Bakgrund: Det största folkhälsoproblemet som ses i vår tid är fysisk inaktivitet, det finns kunskap om att motion och hälsa hänger samman. En allmän rekommendation råder 30 minuter medelhård fysik aktivitet per dag för vuxna och för barn 60 minuter. Det är viktigt att vara fysiskt aktiv i tidig ålder för att förebygga sjukdomar som kan ha sitt ursprung i barndomen. Övervikt är ett stort hälsoproblem, vilket kan leda till följdsjukdomar så som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar. Benskörhet ger ökad risk för frakturer och symtom uppkommer vanligtvis inte förrän frakturen uppkommit.

Bakgrund: Rådgivning om fysisk aktivitet som egenvård är en rekommenderad behandlingsform vid depressiva symtom. Positiv effekt av fysisk aktivitet mot depressiva symtom är bevisad, samtidigt visar forskning att personer med depressiva symtom har låg motivation till fysisk aktivitet. För effektiv tillämpning av denna behandlingsform är kunskap om vad som uppfattas vara av betydelse för motivationen till fysisk aktivitet hos personer med depressiva symtom viktig. Tidigare forskning visar dessa personers syn på och åsikter om fysisk aktivitet, men studier som specifikt fokuserar på att belysa just vad som uppfattas vara av betydelse för motivationen till den fysiska aktiviteten saknas.Syfte: Syftet med studien var att belysa vad som uppfattas vara av betydelse för motivation till fysisk aktivitet hos personer med depressiva symtom.Metod: Metoden var en litteraturstudie av sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysmetoden som användes var inspirerad av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: känsla av meningsfullhet, tillfälliga omständigheter som hindrar eller underlättar, upplevd självförmåga, andra människors beteende samt psykologiska strategier.Slutsats: Motivation är något komplext, personer med depressiva symtom uppfattar att flera skilda faktorer och omständigheter är av betydelse för motivationen till fysisk aktivitet.

Vad som motiverar ungdomar till fysisk aktivitet i skolan kan variera på grund av flera olika faktorer. Är det lektionsinnehållet, läraren, föräldrarna, betygen eller kompisarna som bestämmer om eleverna är fysiskt aktiva eller inte? Den här studien undersöker vad som motiverar både de aktiva och inaktiva eleverna till fysisk aktivitet i skolan samt hur lärare arbetar för att motivera sina elever. Undersökningsmetoderna i studien har varit både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultatet grundar sig på 49 ifyllda enkäter av både killar och tjejer från grundskolans senare år samt tre intervjuer med behöriga lärare inom ämnet Idrott och hälsa. Studien visar att ungdomar motiveras till fysisk aktivitet i skolan mest för att det är roligt, de mår bra av det och för betygen. De inaktiva ungdomarna motiveras till fysisk aktivitet i skolan om de får mer möjlighet att påverka lektionsinnehållet och ett varierat utbud av aktiviteter.

Syftet med denna studie var att undersöka om syreupptagningsförmågan kan öka och arbetspulsen kan minska genom låg till moderat träning två gånger per vecka i åtta veckor.Studien baserades på en grupp personer med lätt utvecklingsstörning. Vidare genomfördes intervjuer innan och efter studien med personalen på gruppboendet för att undersöka om personalen upplevt någon förändring i aktivitetsnivå, initiativförmåga/självständighet och motivation hos deltagarna. Antalet deltagare var fyra stycken män i åldrarna 25 till 45 år. Syreupptagningsförmågan mättes med Åstrands submaximala cykeltest (Åstrand & Ryhming, 1954). Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjuguide utformad av författarna bestående av förberedda öppna frågor.

Fysisk aktivitet och inaktivitet har under senare år fått mycket uppmärksamhet när man talar om hälsa. World Health Organization har identifierat fysisk inaktivitet som den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen och vi går mot ett allt inaktivare samhälle. Fysisk aktivitet på Recept är en arbetsmetod som förebygger ohälsa och främjar hälsa genom förskrivning av fysisk aktivitet. Denna kvalitativa forskningsstudie belyser hur idrottsförbunds-, hälso- och sjukvårdspersonal i ett av Sveriges län talar om konceptet Fysisk aktivitet på Recept. Syfte: Studiens syfte är att analytiskt beskriva och problematisera de diskursiva mönster om FaR som kommer till uttryck genom hur ett antal FaR-arrangörer talar om FaR.

Livsstilsrelaterade sjukdomar är ett växande globalt problem, och fysisk inaktivitet är en av de största riskfaktorerna. En av sjuksköterskans uppgifter är att motivera till hälsosammare levnadsvanor. En hälsofrämjande metod är fysisk aktivitet på recept, FaR®, som används i flera länder, men vars effekt även har ifrågasatts. Syftet med studien var att undersöka värdet av FaR® och vilka faktorer som påverkar det värdet. En granskning av 12 vetenskapliga artiklar genomfördes.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att få fysisk aktivitet ordinerat på recept av distriktssköterskan och om möjligheten att följa det ordinerade. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio kvinnor och tio män som erhållit FaR från två hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med studien var att undersöka vilken grad av intern motivation och extern reglering till fysisk aktivitet som motionärer har, samt vilka barriärer de upplever till fysisk aktivitet och vilka strategier de använder sig av för att övervinna barriärerna. Bakgrunds variabler var kön och aktivitetsstadie. Försökspersonerna (n=199) i studien var män (n=96) och kvinnor (n=103) och samtliga medlemmar på träningsanläggningar i Halland. Högaktiva (n=165) och lågaktiva (n=34). Datainsamling skedde via ett testbatteri bestående av mätinstrumenten The Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire-2, Physical Activity Stages of change och Motivation Till Upprätthållande Av Motionsvanor vilka delades ut på träningsanläggningarna.

Alla människor behöver aktivera sig fysiskt och motionera på ett eller annat sätt. Men för att kunna motionera krävs det att motivation finns. Forskning har visat att motivation går att dela in i framförallt två former, det är inre motivation och yttre motivation. Den senare formen finns i fyra olika grader. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad som upplevdes motivera till motion hos medlemmar på Friskis & Svettis.

Bakgrund: Förekomsten av övervikt och fetma bland 6 till 16 år gamla svenska barn har ökat i takt med att fysisk inaktivitet har blivit allt vanligare. För att övervinna fetman måste åtgärder göras för att kunna öka den fysiska aktiviteten samt att man måste kunna förstå innerbörden med den. Syfte: Att beskriva vilken betydelse fysisk aktivitet har för svenska pojkar och flickor i grundskoleålder med övervikt och fetma. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie, där tio artiklar har granskats. Resultaten sammanfattades efter att de mest meningsfulla enheter samlats och teman valts ut utifrån dessa.

Det kommer alltfler larmrapporter om att Sverige drabbas av en fetmaepedimi. Det är en konsekvens av att vi är allt mindre fysiskt aktiva och har sämre kostvanor. Därför vill jag göra en studie om hur barn ser på dessa fenomen. Jag har undersökt hur några barn uppfattar fysisk aktivitet och kostvanor. Det har jag gjort genom en kvalitativ undersökning, där tio barn i årskurs 6 intervjuades.

Bakgrund: Vår självskattade fysiska självkänsla är av betydelse för vår motivation att vilja vara fysiskt aktiv. Det har även visat sig i tidigare forskning att högre fysisk självkänsla påverkar elevers resultat i skolan positivt. Syftet med arbetet var att se vilka samband det fanns mellan fysisk självkänsla och elevers närvaro i idrott och hälsa. Metod: Två klasser på en skola i sydöstra Sverige deltog i undersökningen, HT -12. Studien bygger på en kvantitativ undersökning i form av en redan framtagen enkät: ?Sådan är jag! ? barn?, även kallad CY-PSPP (Children and Youth ? Physical Self Perception Profile).

Det kommer alltfler larmrapporter om att Sverige drabbas av en fetmaepedimi. Det är en konsekvens av att vi är allt mindre fysiskt aktiva och har sämre kostvanor. Därför vill jag göra en studie om hur barn ser på dessa fenomen. Jag har undersökt hur några barn uppfattar fysisk aktivitet och kostvanor. Det har jag gjort genom en kvalitativ undersökning, där tio barn i årskurs 6 intervjuades.

En stillasittande livsstil utgör idag ett mycket stort folkhälsoproblem och fysisk aktivitet är något som förespråkas i samhället. Motivation är en förutsättning för att en person skall kunna förändra sin livsstil. Distriktssköterskan skall befrämja den fysiska, psykiska och sociala hälsan och kan göra det genom att hjälpa människor att finna sin egen motivation. Distriktssköterskan möter patienter med skilda hälsoproblem och olika grad av motivation. För att kunna möta människors olika behov är det av betydelse att ha kunskap och förståelse för vad motivation innebär och hur det uttrycks.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån teoretiska antaganden om motivation inom Self-determination theory (SDT), undersöka elevers motivation till ämnet idrott och hälsa. Studien har följt en explorativ ansats utifrån frågeställningarna: i) Hur ser sambandet ut mellan typ av motivation hos eleverna för ämnet idrott och hälsa och deras självskattade grad av fysisk aktivitet utanför skoltiden? ii) Hur ser sambandet ut mellan elevernas typ av motivation till ämnet idrott och hälsa och deras uppskattning av föräldrarnas engagemang för ämnet idrott och hälsa? Metod: Deltagarna bestod av 147 gymnasieelever i årskurs ett och två, från en gymnasieskola söder om Stockholm. Eleverna besvarade en enkät i två delar. Den första delen innefattade items för att mäta typ av motivation.