Brist på fysisk aktivitet är en av de största orsakerna till sjukdom inom Europeiska Unionen [EU]. Fysisk aktivitet på recept [FaR] används i Sverige sedan början av 2000- talet som en metod för främjande av fysisk aktivitet. Starkt vetenskapligt stöd finns för att rådgivning kring fysisk aktivitet är effektivt. Inom skolvärlden kan skolsköterskorna påverka elevernas hälsoutveckling i sina hälsosamtal. Detta examensarbete är en del i utvärderingen av ett pågående samarbetsprojekt, vari bland annat skolhälsovården ingår, för att utveckla FaR för barn och ungdomar.

Fysisk aktivitet på recept har uppmärksammats mer och mer under senare år i Sverige. Hittills har man inte funnit ett sätt att implementera det på utan olika modeller har vuxit fram lokalt. Eftersom det är en relativt ny företeelse har man inte hunnit utvärdera i någon större utsträckning. För att få följsamhet till fysisk aktivitet på recept krävs att patienten har motivation och kunskap att genomföra det. Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka hur fysisk aktivitet på recept fungerar och på vilket sätt jag som sjuksköterska kan använda mig av det för att patienten ska anta en aktivare livsstil i framtiden.

BakgrundRegelbunden fysisk aktivitet påverkar kroppens alla vävnader och flera studier visar ett samband mellan ökad fysisk aktivitet och minskad sjuklighet och förtidig död. Omkring 60 procent av den vuxna befolkningen i världen inte anses vara tillräckligt fysiskt aktiva för att upprätthålla en god hälsa. Fysisk inaktivitet är ett stort folkhälsoproblem i Sverige då 42 procent av männen och 46 procent av kvinnorna inte anses vara tillräckligt fysiskt aktiva. Flera målområden i folkhälsopolitiken syftar till att ha mer hälsofrämjande insatser i samhället genom bland annat att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen. Fysisk aktivitet är en evidensbaserad behandling av flera kroniska sjukdomar och är känd för att vara den mest effektiva som samtidigt medför få biverkningar eller risker.

Bakgrund: Trots all forskning och kunskap om vikten av fysisk aktivitet ökar livsstilrelaterade sjukdomar. WHO (Världshälsoorganisationen) har klassificerat fysisk inaktivitet som en av fyra ohälsosamma levnadsvanor som vid minimering kan förebygga sjukdom och för tidig död. Fysisk aktivitet på recept (FaR) inkluderar hälsofrämjande hälso- och sjukvård och ökad fysisk aktivitet som är två av Sveriges elva folkhälsomål. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur fysisk aktivitet på recept påverkar den fysiska aktivitetsnivån. Metod: En litteraturstudie gjordes och sökning utfördes i LibHub och Academic Search Elite av artiklar publicerade mellan 2005 och 2012.

Bakgrund: Fysisk inaktiviet ökar globalt och är ett hot för folkhälsan då det kan leda till ohälsa och ett flertal sjukdomar. Sveriges regering utformade 2001ett projekt ?Sätt Sverige i rörelse? och i samband det infördes metoden fysisk aktivitet på recept (FaR). Evidens har visat att FaR är ett effektivt sätt att bli fysiskt aktiv. Dock har det även framkommit att vissa patienter har svårt att följa ordination och saknar stöd från hälso- och sjukvården.

Syftet med studien var att beskriva arbetet med Fysisk aktivitet på Recept, FaR®, bland fysioterapeuter och arbetsterapeuter i Uppsala kommun sex månader efter införandet. Metoden som användes var kvantitativ och genomfördes i form av en webbaserad enkätstudie. Kriteriet för att delta i studien var att ha en anställning som fysioterapeut eller arbetsterapeut inom något av Uppsala kommuns ansvars- och verksamhets-områden. Enkäten besvarades av 111 personer och analyserades i SPSS. Resultatet visade att förskrivningen av FaR® sker sporadiskt och utförs av en liten andel av personalen.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa vilka åtgärder sjuksköterskor kan vidta för att få patienter >65 år att börja aktivera sig och/eller bibehålla sin fysiska aktivitet efter sjukhusvistelsen. Regelbunden fysisk aktivitet förebygger både fysiska och psykiska sjukdomar. Fysisk aktivitet är även en viktig komponent för att förbättra hälsan vid många sjukdomar. Kunskaperna om människans åldrande har ökat markant under de senaste decennierna och levnadsvanornas betydelse för processerna i åldrandet har blivit tydligare. Det har skett en minskning av den fysiska aktiviteten hos många människor i samband med den stigande åldern.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att kartlägga den självrapporterade fysiska aktivitetsnivån och föreskrifter av fysisk aktivitet på recept (FaR) samt studera samband mellan dessa bland sjukvårdspersonalen på vårdcentraler/ husläkarmottagningar i Stockholms kommun.? Vilken erfarenhet har personalen på vårdcentraler/husläkarmottagningar i Stockholms kommun från eget utövande av fysisk aktivitet?? I vilken utsträckning förskrivs FaR av personalen på vårdcentraler/husläkarmottagningar i Stockholms kommun?? Vilka samband finns mellan personalens erfarenheter från eget utövande av fysisk aktivitet och benägenheten till föreskrift av FaR?Metod: Studien genomfördes med hjälp av en enkät som delades ut till 29 olika vårdcentraler och husläkarmottagningar i Stockholms kommun och 16 av dessa besöktes varvid 88 enkäter delades ut personligen. 84 enkäter skickades med post till 13 olika vårdcentraler. Sammanlagt delades 172 enkäter ut. Data bearbetades från sammanlagt 94 enkäter varav 56 hämtades och 38 returnerades.

Fysisk aktivitet och inaktivitet har under senare år fått mycket uppmärksamhet när man talar om hälsa. World Health Organization har identifierat fysisk inaktivitet som den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen och vi går mot ett allt inaktivare samhälle. Fysisk aktivitet på Recept är en arbetsmetod som förebygger ohälsa och främjar hälsa genom förskrivning av fysisk aktivitet. Denna kvalitativa forskningsstudie belyser hur idrottsförbunds-, hälso- och sjukvårdspersonal i ett av Sveriges län talar om konceptet Fysisk aktivitet på Recept. Syfte: Studiens syfte är att analytiskt beskriva och problematisera de diskursiva mönster om FaR som kommer till uttryck genom hur ett antal FaR-arrangörer talar om FaR.

En litteraturstudie om effekter av fysisk aktivitet på recept av Anneli Björk-Andersson och Jenny Bylund, Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet. Tanken med studien var att ta reda på effekterna av fysisk aktivitet, hur man arbetar med fysisk aktivitet på recept i Norrbotten samt hur det ser ut i övriga landet. En litteratursökning som innefattade 45 artiklar, rapporter och uppsatser samt fem olika läns landstings webbsidor genomfördes. Några av landstingen har kommit långt i sitt arbete med fysisk aktivitet på recept och eftersom det var lättast att hitta material om dessa valdes de ut. Resultatet var tydligt, man har mycket att vinna på att vara fysiskt aktiv.

Bakgrund:Fysisk inaktivitet orsakar ohälsa och sjukdom i dagens samhälle. I Sverige introducerades, år 2001, fysisk aktivitet på recept (FaR) som en metod för att öka den fysiska aktiviteten bland befolkningen. Att undersöka hur distriktssköterskan uppfattar FaR är värdefullt eftersom det är en metod som distriktssköterskan kan använda i det hälsofrämjande arbetet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors uppfattningar om fysisk aktivitet på recept (FaR). Metod: Semistrukturerade intervjuer med 18 distriktssköterskor genomfördes.

Bakgrund: Regeringens 11 huvudmål från 2001 för att förbättra folkhälsan innefattar fysisk aktivitet genom att förutsättningarna för en ökad fysisk aktivitet hos befolkningen möjliggörs. Därav är det hälso- och sjukvårdens ansvar att främja fysisk aktivitet. En metod som idag används i Sverige är Fysisk aktivitet på recept (FaR). FaR bryter skadligt stillasittande och är bevisat en effektiv behandlingsform mot en rad. Det som är av intresse för förskrivaren är hur vårdtagaren ser på behandlingsmodellen och hur vårdtagaren upplever de olika aspekterna i behandlingen.

Syfte: Att kartlägga patientgruppen som förskrevs Fysisk aktivitet på Recept, FaR® och hänvisades till friskvårdslots i Uppsala läns landsting under perioden 090701-091231 samt att undersöka eventuell skillnad i fördelningen av kön beträffande förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet vid första kontakt med friskvårdslots. Vidare var syftet att se om de patienter som avslutade kontakten med friskvårdslots visade ökad förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet. Metod: Patientdata tillhörande patientgruppen (n = 193) sammanställdes och kartlades efter insamling av friskvårdslotsar i Uppsala läns landsting. Patienternas förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet bedömdes av friskvårdslotsen, enligt Stages of change-modellen, i samband med telefonkontakt. Förändringsbenägenheten för fysisk aktivitet vid första och avslutande telefonkontakt undersöktes hos de patienter (n = 39) som inom tidsramen för detta uppsatsarbete hann avsluta sin kontakt med friskvårdslotsen.

Fysisk aktivitet på recept (FaR) är relativt nytt, och har börjat användas mer och mer inom hälso- och sjukvården. Det finns ofta en FaR- samordnare som hjälper klienter med hur de ska gå tillväga med sitt recept. FaR vänder sig främst till de som är i störst behov av fysisk aktivitet, det är viktigt att dessa personer blir och förblir fysiskt aktiva. Denna studie ger en kännedom om hur FaR på Hisingen jobbar med sin verksamhet, hur det upplevs att få ett FaR, vilken roll FaR- samordnaren har med det motiverande samtalet och hur det ser ut sexmånader efter receptet skrevs ut. Studiens syfte är att undersöka klienters upplevelser av FaR kompletterat med motiverande samtal samt att se om klienten är fysisk aktiv efter sex månader efter det att receptet löstes in.

Bakgrund: Genom fysisk aktivitet är det möjligt att både förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd. Sedan 2001 har det varit möjligt för hälso- och sjukvårdspersonal att ordinera fysisk aktivitet på recept (FaR) till patienter och statistiken visar att majoriteten av landets vårdcentraler har erfarenheter av att föreskriva FaR till sina patienter.Syfte: Syftet var att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskor inom primärvården har av fysisk aktivitet på recept som alternativ behandlingsmetod.Metod: Studien tar sin utgångspunkt i en kvalitativ ansats och består av fyra semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor verksamma vid fyra olika vårdcentraler.Resultat: Samtliga sjuksköterskor hade flera års erfarenhet av att arbeta med FaR och hade utbildning i den alternativa behandlingsmetoden. Inställningen till FaR var positiv så länge som det genomfördes på patientens villkor. Sjuksköterskorna var överens om att det låg i primärvårdens ansvarsområde att jobba med FaR.Slutsatser: Erfarenheterna av att ordinera FaR var positiva så länge ett intresse fanns hos patienterna. Sjuksköterskorna ansåg att utbildningen var tillräcklig men att de borde få mer uppföljning på utbildningen.