Syfte: Att sammanstÀlla vilken forskning det finns kring relationen mellan fysiskt aktivitet och insulindoser samt blodsockervÀrden hos personer med diabetes typ 1.Metod: Litteraturstudie. En artikelsökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Sökningen resulterade i 17 studier. Efter granskning och analys av studierna synliggjordes tvÄ kategorier som redovisas i resultatet.Resultat: Flera studier kom fram till att fysisk aktivitet sÀnker blodsockervÀrdena hos personer med diabetes typ 1. En studie belyste att fysisk aktivitet mÄste pÄgÄ regelbundet för att resultat skall ses pÄ lÄng sikt.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur fysisk aktivitet i urbana rum förhÄller sig till könsstereotypa förestÀllningar och underliggande strukturer. Uppsatsen Àmnar Àven diskutera om det föreligger risk för att planering av fysisk aktivitet i urbana rum reproducerar könsstereotypa förestÀllningar och underliggande strukturer. Uppsatsens problemformulering lyder: ?Hur förhÄller sig förestÀllningar om genus till fysisk aktivitet i det urbana rummet??. För att besvara denna utformas uppsatsen som en litteraturstudie dÀr tvÄ avhandlingar om fysisk aktivitet i urbana rum studeras genom en innehÄllsanalys.

Bakgrund: I en befolkning dÀr medelÄldern ökar finns risk för ett ökat antal Àldre med demenssjukdom. Demens Àr ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvÄrigheter och personlighetsförÀndring, vilket i sin tur kan sÀnka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens pÄ sÀrskilt boende. Metod: Detta Àr en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes frÄn databaserna Cinahl och Medline.

HjÀrtsvikt Àr ett vanligt förekommande sjukdomstillstÄnd som krÀver livslÄng behandling. LivsstilsförÀndringar och fysisk aktivitet kan vara lika effektivt som farmakologisk behandling. Dagens forskning bevisar att fysisk aktivitet stÀrker hjÀrtats funktion och har en god effekt för patienter med hjÀrtsvikt. Sjukdomen innebÀr oförutsÀgbara symtom som kan leda till begrÀnsningar och förÀndringar i patienternas liv. Fördjupade kunskaper om den förÀndrade livssituationen kan vara till hjÀlp för sjuksköterskan i omvÄrdnaden.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger planerar för fysisk aktivitet och motorisk trÀning, samt hur pedagoger anser att fysisk aktivitet och motorisk trÀning pÄverkar lÀrande. I teoridelen tar vi upp hur rörelse pÄverkar hjÀrnan, hur barn utvecklar sin motorik och rörelseförmÄga, perceptionens samband med motorik, miljöns inverkan pÄ motoriken, koncentrationsförmÄga och koncentrationssvÄrigheter, tidigare forskning inom omrÄdet samt Vygotskijs och Piagets lÀrandeteorier. För att komma fram till en slutsats valde vi att intervjua pedagoger som arbetar med de yngre barnen i skolan. Vi kunde inte dra nÄgon större slutsats av vÄrt resultat eftersom det var en relativt liten undersökning. Det visade sig dock att de pedagoger vi intervjuade ansÄg att det var av vikt att anvÀnda sig av fysisk aktivitet och motorisk trÀning i skolan, samt att de planerade för det i sin undervisning.

Fysisk inaktivitet Àr ett folkhÀlsoproblem som vÀxer i omfattning och mÀnniskor vÀrlden över dör för tidigt i följdsjukdomar som hjÀrt-kÀrlsjukdomar och diabetes. Fysisk aktivitet förbÀttrar mÀnniskors fysiska och psykiska hÀlsa och Àr behandling vid flera ohÀlsotillstÄnd som till exempel högt blodtryck och psykisk ohÀlsa. Distriktssköterskor arbetar hÀlsopreventivt och detta Àr en betydelsefull del av distriktssköterskors arbete pÄ barnavÄrdscentralen (BVC). FörÀldrar och deras utövande av fysisk aktivitet Àr ett forskningsomrÄde som Àr otillrÀckligt utforskat. Studiens syfte var dÀrför att belysa fysisk aktivitet ur ett förÀldraperspektiv.

I vÄrt samhÀlle Àr det stort fokus pÄ fysisk aktivitet. MÄnga bedriver nÄgon form av fysisk aktivitet och trÀning. Ur ett folkhÀlsoperspektiv Àr en viss mÀngd av fysisk aktivitet bra. Likadant kan en stillasittande livsstil öka risken för livsstilssjukdomar. En person som inte har nÄgra funktionsnedsÀttningar, borde ha stora möjligheter för att vara fysisk aktiv.

Motivation till fysisk aktivitet fortsÀtter att öka i Sverige. En ny trend som blivit allt mer populÀr Àr grupptrÀningen. Varför mÀnniskor vÀljer att trÀna i grupp eller trÀna sjÀlv Àr en individuell frÄga.  Det finns olika motivationsfaktorer till vad det Àr som pÄverkar mÀnniskor att delta i grupptrÀning. Det hÀr arbetet undersöker de psykiska, fysiska och sociala faktorers pÄverkan till motivation inom grupptrÀning. Syftet med studien Àr att undersöka gymmedlemmars motivation till grupptrÀning.

Ungdomar idag nÄr inte rekommendationerna om minst 60 minuters moderat fysisk aktivitet. Det ses Àven att fysisk aktivitet minskar under tonÄren. Forskare har undersökt vilka faktorer som kan pÄverka fysisk aktivitet, en sÄdan faktor Àr self-efficacy. Med denna utgÄngspunkt Àmnar studien kartlÀgga och jÀmföra ungdomars fysiska aktivitet, self-efficacy och generell self-efficacy. Studien avser Àven att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och graden av self-efficacy samt graden av generell self- efficacy.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt för bÄde den psykiska och fysiska hÀlsan. Den kan minska psykiska problem som oro, stress och depression, samt fysiska Äkommor som blodtryck, stroke och diabetes. Fysisk aktivitet Àr numera en allt mer vedertagen metod för att behandla fysiska och psykiska besvÀr. Individer med ADHD har vanligen problem med hyperaktivitet, impulsivitet, uppmÀrksamhet, sociala beteenden och kognitiva förmÄgor. Syfte: Att undersöka den vetenskapliga litteraturen för att fÄ belÀgg för vilka effekter fysisk aktivitet kan ha för symptom hos individer med ADHD. Metod: I denna systematiska litteraturstudie Äterfanns via sökningar i databaserna PubMed, The Cochrane Library, Web of Science, Science Direct och PsycINFO artiklar som sedan granskades utifrÄn en bedömningsmall. Resultat: Fysisk aktivitet upplevdes ha en positiv effekt för hyperaktivitet och uppmÀrksamhetsproblem samt visade sig minska risken för sociala beteendeproblem hos individer diagnostiserade med ADHD. Vidare pÄvisades att oavsett regelbundenhet eller omfattning av fysisk aktivitet en positiv effekt för kognitiva förmÄgor hos individer diagnostiserade med ADHD. Konklusion: Den vetenskapliga litteraturen visar att fysisk aktivitet troligen har en positiv effekt för ett flertal symptom hos individer med ADHD.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan global self-esteem, fysisk aktivitet och social kroppsÄngest. Vidare var syftet att undersöka skillnader mellan kön, Älder och fysisk aktivitet angÄende global self-esteem, self-perception och social kroppsÄngest. 171 försökspersoner deltog i studien genom att svara pÄ en enkÀt, besÄende av instrumenten Physical Self-Perception Profile (PSPP) (Fox & Corbin, 1989) och Social Physic Anxiety Scale (SPAS) (Hart, Leary & Rejeski, 1989). Resultatet visade negativa signifikanta samband mellan fysisk aktivitet och global self-esteem och Àven mellan global self-esteem och social kroppsÄngest. DÀremot fanns inget signifikant samband mellan fysisk aktivitet och social kroppsÄngest.

SammanfattningAtt den fysiska aktiviteten Àr sjÀlvklar för mig innebÀr inte att den Àr det för alla. De senaste Ären har vi hört och sett hur tidningar tar upp att personer blir mer överviktiga och att fler blir mer inaktiva. Jag Àr intresserad av att ta reda pÄ hur det ser ut i vÄra fritidshem och hur de arbetar med fysisk aktivitet, att Àven se om de yttre förutsÀttningarna har nÄgon positiv eller negativ pÄverkan i verksamheten. Genom att göra intervjuer och se hur det ser ut i olika fritidshem och hur de arbetar med fysisk aktivitet. Dessa intervjuer har jag kategoriserat in i inom tÀtorten och utanför tÀtort för att se om det finns skillnader i verksamheterna.Genom intervjuerna framkommer att pedagogerna har samma syn pÄ vad fysisk aktivitet Àr och de arbetar pÄ ungefÀr samma sÀtt.

Bakgrund: Senare Ärs forskning visar att en stillasittande vardag kan vara utav bidragande orsak till flera livsstilsförvÀrvade sjukdomar och förtidig död. Individer i dagens informationssamhÀlle har god kunskap om hur de upprÀtthÄller en bra livsstil. Men trots detta sÄ fortsÀtter mÀnniskor att leva osunt. Syfte: Var att belysa faktorer av betydelse för patienters följsamhet vid ordination av fysisk aktivitet pÄ recept. Metod: En litteraturöversikt gjordes med hjÀlp utav litteratursökningar i databaserna Cinahl och PubMed.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur fysisk aktivitet i urbana rum förhÄller sig till könsstereotypa förestÀllningar och underliggande strukturer. Uppsatsen Àmnar Àven diskutera om det föreligger risk för att planering av fysisk aktivitet i urbana rum reproducerar könsstereotypa förestÀllningar och underliggande strukturer. Uppsatsens problemformulering lyder: ?Hur förhÄller sig förestÀllningar om genus till fysisk aktivitet i det urbana rummet??. För att besvara denna utformas uppsatsen som en litteraturstudie dÀr tvÄ avhandlingar om fysisk aktivitet i urbana rum studeras genom en innehÄllsanalys. De avhandlingar som studeras Àr BÀckströms avhandling SpÄr.

Syfte: Studien unders?ker skolledningens perspektiv i skolors arbete med olika h?lsofr?mjande aspekter g?llande fysisk aktivitet och h?lsosamma matvanor p? skolor i varierande socioekonomiska omr?den. Metod: Denna tv?rsnittsstudie anv?nder b?de kvantitativ och kvalitativ metod f?r att unders?ka sekund?rdata som h?mtats fr?n Generation Peps verktyg Pep Skola. Statistiska tester av kvantitativ data har gjorts f?r att unders?ka om det finns skillnader i arbetet med att fr?mja fysisk aktivitet och h?lsosamma kostvanor i skolor med h?gt socioekonomiskt index (SEI) j?mf?rt med l?gt SEI. Det har ocks? unders?kts om det skiljer sig ?t i arbetet med fysisk aktivitet j?mf?rt med h?lsosam kost.