävansmålen inom hälsa och fysisk aktivitet i förskolan. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur talar pedagoger i förskolan kring hälsa och fysisk aktivitet och Hur uttrycks detta i det konkreta arbetet i barngruppen? I studiens teoretiska del klargörs de centrala begreppen hälsa, fysisk aktivitet, lek och hälsofrämjande arbete samt miljöns betydelse för barns hälsa.

Aktionsforskningen belyser en problematik kring fysisk inkludering. Studien är genomförd med en elev i årskurstvå som har koncentrationssvårigheter, ogillar att befinna sig i större grupper samt har svårt med höga ljudnivåer. Därav befann han sig vid utgångsläget till stor del utanför klassrummet. Studiens medforskare har varit eleven Anton, Antons mamma, klassens pedagog samt Antons elevassistent. Studien har gjort oss upplysta om den mångfacetterade problematik som fysisk inkludering kan innebära samt miljöns oerhörda påverkandekraft.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är något i princip alla människor behöver för att må bra fysiskt och mentalt. Några som är i extra stort behov av fysisk aktivitet är personer med psykisk ohälsa då de ofta också drabbas fysisk ohälsa. Bland annat beroende på att passivitet kan vara ett symtom och att en del psykofarmaka ger metabola störningar.  Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av motion hos personer med psykisk ohälsa samt faktorer som kan vara motiverande.  Metod: En litteratursökning har genomförts för att skapa en översikt över vetenskapliga artiklar om   motiverande faktorer och upplevelser av fysisk aktivitet hos personer med psykisk ohälsa. Studien baseras på åtta kvalitativa artiklar som granskats och analyserats med influens av Willman & Stoltz (2012) samt Friberg (2012). Det vetenskapliga underlaget  är hämtat från Cinahl, psycinfo samt Pubmed och artiklarna är publicerade mellan 2000-2013.  Resultat: Dataanalysen gav tre huvudteman.

Syftet med studien är att genom en kvalitativ studie undersöka förskollärares syn på relationen mellan barns fysiska aktivitet och koncentrationsförmåga vid samling i förskolan. Resultatet i studien har analyserats utifrån Säljös (2000) sociokulturella perspektiv. Studien genomfördes i form av intervjuer. Med hjälp av tidigare forskning kring barns fysiska aktivitet, koncentrationsförmåga och lärande har resultatet gått att bearbeta och förstås ur olika synvinklar. Resultatet visar att förskollärare menar att fysisk aktvitet är detsamma som att barn rör på sig.

Detta arbete handlar om idrott och rörelse i grundskolans lägre åldrar och om hur upplevelser av idrott kan påverka människors inställning till fysisk aktivitet. I arbetet har en enkätundersökning som omfattat 69 elever i årskurs två till fem genomförts. Syftet är att undersöka vad eleverna har för inställning till ämnet idrott och hälsa och hur de ser på innehållet. I undersökningen har även intervjuer med skolans rektor och en fritidspedagog genomförts. Syftet med intervjuerna är att ta reda på dessa betydelsefulla personers inställning till ämnets innehåll och hur de arbetar för att ge eleverna möjlighet till fysisk aktivitet inom ramen av skoldagen.

Studien genomfördes inom ramen för det självständiga arbetet i didaktik som är relaterat till ämnesområde idrott och hälsa vid Uppsala universitet. I studien granskas 67 elever i åk 1 och 2 vid två gymnasieskolor inom olika kommuner i Mellansverige. Undersökningens syfte var att se om fysisk aktivitet inverkar på ungdomars självkänsla. Undersökningen omfattade två enkätundersökningar där den ena var baserad på GIH:s frågeformulär Skola ? idrott ? hälsa, (Bilaga 2), för att se om elevernas fysiska aktivitetsvanor skiljer sig åt mellan gymnasieprogram, eller mellan kön. I undersökningen användes även Sådan är jag! ? Ungdom, som i studien användes för att få fram ett resultat vad gäller elevernas fysiska självkänsla.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med den här studien var att undersöka självrapporterad fysisk aktivitet och stillasittande hos personer med olika aktivitetsnivå på arbetet.    Skiljer sig den fysiska aktiviteten i olika domäner (transport, hem och fritid) respektive den totala fysiska aktiviteten utöver arbetet beroende på aktivitetsnivå på arbetet?Skiljer sig tiden stillasittande beroende på aktivitetsnivå på arbetet?MetodFör att uppfylla syftet valdes en kvantitativ metod med tvärsnittsdesign. Data samlades in med hjälp av enkäten International Physical Activity Questionnaire (lång version), där frågorna om fysisk aktivitet är uppdelade i fyra domäner; arbete, transport, hem och fritid och berör intensitet, frekvens och duration. Frågorna om stillasittande är uppdelade för vardag och helg. Urvalet bestod av personer som arbetade heltid och flera olika yrken inkluderades i studien.

Animation av karaktärer är en viktig del inom dataspel. Den interaktiva, oförutsägbara naturen av spel kräver att karaktärer måste kunna reagera dynamiskt på händelser i miljön för att upplevas som realistiska. För att göra detta möjligt räcker det inte att använda tekniker baserade på förinspelad animationsdata eller fysisk simulation av karaktärer i medvetslöst tillstånd.Ett system som kombinerar kontinuerlig fysisk simulation av karaktärer med ett kontrollsystem baserat på förinspelad animation åstadkommer fysiskt korrekta rörelser hos en karaktär. Genom att utöka ett sådant system med introducerandet av möjligheten för flera samtidigt samverkande kontrollsystem, baserade på dynamiska såväl som förinspelade tekniker, i ett uniformt interface kan en karaktärs rörelser modulariseras. Detta tillåter sammanställandet av en ?verktygslåda? av rörelser.En sådan uniform verktygslåda, kombinerad med en kontrollerande artificiell intelligens, gör det möjligt att utveckla fullt självständiga virtuella karaktärer i en dynamisk miljö..

Sjukgymnaster är en liten yrkeskår inom den psykiatriska vården. Under åren har många sjukgymnastiska behandlingsmetoder kommit att utvecklats och det finns bara en tidigare studie som har undersökt vilka behandlingsmetoder sjukgymnaster använder sig av i praktiken. Till vår kännedom har ingen studie ännu studerat vilka behandlingsmetoder som används vid respektive psykiatrisk diagnos. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vilka behandlingsmetoder som används inom psykiatrisk sjukgymnastik. Metod: 80 verksamma sjukgymnaster inom vuxenpsykiatrisk slutenvård, öppenvård landsting/kommun samt privat verksamhet medverkade i studien.