Arbetet undersöker hur man genom fysisk planering kan reglera förebyggande för att minska risken för och konsekvenserna av översvÀmning..

HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr den vanligaste dödsorsaken i vÀrlden. Efter en hjÀrtinfarkt ger fysisk aktivitet mÄnga olika positiva effekter, bÄde fysiska och psykiska. Trots det visar forskning att vÀldigt mÄnga hjÀrtinfarktsdrabbade patienter inte Àr fysiskt aktiva. För att sjuksköterskor ska kunna ge patienter stöd och uppmuntran till fysisk aktivitet efter en hjÀrtinfarkt Àr det viktigt att ha förstÄelse för patienternas situation dÄ livsvÀrlden förÀndras vid sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa patienters upplevelser av fysisk aktivitet efter en hjÀrtinfarkt.

Fysisk aktivitet har mÄnga hÀlsofrÀmjande effekter och kan enligt interventionsstudier gjorda pÄ vuxna bidra till att fördröja eller förhindra insjuknande i typ 2-diabetes. Förekomsten av typ 2-diabetes varierar betydligt mellan olika folkgrupper. Sjukdomen drabbar frÀmst vuxna Àven om insjuknande hos barn och ungdomar förekommer. En fysiskt aktiv livsstil i unga Är kan ge förutsÀttningar för ett fysiskt aktivt vuxenliv. Syftet med denna forskningsöversikt var att undersöka vilka ÄtgÀrder för att öka den fysiska aktivitetsnivÄn som ingick i interventionsstudier gjorda pÄ barn och ungdomar för att förebygga typ 2-diabetes och hur sjukdomsrisken pÄverkades av dessa interventioner.

Fysisk aktivitet har mÄnga hÀlsofrÀmjande effekter och kan enligt interventionsstudier gjorda pÄ vuxna bidra till att fördröja eller förhindra insjuknande i typ 2-diabetes. Förekomsten av typ 2-diabetes varierar betydligt mellan olika folkgrupper. Sjukdomen drabbar frÀmst vuxna Àven om insjuknande hos barn och ungdomar förekommer. En fysiskt aktiv livsstil i unga Är kan ge förutsÀttningar för ett fysiskt aktivt vuxenliv. Syftet med denna forskningsöversikt var att undersöka vilka ÄtgÀrder för att öka den fysiska aktivitetsnivÄn som ingick i interventionsstudier gjorda pÄ barn och ungdomar för att förebygga typ 2-diabetes och hur sjukdomsrisken pÄverkades av dessa interventioner.

Denna studie handlar om ungdomars fysiska sjÀlvkÀnsla och baserar sig pÄ en grupp ungdomar med Äldrarna 16-18 Är. Syftet Àr att ta reda pÄ om den fysiska sjÀlvkÀnslan skiljer sig ur ett genusperspektiv, om det finns en signifikant skillnad. För att undersöka ungdomarnas fysiska sjÀlvkÀnsla anvÀnds en bearbetad enkÀt av Raustorp (2006) som kallas SÄdan Àr jag! (Bilaga 2). Den ursprungliga enkÀtens namn Àr Children and Youth-Physical Self-Perception Profile (CY-PSPP) som utvecklats av Fox och Corbins Physical Self-perception Profile. EnkÀten delades ut till 100 elever pÄ ett praktiskt gymnasium i SkÄne.

Denna forskning handlar om barn och ungdomars fysiska aktivitetsgrad. Syftet med denna forskning Àr att kartlÀgga barn och ungdomars fysiska aktivitetsgrad och koppla detta till rekommendationer kring fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Rekommendationen innebÀr en halvtimmes fysisk aktivitet per dag i mÄttlig intensitet samt tre tillfÀllen i veckan med högre intensitet. I dagens samhÀlle med alla tekniska innovationer blir befolkningen allt mer stillasittande och dÀrför Àr detta arbetets syfte till för att se hur den fysiska aktivitetsgraden ser ut bland barn och ungdomar i Tyringe. Delar som kommer att behandlas Àr medicinska aspekter pÄ fysisk aktivitet, barn och ungdomars fritidsvanor i Sverige, fysisk aktivitet och Àmnet idrott och hÀlsa samt Tyringes förutsÀttningar för fysisk aktivitet.

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) Àr en autoimmun sjukdom som tillhör en av de mest vanliga barnsjukdomarna. Behandlingen riktar sig till att minska inflammation, öka rörlighet och förebygga eller minska risken för funktionsnedsÀttningar. Syftet med studien var att skapa en kunskapssammanstÀllning av forskningsresultat frÄn Ären 2010-2013 avseende fysisk aktivitet riktad till barn och ungdomar med JIA. Insamling av vetenskapliga artiklar kring fysisk aktivitet och dess effekter hos barn och ungdomar med JIA. Sju artiklar mellan Ären 2010-2013 sammanstÀlldes och kvalitetsgranskades.

AbstractSyftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om pedagoger upplever att fysisk aktivitet pÄverkar barns koncentrationsförmÄga. Detta skulle vi försöka ta reda pÄ genom en kvantitativ enkÀtundersökning i en kommun i VÀstra Sverige. EnkÀtundersökningen utförde vi pÄ 10 olika skolor i kommunen. 5 av dessa Àr hÀlsofrÀmjande skolor och 5 skolor Àr inte uttalat hÀlsofrÀmjande. 2003 kom det ett lÀroplanstillÀgg gÀllande fysisk aktivitet som sÀger att skolan skall strÀva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet under skoldagen.

FolkhÀlsoarbete Àr ett systematiskt, mÄlinriktat, hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande arbete för att Ästadkomma en god, jÀmlik hÀlsa för hela befolkningen genom samhÀllsinsatser som frÀmjar exempelvis fysisk aktivitet. Studiens syfte var att studera hur folkhÀlsoarbetet avspeglas inom mÄlomrÄde fysisk aktivitet i VÀxjö kommuns Grönstrukturprogram. Metoden som anvÀndes vid den kvalitativa analysen var en etnografisk innehÄllsanalys. Analysen gjordes av VÀxjö kommuns Grönstrukturprogram (2012), Budget för VÀxjö kommun (2013) samt intervjuer. VÀxjö kommun arbetar aktivt med folkhÀlsofrÄgor för att frÀmja fysisk aktivitet genom beskrivande dokument. Kommunen har en holistisk bild av verksamheten för att sÀkerstÀlla goda levnadsvillkor och för att frÀmja folkhÀlsan hos medborgarna. Strategiskt arbete, genom kommunikation och delaktighet, Àr pÄverkande faktorer som kommunen arbetar med.

Syfte: Att sammanstÀlla vilken forskning det finns kring relationen mellan fysiskt aktivitet och insulindoser samt blodsockervÀrden hos personer med diabetes typ 1.Metod: Litteraturstudie. En artikelsökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Sökningen resulterade i 17 studier. Efter granskning och analys av studierna synliggjordes tvÄ kategorier som redovisas i resultatet.Resultat: Flera studier kom fram till att fysisk aktivitet sÀnker blodsockervÀrdena hos personer med diabetes typ 1. En studie belyste att fysisk aktivitet mÄste pÄgÄ regelbundet för att resultat skall ses pÄ lÄng sikt.

BAKGRUND: Ospecifik lĂ„ngvarig lĂ€ndryggssmĂ€rta Ă€r ett vanligt problem i dagens samhĂ€lle. SmĂ€rtan som inte har sin förklaring i vĂ€vnadsskada kan om den kvarstĂ„r leda till isolering, inaktivitet och depression. Fysisk trĂ€ning anvĂ€nds ofta för att minska smĂ€rtintensiteten.SYFTE: Syftet med studien var att undersöka vilka fysioterapeutiska interventioner som anvĂ€nds mot NSLBP och att redogöra för vilka resultatmĂ„tt som anvĂ€nds för att utvĂ€rdera effekten av interventionerna. METOD: Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Ämnesord för respektive databas tillĂ€mpades.

De senaste Ă„ren har media skrivit och debatterat allt mer om barn och ungdomars hĂ€lsa. Enligt skolans styrdokument skall eleven i Ă„r 9 ha kunskap om sambandet mellan kost och motion samt dess betydelse för hĂ€lsan. I detta examensarbete hade vi dĂ€rför som syfte att undersöka elever i Ă„r 9:s kost- och motionsvanor och vi begrĂ€nsade oss enligt följande: • Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ kunskaperna om kost- och motionsvanornas betydelse för hĂ€lsan mellan fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva elever? • Finns det skillnader mellan fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva elevers kostvanor? • Vad kan fysisk inaktivitet och dĂ„liga kostvanor innebĂ€ra pĂ„ lĂ„ng sikt? Undersökningen gjordes pĂ„ tvĂ„ skolor i Norrbottens lĂ€n och det totala antalet elever som ingick var 185 elever. Anledningen till valet att göra undersökningen pĂ„ dessa skolor var att vi gjorde vĂ„r verksamhetsförlagda utbildning dĂ€r.

Bakgrund ?ldre personer i v?rden utg?r en s?rbar grupp, med ?kad risk f?r b?de fysisk och psykisk oh?lsa d?r bland annat depression, ?ngest, ensamhet och minskad aktivitet inkluderas. Samtidigt finns ett behov av icke-farmakologiska ?tg?rder som kan st?dja b?de h?lsa och livskvalitet. Insatser med djurterapi har visat positiva effekter p? den ?ldre befolkningens fysiska och psykiska h?lsa i v?rden.

AbstraktI kampen mot inaktivitet och för tidig död startade man i VÀsterÄs 1975 en aktiveringskurs för sjukskrivna som riktade in sig pÄ sjukskrivna mÀnniskor. Fem Är senare startade LÀkarordinerad motion med ASEA som initiativtagare. Verksamheten LOM fanns i VÀsterÄs till 1996 dÄ den avvecklades. Syftet med studien Àr att visa hur verksamheterna sÄg ut mellan 1975-1996 och varför verksamheten LOM avvecklades. Dessa delar kommer att redovisas genom en dokumentanalys som genomfördes pÄ landstingsarkivet i VÀsterÄs.

SAMMANFATTNINGÅr 2003 reviderades Lpo 94 och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. UtifrĂ„n vĂ„ra tolkningar av Lpo 94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans Ă€mnen för att skapa förutsĂ€ttningar som stĂ€rker barns förmĂ„ga att lĂ€ra och utvecklas. VĂ„r studie syftar dĂ€rför till att undersöka hur lĂ€rare ser pĂ„ ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och barns inlĂ€rningsförmĂ„ga.I den teoretiska bakgrunden redogör vi för tidigare forskning gĂ€llande fysisk aktivitet och dess betydelse för barns inlĂ€rningsförmĂ„ga. Efter att ha tagit del av tidigare forskning har vi valt att fokusera pĂ„ olika aspekter som flera av författarna belyser som betydelsefulla för inlĂ€rningsförmĂ„gan.För att besvara vĂ„rt syfte har vi genomfört intervjuer med fem lĂ€rare. Det visade sig att samtliga lĂ€rare menar att det finns ett samband mellan rörelse/fysisk aktivitet och barns inlĂ€rningsförmĂ„ga dĂ„ de tyckte sig se positiva effekter hos eleverna efter införandet av daglig fysisk aktivitet.