Hur samverkar de nationella folkhälsomålen med fysisk planering, och på vilket sätt kan folkhälsomålen beaktas för att förbättra förutsättningarna för ökad fysisk aktivitet hos barn? Denna studie är en fallstudie i Hjo kommun. Studien tar utgångspunkt i kommunens folkhälsoproblematik som visar att det finns en hög förekomst av övervikt hos barn. Intentionen är att undersöka vilka organisatoriska processer som kan underbygga det kommunala arbetet med folkhälsomålen, liksom att ta reda på vilka faktorer i den fysiska miljön som skapar förutsättningar för barns fysiska aktivitet. Avsikten med studien har varit att skapa ett underlag för Hjo kommuns översiktliga planering.

Syftet med denna studie var att beskriva whiplashskadade personers erfarenhet av bostadsanpassningens betydelse för aktivitet. Intervjuer gjordes med sex personer med whiplashskada, och som fått sin bostad anpassad. I denna kvalitativa studie användes innehållsanalys som metod för analys av intervjutexterna. Resultatet av studien visar att bostadsanpassningen haft betydelse för aktivitet. Anpassningen har möjliggjort och underlättat för den whiplashskadade i praktiskt utförande av aktivitet.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett av de största folkhälsoproblemen i världen. I Sverige är vart femte barn i yngre skolåldern överviktig och fem procent utav dem är feta. Det är därför viktigt att veta hur stor påverkan föräldrar har på barns matvanor och fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur föräldrar påverkar barns matvanor och fysiska aktivitet.Metod: En systematisk litteraturstudie har gjorts med hjälp av databaserna PubMed och CINAHL. De inkluderade artiklarna (n=22) har analyserats och kvalitetsgranskats för att få fram ett så relevant resultat som möjligt. Dataanalys gjordes på artiklarna och dem var publicerade mellan 2009-2014.Resultat: Resultatet är redovisat i fyra temaområden om hur föräldrar påverkar sina barn och de områdena är föräldrars livsstil, föräldrars kunskap, föräldrars stöd och föräldrars regler och kontroll i hemmiljön.

Globalt sett har intaget av energität mat och dryck ökat samtidigt som en stor del av befolkningen rör sig allt mindre. Ohälsosam livsstil är det som i högst grad bidrar till sjukdom i Sverige. Det ställs allt högre krav på att distriktssköterskor skall hålla hälsofrämjande samtal kring kost och fysisk aktivitet. Därtill bör även nämnas att dietisters närvaro på vårdcentralerna har minskat. Syftet är att belysa distriktssköterskors erfarenheter av förutsättningarna för att genomföra hälsofrämjande samtal kring kost och fysisk aktivitet.

Vårt examensarbete handlar om barns hälsa och hur barngrupperna på förskolorna har förändrats i ett historiskt perspektiv. Vårt syfte har varit att undersöka hur sjukfrånvaron ser ut på tre olika förskolor. Frågeställningarna vi utgått från när vi skrivit vårt arbete är: Hur ser barns sjukfrånvaro ut, på olika typer av förskolor? Hur har de aktuella barngrupperna och barnens hälsa och utevistelse förändrats under åren? Hur påverkas barnens fysiska aktivitet av föräldrarnas motionsvanor? ser.

Syftet med studien var att genom en fallstudie få en känsla för vilka personer på skolan jag besökt involverar i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens likabehandlingsplan. Stämmer det som verksamhetens likabehandlingsplan lovar in med det arbete som egentligen sker i skolan? Ser man till att använda sig av den viktiga resursen som eleverna och deras föräldrar är? Anser föräldrar och elever att deras kunskaper kring arbetet är tillräckligt?.

I Sverige är besvär i rörelseorganen en av de största orsakerna till sjukskrivning och många personer lever med långvarig smärta. Många patienter som har långvarig smärta vill gärna prova på alternativ till medicinering och provar därför massage och olika typer av avslappningstekniker för att reducera smärtan. Forskningen kring dessa är ofta begränsad och utförd enligt kvantitativ metod. Syftet med denna uppsats är att kvalitativt undersöka hur massage och avslappning upplevs för personer med muskulära smärttillstånd. I studien ingick fyra kvinnor, som alla går regelbundet på massage, samt utövar någon form av avslappningsteknik.

Rapporter pekar på att ungdomar rör sig allt mindre och därmed ökar i vikt. Vi vill därför med denna uppsats ta reda på vad elever i årskurs sex har för inställning till fysisk aktivitet samt vad de tycker om ämnet idrott och hälsa i skolan. Vad gör de på fritiden? Hur ser de på skolidrotten? Känner de sig aktiva under idrottslektionerna? Bidrar skolidrotten till att eleverna är aktiva även på fritiden? Genom litteraturstudier fick vi en bakgrund till ämnet och vilka faktorer som kan spela roll för ungdomars val av fritidsaktiviteter. Därefter genomförde vi en enkät bland 12-åringar för att få en verklig bild av situationen.

Bakgrund: Förekomsten av obesitas bland barn och ungdomar har under de senaste tio åren ökat drastiskt och fortsätter att öka. Trots rekommendationer från WHO har schemalagd fysisk aktivitet (FA) under skoltid minskats, även i hemmet har det stillasittande beteendet ökat allteftersom elektronisk utrustning används mer. Barn och ungdomars deltagande i fysiska aktiviter på fritiden har minskat och gett plats åt ?screen-time?. Syfte: Syftet med studien var att genom en litteratursammanställning undersöka vilka effekter FA, diet, beteendeterapi och stillasittande beteende har, samt vilka orsaker som finns till obesitas hos barn och ungdomar.Metod: Datainsamling via artikelsök i databaser.

I vårt samhälle kan den smala kvinnliga kroppen uppfattas spegla attraktivitet, status, lycka och hälsa. Massmedia har starka influenser på denna kroppsdiskurs, då det sprids budskap om att ju mer kroppen liknar det smala kroppsidealet desto högre är dess värde. Den här studien syftar till att kartlägga och jämföra fysiska aktivitetsvanor och uppfattningar om kroppen samt samhällets kroppsnormer hos flickor på två kroppsfokuserande gymnasieinriktningar. Studien har utförts enligt en tvärsnittsdesign med en kvantitativ metod. Antalet medverkande var 101 flickor som studerade inom fysisk träning respektive skönhet och mode.

Syftet med mitt arbete var att planera, genomföra, reflektera och utvärdera en undervisningssekvens utomhus. Målet var att utveckla en metod för hur elever i årskurs 6 kan lära sig om människokroppen genom utomhuspedagogik. Arbetsprocessen påbörjades med litteraturstudier och planering av lektionerna. Lektionerna var planerade för att kunna genomföras under två stycken två timmarslektioner utomhus. De genomfördes och utvecklingen beskriven i detta examensarbete bygger på reflektioner från både under och efter genomförandet samt den utvärdering som genomfördes med hjälp av en enkätundersökning.

Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökar och det finns evidens för att flera sjukgymnastiska behandlingsmetoder hjälper vid psykiska tillstånd. Flera behandlingar är etablerade inom vuxenpsykiatrin men verkar inte nått ut till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i samma utsträckning. Syftet med studien var att undersöka vilka behandlingsmetoder som sjukgymnaster inom BUP i Sverige använder sig av. Syftet var också att få en bild av hur sjukgymnaster upplever att de används som resurs inom barn och ungdomspsykiatrin. En webbenkät skickades ut till 15 sjukgymnaster som var verksamma inom BUP.

Studiens syfte var att undersöka om ungdomar i övre tonåren är eller har varit aktiva inom föreningsidrott, vad som motiverade deras deltagande, samt om de utför fysisk aktivitet efter de slutat med föreningsidrotten. Metoden som användes var kvantitativ och kvalitativ i form utav enkäter. Urvalet bestod av ungdomar i åldrarna 15 till 19 år i norra Sverige, totalt deltog 36 personer. Datan analyserades dels via dataprogrammet Graphpad Prism, dels genom kvalitativ manifest innehållsanalys, där de fem kategorierna hälsa, glädje, gemenskap, intresse och hinder kunde utläsas. Studien visade att motivationen till att ungdomar är aktiva inom föreningsidrott baseras på de fem kategorierna, samt att majoriteten av deltagarna regelbundet utför någon fysisk aktivitet, trots att de inte längre är aktiva inom föreningsidrotten..

Vetskapen om att hjärtinfarkt till stor del kan förebyggas genom en hjärtskyddande livsstil gör området mycket intressant.Syfte: Att göra en undersökning över tid angående livsstilskunskap och beteende hos patienter som haft hjärtinfarkt med fokus på fysisk aktivitet, stresspåverkan, intag av frukt och grönsaker, samt rökning.Metod: Enkätutskick gjordes till två patientgrupper, som haft hjärtinfarkt för 2-4 månader sen (grupp 1, n = 35) respektive för ca 2 år sedan (grupp 2, n = 32). Svarsfrekvensen uppgick till 83 %. Resultat: Kunskapsmässigt framgick det att båda grupperna hade överlägset bäst kunskaper gällande rökning och stress. Störst osäkerhet rådde inom området frukt/grönsaker. Efter två år såg man att samtliga områden hade minskat i sin betydelse, dock marginellt inom fysisk aktivitet. Ett relativt gott hjärtskyddande beteende kan konstateras i patientgrupperna inom samtliga områden förutom stresshantering, vilket skilde sig markant från de övriga.

Idagens samhälle är det många som är inaktiva och den fysiska aktiviteten minskar fortfarande (Ståhle, 2008). Reflektioner till denna minskning kan vara tidsbrist, ekonomiska faktorer samt brist på kunskap. På grund av denna minskning av den fysiska aktiviteten behövs det något som motiverar människor till en ökad fysisk aktivitet. Efter reflektioner kring detta blev en träningsbroschyr svaret. En träningsbroschyr som har en text som de flesta människor ska förstå, med färg som lockar till läsning och övningar som ska kunnas utföras med endast kroppsvikt och var du än befinner dig.