Det finns forskning som visar att eleverna får en bättre kunskapsutveckling om de får röra på sig mer i skolan. Syftet med arbetet var att ta reda på hur fysisk aktivitet påverkar elevernas lärande. Undersökningen består av intervjuer som gjorts med sex lärare på två olika skolor där lärarna fått dela med dig av sina egna tankar och åsikter kring ämnet. Resultatet visar att fysisk aktivitet påverkar elevernas lärande och utveckling i hög grad och att det är viktigt att eleverna får röra på sig mer i skolan samt även på sin fritid..

Denna underso?kning syftar till att underso?ka huruvida interaktivitet kan go?ra instruktioner fo?r en fysisk uppgift mer effektiva. Fo?r att go?ra detta skapades tva? applikationer som instruerade i vikningen av en origamifigur i form av en ba?t. En version implementerade interaktiva element medan den andra inte gjorde det.

Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt rektorer för förskoleklasser och till och med årskurs fem har kring daglig fysisk aktivitet under skoldagen och dess betydelse för elevers inlärning, samt vilka strategier och metoder de använder för att erbjuda elever möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. I forsknings- genomgången framställs olika forskares och författares uppfattningar om betydelsen av fysisk aktivitet ur olika perspektiv. Här redogörs även för rektorsuppdraget och vilka ansvarsområde som gäller för rektorerna. Undersökningen består av en intervjustudie med sju rektorer. Av resultatet framgår det att rektorernas möjlighet till att påverka elevers rörelse är god.

SammanfattningSyfte: Att beskriva samband mellan fysisk aktivitet och livskvalitet hos kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Metod: Beskriviande litteraturstudie där de inkluderade artiklarna söktes i databaserna Medline och Cinahl. Sökningen resulterade i 13 artiklar, publicerade mellan år 2001-2010. Resultat: Positiva samband mellan fysisk aktivitet och livskvalitet kunde ses hos kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Det positiva sambandet mellan fysisk aktivitet och livskvalitet kunde främst ses när den fysiska aktivitetens intensitet var måttlig till intensiv och utfördes cirka tre gånger i veckan under minst 90 minuter per vecka.

Bakgrund: Self-efficacy, en persons tilltro till sin förmåga, är en faktor som påverkar hälsobeteenden såsom fysisk aktivitet. Exercise Self-Efficacy Scale mäter denna egenskap genom självskattning, men har inte utvärderats för personer med schizofreni.Syfte: Att omarbeta Exercise Self-Efficacy Scale för personer med schizofreni.Metod: Deskriptiv design med psykometrisk prövning av den omarbetade Exercise Self-Efficacy Scale. Första delen av studien bestod av fokusgrupper med patienter och personal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning för patienter med psykossjukdom. Utifrån resultatet av dessa utvecklades Exercise Self-Efficacy Scale ? Schizophrenia Version.

Bakgrund: Self-efficacy, en persons tilltro till sin förmåga, är en faktor som påverkar hälsobeteenden såsom fysisk aktivitet. Exercise Self-Efficacy Scale mäter denna egenskap genom självskattning, men har inte utvärderats för personer med schizofreni.Syfte: Att omarbeta Exercise Self-Efficacy Scale för personer med schizofreni.Metod: Deskriptiv design med psykometrisk prövning av den omarbetade Exercise Self-Efficacy Scale. Första delen av studien bestod av fokusgrupper med patienter och personal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning för patienter med psykossjukdom. Utifrån resultatet av dessa utvecklades Exercise Self-Efficacy Scale ? Schizophrenia Version.

Syftet med vår studie var att från elever i skolår 5 och dess pedagoger, få en beskrivning av hur den fysiska aktiviteten ter sig i klassrummet. Bakgrundstanken var att fysisk aktivitet påverkar vår kropp fysiskt och psykiskt vilket kan ha ett samband med skolprestationerna. Om fysisk aktivitet har en gynnsam effekt på elevens kognitiva utveckling, hur praktiseras då denna i klassrummet i de högre åldrarna? Utifrån vårt syfte att få en aktivitetsbeskrivning och åsikter om denna från några pedagoger och deras elever, valde vi att intervjua pedagogerna och utföra en enkätundersökning bland eleverna.Det huvudsakliga resultatet visar att pedagogerna inte planerar undervisningen med tanke på elevernas rörelsebehov men att deras arbetssätt ibland ändå medför viss fysisk aktivitet som genom förflyttningar. Eleverna önskar mer fysisk aktivitet och många av eleverna tycker inte att deras behov tillfredsställs.

Bakgrund: Mjuka ryggortoser har länge använts som behandling för personer med ländryggssmärta. Det finns viss forskning som påvisar ortosens positiva effekt på både de fysiska och de psykologiska besvären. Det saknas dock studier på hur personerna själva upplever ortosbärandet vid fysisk aktivitet.Syfte: Att utifrån ett socialkognitivt perspektiv undersöka upplevelsen av användningen av mjuka ryggortoser vid fysisk aktivitet hos personer med ländryggssmärta.Metod: Studien har en kvalitativ design med en induktiv ansats. Data samlades in via sex individuella intervjuer baserade på en semistrukturerad intervjuguide. Sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fem kategorier som sedan skapade ett tema: Inre och yttre faktorer av användandet förändrar kvalitet och kvantitet på fysiska aktiviteter.Slutsats: Intervjupersonerna upplever inre faktorer och yttre faktorer av användandet av den mjuka ryggortosen vid fysisk aktivitet.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för vilka faktorer som kan ligga bakom en fysisk aktiv livsstil och en fysisk inaktiv livsstil och att öka förståelsen för varför vissa människor känner sig mer motiverade till att behålla ett hälsosamt beteende och andra inte. I studien deltog sex kvinnor där tre av dem hade en fysiskt aktiv livsstil och tre av dem hade en fysiskt inaktiv livsstil. De sex kvinnorna intervjuades med hjälp av en intervjuguide som baserades på teoriernaHealth Belief Model, Self-determination Theory, Social Cognitive Theory och tidigare forskning. Materialet analyserades genom en tematisk innehållsanalys. Resultatet diskuterades i relation tidigare forskning och visade att motivationen, den egna inställningen och omgivningen är tre bakomliggande påverkbara faktorer som kan leda till en fysisk aktiv livsstil eller en fysisk inaktiv livsstil..

Detta examensarbete har haft till syfte att åskådliggöra eventuella skillnader och/eller likheter i den upplevda användbarheten vid användandet av en webbplats skapad via mobile first design och desktop first design. Målsättningen med examensarbetet har varit att ta fram en hifi-prototyp, skapad utifrån mobile first design, som visualiserade ett designförslag för flygfotoföretaget HimlaFotos startsida. Jämförelsen har utgått ifrån en egendefinierad version av begreppet användbarhet baserad på ISO:s definition, där användbarhet består av tre faktorer; kraftfullhet, effektivitet och tillfredställelse. För att samla in data om den upplevda användbarheten har användartester genomförts. Flera likheter har identifierats gällande användbarhetsmåtten kraftfullhet och effektivitet, medan skillnader har funnits vid måttet för tillfredställelse.

Fysisk bestraffning och psykologisk kontroll som utförs av föräldrar är exempel på problematiska föräldrabeteenden som kan orsaka depressiva symptom hos ungdomar. Studiens syfte är att undersöka om det finns skillnader i depressiva symptom mellan ungdomar som har utsatts för fysisk bestraffning och ungdomar som har utsatts för psykologisk kontroll över tid. Studien använder sig utav sekundärdata från ett forskningsprojekt, bestående av enkätsvar som har samlats in från ungdomar mellan 13-15 år i en mellanstor svensk stad. Studien visade inga skillnader i depressiva symptom hos ungdomarna när symptomen av fysisk bestraffning och psykologisk kontroll jämfördes över tid. Dock var sambanden mellan fysisk bestraffning och depressiva symptom svagare än mellan psykologisk kontroll och depressiva symptom..

This thesis describes a conceptual design of a support frame for a synchronousgenerator used in a vertical axis wind power plant. In this system the generator isplaced on ground level. The thesis also considers the design of housing for thesupport frame and generator. The concept presented in this report is based on anearlier design. Besides geometric design, simplified simulations has been run in orderto optimize some of the parts included in the construction considering naturalfrequencies and structural strength.The result is presented as CAD-models andan assembly drawing..

Idag är de hot och påfrestningar som resulterar i stressreaktioner av en mer psykisk än fysisk karaktär, vilket medför att våra stresshanteringssystem inte är helt ändamålsenliga. Syftet var att undersöka vilka effekter fysisk träning och meditation har i stressreducerande syfte och om dessa träningsformer upplevdes skilja sig åt. Tio individer intervjuades, alla utövade någon form av fysisk träning eller meditation. Analysarbetet följde analysmetoden induktiv tematisk analys. Studien visade att den fysiska träningen och meditationen bidrog till stressreduktion samt att karaktären på stressreduktionen skilde sig åt.

Syftet med studien var att undersöka vad det innebär för den enskilda individen att få fysisk aktivitet på recept (FaR), samt om deltagande i en FaR-grupp stimulerar till självständig fysisk aktivitet. Även vad som gör att individerna utnyttjar sina recept samt hur beteendeförändringen, att bli fysiskt aktiv, upplevs har undersökts. Fysisk aktivitet på recept innebär att man ordinerar fysisk aktivitet i syfte att förebygga och behandla sjukdomar. Studien genomfördes under våren 2006. Tio deltagare i FaR-grupper remitterade till en idrottsförening från en vårdcentral i Skåne och de tre ledarna för grupperna intervjuades.

Hjärt- och kärlsjukdomar står för ungefär hälften av alla dödsfall i Sverige per år. Det går att förebygga hjärtsjukdom och återinsjuknande efter hjärtinfarkt genom att jobba både primärpreventivt och sekundärpreventivt. En sekundärpreventiv insats är hjärtrehabilitering som är en etablerad form av behandling. Syftet med denna studie är att undersöka genomförandet och effekterna av fysisk aktivitet och avslappning som rehabilitering efter hjärtinfarkt. 16 artiklar som behandlade effekterna av fysisk aktivitet och avslappning efter hjärtinfarkt inkluderades.