Det finns idag cirka 300 000 personer med diabetes i Sverige. Varje Är insjuknar cirka 200 vuxna av 100 000 vuxna i diabetes. Diabetes Àr en allvarlig sjukdom och medför en förkortad livslÀngd pÄ grund av sjukdomen. Motion har vistats medföra positiva effekter och göra att personer med diabetes mÄr bÀttre dÄ motion ger bÀttre balans i blodsockret. Det övergripande syftet med studien var att vinna mer kunskap om behovet av information om vikten av fysisk aktivitet riktat till diabetiker samt att vinna mer kunskap om behovet av ÄtgÀrder för att frÀmja fysisk aktivitet.

Bakgrunden till arbetet bygger pÄ inaktiviteten i dagens samhÀlle, med fokus pÄ barnen. Samt den fysiska aktivitetens betydelse för elevernas hÀlsa, bÄde fysiskt, psykiskt, socialt och hur eleverna lÀr sig med hela kroppen. Huvudsyftet i detta arbete Àr att undersöka varför nÄgra av dagens pedagoger arbetar med fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna i skolan. För att fÄ svar pÄ arbetets syfte och frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av hermeneutiken som inspirationskÀlla. DÀr vi samlat in delar, vÄr förförstÄelse samt de intervjuades förförstÄelse, har satt cirkeln i snurrning, som slutligen fÄngats till en horisontsammansmÀltning.

Fibromyalgi Àr ett tillstÄnd av okÀnd patologi och karaktÀriseras av kronisk, diffus smÀrta samt ömhet vid palpation av specifika muskuloskeletala omrÄden. Fibromyalgi Àr en kronisk sjukdom och dÀrmed finns ingen behandling som botar sjukdomen. Dagens behandling, bestÄende av multimodala rehabiliteringsprogram innehÄllande exempelvis fysisk aktivitet och beteendeterapi, Àr dÀrför till för att lindra symtomen. Patienter med fibromyalgi upplever Àven en reducerad livskvalitet. Syftet med denna studie var att sammanstÀlla kunskapslÀget om vilken inverkan olika former av fysisk aktivitet har pÄ livskvalitet hos personer med fibromyalgi.

SammanfattningMed tiden kan Àldre personer fÄ svÄrt att utföra vardagliga sysslor och kan dÄ behöva ansöka om plats pÄ ett Àldreboende. Tidpunkten dÄ Àldre individen inser att denne inte orkar lika mycket som förut, kan det vara svÄrt att fortsÀtta vara motiverad till vardagliga aktiviteter. Att dÄ vara motiverad till fysisk aktivitet kan vara Ànnu svÄrare för Àldre personer. Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar personalen hade om Àldre personers motivationsfaktorer till fysisk aktivitet. Undersökningens data baserades pÄ personalens uppfattningar om fenomenet.

Psykisk ohÀlsa Àr ett stort problem för individen bland annat eftersom det kan leda till sjukfrÄnvaro. Den psykiska ohÀlsan har Àven negativa konsekvenser pÄ företagsnivÄ och samhÀllsnivÄ, pÄ grund av de höga kostnaderna och den minskade produktionen pÄ arbetsplatsen (Baumann, Muijen & Gaebel, 2010). Preventiva ÄtgÀrder mot psykisk ohÀlsa Àr en framgÄngsrik metod (WHO, 2004) och en förebyggande ÄtgÀrd som Àr av betydelse för psykisk hÀlsa Àr fysisk aktivitet (Hellenius & Kallings, 2010). Det finns flera studier som visar att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt vÀlbefinnande(Stephens,1988; Camacho, Roberts, Lazarus, Kaplan & Cohen, 1991). Dessa studier Àr dock baserade pÄ internationellt material.

I dagens samhÀlle lever allt fler ett passivt liv och som följd av detta drabbas ett större antal mÀnniskor av sjukdomar som fetma, stress och diabetes. Den negativa trenden har ökat intresset för hur utemiljön kan utformas och byggas. Det gÀller att skapa attraktiva utemiljöer som fÄr mÀnniskor att vilja vara fysisk aktiva. Motion och trÀning bör bli en naturlig del av vardagen. Förutom forskning inom omrÄdet, jobbar kommuner, landsting, och företag med hur mÀnniskors vardag ska bli mer fysiskt aktiv.

Martina Törn (2015) Fysisk aktivitet, ett verktyg inom specialpedagogik. (Physical Activities, an Instrument within Special Needs Education.) Malmö Högskola. LÀrande och samhÀlle. Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogexamen. Sammanfattning/abstrakt Syftet med min undersökning Àr att undersöka specialpedagogers, verksamma i förskola och grundskola, uppfattningar kring fysisk aktivitets betydelse för elevers inlÀrning. Jag vill Àven undersöka vilka möjligheter eleverna ges till fysisk aktivitet i undervisningen inom ramen för hela skoldagen, bortsett frÄn idrottslektioner. Jag har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningarna: PÄ vilket sÀtt uppfattar specialpedagoger att fysisk aktivitet pÄverkar elevers utvecklings- och inlÀrningsförmÄga? PÄ vilket sÀtt anser specialpedagoger att de arbetar medvetet med fysisk aktivitet med elever? Vilket ansvar och vilken roll anser specialpedagogerna att de har för fysisk aktivitet i skolan? Hur ser elevers möjligheter ut till fysisk aktivitet i undervisning utanför idrottslektionerna? Metod För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en kvalitativ ansats dÀr jag intervjuat sex specialpedagoger.

Studien Àr ett försök att förstÄ sambanden mellan ungdomars fritidsaktiviteter och skolprestationer samt urskilja vilka aktiviteter som verkar gynnande samt missgynnande för skolarbetet. Materialet bestÄr av en enkÀtundersökning med elever och sex intervjuer med lÀrare pÄ en högstadieskola. Slutsatser som kan dras av materialet Àr att samband mellan fritidsaktivitet och skolprestation finns. LÀrarnas upplevelse att organiserad eller regelbunden aktivitet, fysisk som icke-fysisk har samband med skolprestation styrks till viss del av enkÀterna. De aktiviteter som var mer vanligt förekommande i gruppen med höga betyg var t ex lÀxor, disco, och klÀder/frisyrer/smink.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka vad inaktiva högstadieelever sjÀlva tror skulle kunna vara betydelsefulla faktorer för att pÄbörja och vidmakthÄlla fysisk aktivitet. 160 högstadielever fyllde i en enkÀt varpÄ 71 elever som hamnade under de allmÀnna rekommendationerna för fysisk aktivitet fick fylla i en andra utförligare enkÀt. Data frÄn 29 elever som i den andra enkÀten angav att de var aktiva en gÄng i veckan eller mindre bearbetades och lÄg till grund för en tredje fas dÀr 18 av dem slumpmÀssigt valdes ut och undersöktes med fokuserad gruppintervju som metod. Fokusgruppsresultaten visade att eleverna bland annat lyfte fram det första intrycket, ledaregenskaper, gruppindelning, social kontakt, tidiga framsteg och ovanliga aktiviteter som betydelsefulla faktorer. Resultaten ansÄgs vara tillÀmpbara pÄ projekt som syftar till att aktivera otillrÀckligt aktiva högstadielever..

MÀnniskor med lÄngvarig smÀrta undviker ofta fysisk aktivitet. Explicita och implicita attityder kan tÀnkas vara en komponent i detta undvikande. Studien syftar till att testa ett stimulusmaterial som möjliggör en tillÀmpning av Implicit Relational Assessment Procedure (IRAP) som metod för att mÀta implicit attityd i förhÄllande till fysisk aktivitet hos personer med lÄngvarig smÀrta. Explicit och implicit attityd undersöktes hos 11 smÀrtpatienter och 15 friska kontrollpersoner. 2 av smÀrtpatienterna och 9 av kontrollpersonerna lyckades genomföra hela proceduren.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningSyftet med denna studie var att studera hur olika nivĂ„er av fysisk aktivitet och maximal syreupptagning (VO2max) förhĂ„ller sig till olika riskfaktorer för förtida död i hjĂ€rt-kĂ€rlsjukdom (CVD). DĂ€rutöver var syftet att, om möjligt, utifrĂ„n erhĂ„llna resultat sammanstĂ€lla rekommendationer för fysisk aktivitet och VO2max för att erhĂ„lla reducerad risk för de studerade riskfaktorerna för CVD.Är det VO2max-vĂ€rdet i sig, som bĂ„de kan vara genetiskt-, trĂ€nings- och sjukdomsbetingat, eller Ă€r det den fysiska aktiviteten bakom ett visst VO2max-vĂ€rde som Ă€r av större betydelse för olika riskfaktorer för CVD?MetodStudien baserades pĂ„ 1851 svenska kvinnor och mĂ€n i Ă„ldrarna 20-65 Ă„r utvalda frĂ„n ett redan insamlat datamaterial frĂ„n tre tidigare vetenskapliga studier; LIV90, LIV2000 och Vasaloppsstudien. Den fysiska aktiviteten bestĂ€mdes genom en enkĂ€tfrĂ„ga i respektive studie och delades in i tre nivĂ„er. VO2max berĂ€knades via ett submaximalt cykeltest eller mĂ€ttes via ett maximalt löptest.

Introduktion: Prevalensen av fetma bland barn och ungdomar ökar trots att internationella organisationer och myndigheter försöker uppmÀrksamma allmÀnheten pÄ riskerna att drabbas av sjukdomar och att sjukvÄrdskostnaderna ökar för samhÀllet. I takt med den ökande ?fetmaepidemin? ökar antalet individer med metabolt syndrom i vÀrlden. Viktiga förklaringar till uppkomsten av metabolt syndrom Àr brist pÄ fysisk aktivitet tillsammans med högt energiintag, felaktiga matvanor, stress och psykosociala faktorer. Prevalensen för det metabola syndromet Àr högt bland barn och ungdomar med fetma och ökar i takt med att fetman förvÀrras.

Syftet med den hÀr undersökningen var att studera fyra skolor i Norrbotten som arbetar med daglig fysisk aktivitet. Vi valde att inrikta oss mot skolor för de tidigare Ären, som har rörelse som ett prioriterat mÄl i undervisningen. VÄrt undersökningssÀtt var intervjuer och vÄra respondenter var rektorer, lÀrare och elever pÄ de aktuella skolorna. Ett av mÄlen med undersökningen var att hitta bra arbetsmetoder för att integrera rörelse med andra Àmnen. VÄrt resultat visar att skolorna behöver en drivande person - en eldsjÀl - som brinner för Àmnet i frÄga.

Syftet med denna studie var att belysa förÀldrars uppfattningar om och pÄverkan pÄ barns fysiska aktiviteter. Syftet var Àven att belysa fysisk aktivitet och motion som en frÄga om hÀlsa och lÀrande. Studien gjordes för att undersöka hur förÀldrar uppfattar deras barns fysiska aktivitet och motion i en given hÀlsokontext samt att se hur förÀldrar som en del i barns lÀrande kan pÄverka barn i deras fritidsaktiviteter. Undersökningen bestod av en kvalitativ ansats med en konstruktivistisk metod. Datainsamling skedde med sjutton stycken halvstrukturerade intervjufrÄgor.

Studiens syfte var att undersöka skillnader i fysisk aktivitetsnivÄ och mÄlinriktningar mellan individer som bor pÄ landsbygden respektive i stÀder. I studien undersöktes Àven om motivationsnivÄn skiljer sig mellan könen och om de olika formerna av fysisk aktivitet ser annorlunda ut beroende vart man bor? Metoden som anvÀndes i denna studie var den kvantitativa forskningsmetoden och som mÀtinstrument anvÀndes enkÀter. 73 stycken respondenter besvarade enkÀten som bestod utav 17 frÄgor skapade efter vÄrt syfte och frÄgestÀllningar med uppsatsen och avslutades med en öppen frÄga för att fÄ en bredare förstÄelse. Resultatet analyserades med hjÀlp av SPSS för att jÀmföra svaren mellan mÀn och kvinnor men Àven mellan bostadsorter.