Det har blivit viktigare att kunna hävda sig på marknaden gentemot de nu många stormarknader och kedjor som expanderar och blir fler. Vi tänker beröra de ämnen som handlar om butikers miljöer. Förutom sortiment och pris kan butiker konkurrera på marknaden om de har och använder sig av en fungerande butiksmiljö. Om butikspersonalen arbetar aktivt och har en attraktiv och säljande miljö i sin butik kan butiken konkurrera trots att det är en lokal handlare med små resurser. Därför kommer denna rapport att handla om den exteriöra, interiöra och psykosociala miljö och hur den lokala handlaren använder sig av dessa miljöer.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 1,1 miljoner individer med en hjärt-kärlsjukdom. Hjärt-kärlsjuka individer skattar sin hälsorelaterade livskvalitet lägre än normalbefolkningen och lågt skattad hälsorelaterad livskvalitet kan medföra fler inläggningar på sjukhus samt en ökad risk att avlida i sin hjärt- kärlsjukdom.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet hos hjärt- kärlsjuka individer och hur kön, ålder, tobaksanvändning, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten.Metod: Empirisk, deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Valt mätinstrument var Short-Form 36 (SF-36), skala 0-100 där ett högre värde motsvarar en högre skattad hälsorelaterad livskvalitet. Databearbetning genomfördes med deskriptiv och analyserande statistik där SF-36 testades mot kön, ålder, tobaksvanor, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom.Resultat: Totalt inkluderades 53 hjärt- kärlsjuka individer, varav 28 var män. Medelåldern i gruppen var 69,5 år (SD 11,9 år).

Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Den fysiska planeringen kan skapa en bättre bebyggd miljö som påverkar folkhälsan i befolkningen. Kommunerna har ansvar för folkhälsan genom olika politikområden samt genom bland annat fysisk planering. I Trosa kommun finns riktlinjer för folkhälsoarbetet utarbetade för att denna aspekt ska integreras i hela den kommunala verksamheten. Syftet med uppsatsen var att studera nyckelpersoners upplevelser av hur folkhälsoaspekter integreras i den fysiska planeringen i Trosa kommun.

Animaliska biprodukter (ABP) är ett kontrollområde inom livsmedelskontrollen i Stockholms stad. ABP är hela eller delar av djurkroppar och produkter av animaliskt ursprung som inte är avsedda som livsmedel och är indelade i tre kategorier baserat på risk för människors och djurs hälsa. Kontroller har hittills prioriterats för animalieanläggningar där den största risken finns och de utförs av veterinärer anställda på livsmedelskontrollen. Det har nu blivit aktuellt för kommunen att utöka kontrollområdet ABP systematiskt till alla objekt med start i butiker. Syftet med det här arbetet var att kartlägga butikers ABP-problematik genom kontroller i fält samt att genom kontakter med statliga myndigheter och andra berörda instanser kunna föreslå en lämplig kontrollplan för ABP i Stockholms stad. En litteratursökning utfördes för att få mer kunskap kring området animaliska biprodukter samt vilken lagstiftning och vilka problem det medförde. Kartläggningen utformades som en fältstudie genom intervjuer med butikschefer följt av en riskvärdering för ABP i butik.

Coop Sverige inga?r i ett nordiskt inko?pssamarbete fo?r sina egna ma?rkesvaruprodukter (EMV), Coop Trading. Na?sta a?r, 2012, bryter man sig ur detta samarbete och av den anledningen vill Coop Sverige se o?ver varukraven fo?r sina EMV-produkter. Coop har som ma?lsa?ttning att vara det ledande och mest innovativa detaljhandelsfo?retaget och branschens fra?msta spra?kro?r och inspirationska?lla fo?r ha?llbar konsumtion.

SyfteHuvudsyftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och nedstämdhet/depression bland elever i årskurs 3 på gymnasiet. Vidare syften var att undersöka om nedstämda/deprimerade elever upplever känsla av meningsfullhet, glädje och lycka, lugn och harmoni samt kontroll över sin vardag i samma utsträckning som icke nedstämda eller deprimerade elever. Dessutom är ambitionen att undersöka om den upplevda stressnivån samvarierar med graden av fysisk aktivitet. Slutligen skulle alla dessa aspekter undersökas ur ett genusperspektiv.MetodTill denna studie har en kvantitativ enkätmetod använts. Deltagarna i undersökningen bestod av 252 gymnasieelever i årskurs tre från olika gymnasieprogram på två gymnasieskolor.

Fysisk aktivitet har alltid varit en grundförutsättning för hälsa och välbefinnande hos människor. Tidigare var fysisk aktivitet en del av vardagen, men samhället har förändrats och många former av fysisk aktivitet har förskjutits från vardagen till fritiden. Tekniska uppfinningar har ersatt många av människans vardagliga fysiskt ansträngande uppgifter, som exempelvis motorfordon som ersatt mycket av gång och cykel aktiviteter. Vardagliga sysslor som var fysiskt ansträngande har ersatts av bekvämlighets hjälpmedel som disk- och tvättmaskiner, fjärrkontroller, hissar och rulltrappor. Människors fritid har dessutom blivit mer stillasittande då fysiskt passiv underhållning som datoranvändning och tv-tittande har ökat markant.

Bakgrund: Personer med psykisk funktionsnedsättning har svårt att komma igång pga. sjukdomens natur de har ett antal studier slagit fast. De atypiska medicinerna som nu används inom den moderna psykiatrin tenderar att förstärka dessa negativa symtom. Personer med psykisk funktionsnedsättning har i högre utsträckning fetma och har högre mortalitet som relateras till de metabola effekter t.ex. hjärtinfarkt, stroke samt följd sjukdomar av diabetes.

Syftet med denna studie var att belysa föräldrars uppfattningar om och påverkan på barns fysiska aktiviteter. Syftet var även att belysa fysisk aktivitet och motion som en fråga om hälsa och lärande. Studien gjordes för att undersöka hur föräldrar uppfattar deras barns fysiska aktivitet och motion i en given hälsokontext samt att se hur föräldrar som en del i barns lärande kan påverka barn i deras fritidsaktiviteter. Undersökningen bestod av en kvalitativ ansats med en konstruktivistisk metod. Datainsamling skedde med sjutton stycken halvstrukturerade intervjufrågor.

En stor del av livet spenderas på arbetsplatsen, därför är det viktigt att arbetsmiljön på arbetsplatsen är bra. Konflikter anses vara något negativt och kan leda till stress och frånvaro, men det är de olösta konflikterna som är problemet. Chefen är den som ska vara förebilden på arbetsplatsen och ansvarar för hur arbetsplatsen fungerar. Många chefer tycker att konflikter är besvärande och anser sig inte vara tillräckligt kunniga att hantera konflikten.Den problemformulering som har satts upp för uppsatsen är: Hur arbetar butikschefer med konflikter och konflikthantering? Syftet är att beskriva hur butikschefer arbetar med konflikter och konflikthantering.

Studier som berör ämnet hur fysisk aktivitet påverkar det psykiska välbefinnandet hos äldre är något som berör alla. Fysisk aktivitet har i tidigare forskning visat sig påverka båda den fysiska och psykiska hälsan positivt. Mycket forskning är gjord på området, dock är de äldre underrepresenterade som målgrupp inom området. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning fysisk aktivitet påverkar det psykiska välbefinnandet, med inriktning självkänsla och fysisk självuppfattning, hos äldre. Undersökningen innefattade en experimentell undersökningsmetod med en randominiserad, kontrollerad design.

Syftet med denna studie var att få en djupare inblick i hur idrott och hälsa ämnet kan påverka utvecklingsstörda elevers möjligheter att skapa sociala nätverk samt främja utvecklingen av en positiv självbild. Studien tog sin utgångspunkt utifrån tidigare studier samt teorier. Dessa visar att individer med utvecklingsstörning har små sociala nätverk, har sämre fysisk och psykisk hälsa än samhällets övriga befolkning samt löper en ökad risk att hamna i ett utanförskap. Vid utformningen av studien användes ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av semistrukturerade intervjuer som besvarades av elever och pedagoger på grundsärskolan samt gymnasiesärskolan. Resultatet visade att eleverna har få sociala kontakter utanför skolan och den egna familjesfären och att hindren för att bedriva lagidrotter ökar med ökad ålder.

Under 2011 implementerade den svenska regeringen en lag om fysisk planering och hur den ska ta hänsyn till det regionala perspektivet. Den regionala nivån har traditionellt sett varit svag i Sverige i jämförelse med den lokala och nationella nivån och den fysiska planeringen ligger på kommunernas ansvar. Den regionala nivån har också anklagats, från vetenskapen och forskare, att vara avpolitiserande och fokusera på förhandling och samförstånd. Den fy-siska planeringen är organiserad och drivs genom demokratiska processer på kommunal nivå och det är politikerna som fattar de beslut som den fysiska planeringen jobbar efter.När fysisk planering ska ta hänsyn till det regionala perspektivet förändras villkoren för poli-tiken och det blir en förändrad politisk arena. Syftet med denna studie är att analysera aktörer i Värmland och deras syn på denna förändrade arena och de nya villkoren för politik den för med sig.

De svenska städerna har fått en mer komplex och rikare sammansättning av befolkningsgrupper när det kommer till både levnadssätt och familjeförhållanden. De socioekonomiska klyftorna har blivit allt tydligare och bostadssegregationen har under de senaste decennierna växt fram i de svenska städerna. Det finns många föreställningar om hur man planerar den goda staden och vilka komponenter som behövs för att skapa en stad där alla är jämlika. I detta kandidatarbete undersöks hur den fysiska utformningen påverkar städers boendemönster och området Möllevången i Malmö studeras som fallstudie.

Fysisk aktivitet har alltid varit en grundförutsättning för hälsa och välbefinnande hos människor. Tidigare var fysisk aktivitet en del av vardagen, men samhället har förändrats och många former av fysisk aktivitet har förskjutits från vardagen till fritiden. Tekniska uppfinningar har ersatt många av människans vardagliga fysiskt ansträngande uppgifter, som exempelvis motorfordon som ersatt mycket av gång och cykel aktiviteter. Vardagliga sysslor som var fysiskt ansträngande har ersatts av bekvämlighets hjälpmedel som disk- och tvättmaskiner, fjärrkontroller, hissar och rulltrappor. Människors fritid har dessutom blivit mer stillasittande då fysiskt passiv underhållning som datoranvändning och tv-tittande har ökat markant.