Bakgrund: Hypertoni är en medicinsk sjukdom som ökar risken att drabbas av andra allvarliga följdsjukdomar och behandlas i Sverige med farmakologiska läkemedel och råd om livsstilsförändringar. Syfte: att belysa olika livsstilsinterventioner som kan stödja människor med hypertoni att kontrollera sitt blodtryck. Metod: Designen som använts är en litteraturöversikt där vi sammanställt 14 kvantitativa publicerade forskningsrapporter med fokus på livsstilsförändringar. Som analysmetod användes ett induktivt förhållningssätt där huvudkategorierna "Specifika aktiveter" och "Multikomponentsinterventioner" föddes fram. Resultat: Livsstilsförändringar i form av ökad fysisk aktivitet, avslappning, diet och viktminskning kan ha blodtryckssänkande effekt hos personer med hypertoni.

Med anledning av forskning som visat att dålig fysisk form i barn- och ungdomen är förknippat med sämre hälsa i vuxen ålder, var denna studies syfte att kartlägga Skellefteå ungdomars relation till föreningsidrott. En enkät delades ut till slupmässigt valda skolor och bestod av frågor rörande när och isåfall varför de väljer att sluta med föreningsidrott, samt vad det är som gör att de som fortsätter med föreningsidrott? Data från 196 deltagare analyserades statistiskt. Resultaten visade att ungefär 55 procent av deltagarna slutat med idrott och medeåldern för avhopp var 14 år. De tre vanligaste anledningarna till avhopp var ?Jag tappade motivation?, ?Annan aktivitet/intresse tog min tid? och ?Tråkiga träningar?.

Nilsson, P. (2014). Promoting physical activity at a local level, a study conducted at a local health campaign. Bachelor thesis in Public Health science. Department of work- and public health science.

Folkhälsa berör många samhällsområden och det är mycket viktigt att alla människor tar del av information och kunskap om hälsa. Rökning är en stor fara för folkhälsan som ständigt är aktuell och många projekt påbörjas just för att få en minskning av tobaksanvändning och förhindra ohälsa på grund av rökning. Särskilt viktigt är det att studera rökning bland unga. Syftet med den här uppsatsen är studera hur rökvanor ser ut och förändras bland ungdomar vid 11 och 15 års ålder och hur rökvanorna kan relateras till alkoholvanor, socioekonomi och fysisk aktivitet. Metoden innebar användning av enkätdata från Statens folkhälsoinstituts färdigställda enkäter.

I den här uppsatsen är syftet att ta reda på hur några lärare tänker om utomhuspedagogik. Vilka möjligheter och/eller svårigheter de ser med utomhuspedagogik, samt om utomhuspedagogiken kan främja daglig fysisk aktivitet. Vi har i en kvalitativ studie utgått från intervjuer med fyra lärare på fyra olika skolor. Två av skolorna är belägna i Stockholms ytterstad och två är belägna i Stockholms innerstad. Urvalet har vi gjort med hjälp av den så kallade närhetsprincipen.

Övervikt och fetma hos barn har blivit ett ökande problem i samhället. Obalansmellan energiintag och energiförbrukning anses vara den främsta orsaken.Skolan är en naturlig miljö för att forma barnens syn på mat och fysisk aktivitet.Skolsköterskans uppgift är att vara en stödperson, informatör och rådgivare tillelever, skolpersonal och föräldrar. Hon ska också skapa resurser för elever somdrabbas av hälsoproblem. Syftet med studien var att belysa vad man inomskolan kan bidra med för att förhindra utveckling av fetma och övervikt hosbarn. Metoden som användes var en litteraturstudie som baserades på 15artiklar som söktes via databaserna Cinahl, PubMed och SweMed+, en textnära analys utfördes, och resultatet visade att skolan och skolsköterskan har en viktig roll.

Our population are ageing. As this happens more people will be in need of long term care facilities. We now know that some elderly people with certain background factors are more likely to be injured or sick. One of the four biggest background factors is fall propensity. Most of the reported falls come from long term care facilities, approximately 60 % of the care takers in long term care facilities fall one time or more each year.

Artros är en degenerativ ledsjukdom som innebär att brosket i leden successivt bryts ner. Knäartros anses vara ett vanligt tillstånd då 6-7% av befolkningen över 70 år är drabbade. Vid behandling börjar man icke- farmakologiskt, vidare farmakologiskt och som ett sista alternativ operation. Sjukgymnastik är en del av den icke-farmakologiska behandlingen som bestäms av patientens besvär och vilka funktionella krav som patienten har. Syfte: Att undersöka vilka behandlingsmetoder sjukgymnaster använder sig av vid behandling av sjukgymnastiskt bedömd eller diagnostiserad knäartros, upplevda behandlingseffekter samt på vilka grunder sjukgymnaster väljer behandlingsmetod.

Artros är en degenerativ ledsjukdom som innebär att brosket i leden successivt bryts ner. Knäartros anses vara ett vanligt tillstånd då 6-7% av befolkningen över 70 år är drabbade. Vid behandling börjar man icke- farmakologiskt, vidare farmakologiskt och som ett sista alternativ operation. Sjukgymnastik är en del av den icke-farmakologiska behandlingen som bestäms av patientens besvär och vilka funktionella krav som patienten har. Syfte: Att undersöka vilka behandlingsmetoder sjukgymnaster använder sig av vid behandling av sjukgymnastiskt bedömd eller diagnostiserad knäartros, upplevda behandlingseffekter samt på vilka grunder sjukgymnaster väljer behandlingsmetod.

Som sjuksköterskor träffar vi i många olika vårdsituationer patienter som har valt en livsstil som påverkar deras hälsa på ett negativt sätt. I västvärlden lever många idag på ett överflödigt sätt, som våra kroppar inte är skapta för. Några av de livsstilsfaktorer som i dagens samhälle skapar ohälsa och sjukdom är bland annat rökning, alkohol, brist på fysisk aktivitet och övervikt. Som sjuksköterskor har vi skyldighet att bland annat förebygga och motivera till förändring av skadliga livsstilsfaktorer. Att genomföra en sådan förändring är inte enkelt och som patient behövs mycket stöd och motivation för att klara av en sådan förändring.

I den här uppsatsen är syftet att ta reda på hur några lärare tänker om utomhuspedagogik. Vilka möjligheter och/eller svårigheter de ser med utomhuspedagogik, samt om utomhuspedagogiken kan främja daglig fysisk aktivitet. Vi har i en kvalitativ studie utgått från intervjuer med fyra lärare på fyra olika skolor. Två av skolorna är belägna i Stockholms ytterstad och två är belägna i Stockholms innerstad. Urvalet har vi gjort med hjälp av den så kallade närhetsprincipen.

Benskörhet - Osteoporos är en sjukdom som ökat lavinartat. Idag finns ingen bot, även om forskarna har gjort stora framsteg. En vanlig åsikt är att osteoporos är resultatet av förlorad benmassa, vilket inträffar när människan åldras. Har inte individen nått upp till sin optimala mängd benmassa (peak bone mass) under uppväxten, kan de drabbas av osteoporos utan accelererande benförlust Forskarna menar att den enskilde individen kan till en stor del påverka hur skelettet utformas. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa riskfaktorer och preventiva åtgärder för barns och ungdomars benhälsa.

Benskörhet - Osteoporos är en sjukdom som ökat lavinartat. Idag finns ingen bot, även om forskarna har gjort stora framsteg. En vanlig åsikt är att osteoporos är resultatet av förlorad benmassa, vilket inträffar när människan åldras. Har inte individen nått upp till sin optimala mängd benmassa (peak bone mass) under uppväxten, kan de drabbas av osteoporos utan accelererande benförlust Forskarna menar att den enskilde individen kan till en stor del påverka hur skelettet utformas. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa riskfaktorer och preventiva åtgärder för barns och ungdomars benhälsa.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka högstadieelevers syn på hälsa och om denna uppfattning skiljer sig mellan socioekonomiska klasser.Vilken betydelse har fysisk och psykisk hälsa enligt eleverna i de olika skolorna samt vilka faktorer påverkar elevernas välbefinnande enligt dem själva?Vilka likheter och skillnader finns mellan socioekonomiska faktorer och elevers syn på hälsa?Hur ser föräldrarnas och barnens aktivitetsnivå ut i olika socioekonomiska klasser?På vilket sätt arbetar skolorna med hälsa utifrån ett lärarperspektiv och skiljer det sig mot elevernas uppfattning?MetodMetoden som studien bygger på är en kvantitativ enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer med två idrottslärare. De namn skolorna har i studien är fingerade. Etternässlaskolan är placerad i norra Stockholm i en kommun med låg socioekonomisk status medan Kungsljusskolan är placerad centralt i östra Stockholm, i en kommun med hög socioekonomisk status. Det var 414 elever i årskurs 7-9 som svarade på enkäten och 407 svar var fullständiga.ResultatResultaten visar att elevernas syn på fysisk hälsa fokuserar på kroppens rörelser och att vara frisk ? på utsidan.

Sverige har genomgått en strukturomvandling inom stadsplaneringen, från att vara ett samhälle där främsta transportmedlet skedde med muskelkraft till att bli ett samhälle där bilen dominerar stadsrummen. Att behöva dela yta med alla trafikslag kan tänkas skapa en otrygg upplevelse för såväl fotgängare, cyklister som bilister. Idag är det självklara valet av transportmedel bilen i många fall, vilket i sin tur kan leda till att man blir bekväm och man behöver inte längre röra sig allt för mycket för att ta sig någonstans. Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningar för cykeltrafik i stadskärnor. Uppsatsen kommer att utreda planeringsprinciper och riktlinjer som uppmuntrar rörelse med muskelkraft i staden. Hälsa är en central del i arbetet och utgår från hur fysisk aktivitet påverkar kroppen.