Syfte: Att beskriva hur olika former av fysisk aktivitet kunde pÄverka patienter med sjukdomen KOL och vilka faktorer som inverkade pÄ dessa patienters möjligheter att vara fysiskt aktiva, samt att beskriva hur sjuksköterskan genom patientutbildning kunde hjÀlpa patienter till ökad fysisk aktivitet. Metod: Studien har genomförts i form av en systematisk litteraturstudie. Till resultatet har anvÀnts 16 kvantitativa och en kvalitativ artikel. Resultat: Resultatet visade att trÀning bÄde i grupp och individuellt förbÀttrade livskvalitet, fysisk förmÄga och andnöd. TrÀning motverkade ocksÄ kakexi och minskade risken för depression.

Bakgrund. Forskning har visat att fÄ barn, vuxna och ungdomar nÄr rekommendationerna gÀllande frukt- och grönsaksintag, fysisk aktivitet, skÀrmtid och regelbunden mÄltidsordning. I Sverige finns inga rekommendationer för skÀrmtid men i Kanada rekommenderas skÀrmtiden till max tvÄ timmar per dag. Forskning har visat tendenser till att skÀrmtiden ökar, samt att fysisk aktivitet och frukt- och grönsaksintaget minskar med stigande Älder.Syfte. Syftet med studien var att undersöka graden av fysisk aktivitet, skÀrmtid, mÄltidsordning och intaget av frukt och grönsaker hos gymnasieelever i UmeÄ.Metod.

Denna uppsatts bestÄr av en kvantitative enkÀt studie som genomfördes pÄ tvÄ högstadieskolor i mellan Sverige under vÄren 2012. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en inblick i vad som ligger bakom elevers val av fritidsaktiviteter och dÄ mer precis val av fysisk aktivitet samt att undersöka skolans, och dÄ frÀmst Àmnet idrotts och hÀlsas, roll i elevernas val av aktivitet. Bakgrunden till rapporten kommer frÄn formuleringarna ur lpo 94 och lgr 11 som betonar att ett syfte med Àmnet Àr att frÀmja Idrott och hÀlsa Àmnets uppgift att frÀmja fysisk aktivitet pÄ fritiden. Vi analyserar tidigare forskning som bland annat har undersökt den störta föreningsidrotten som utgörs i Sverige och vad det kan finnas för faktorer till att ungdomar utför den. Tidigare forskning som anvÀnds i rapporten Àr bland annat frÄn venska riksidrottsförbundet och ungdomsstyrelsens rapport om unga och föreningsidrotten.

SyfteSyftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vilka effekter, sÄvÀl positiva som negativa, fysisk aktivitet kan ha hos mÀnniskor i rehabilitering. Följande frÄgestÀllningar anvÀndes:Vilken bakgrund har de olika smÀrttillstÄnden? Vilken form av fysisk aktivitet och vilken duration, frekvens och intensitet anvÀnds? Hur pÄverkas personerna i frÄga av den fysiska aktiviteten pÄ smÀrttillstÄndet - positiva/negativa effekter?MetodStudien baseras pÄ fem intervjuer med kvinnor i rehabilitering, i form av sjukgymnastik. Detta för att pÄ bÀsta sÀtt kunna studera och belysa hur mÀnniskor kan pÄverkas positivt eller negativt av fysisk aktivitet vid olika fysiska smÀrttillstÄnd. Svaren frÄn intervjuerna har sedan sammanstÀllts och jÀmförts med tidigare forskning och annan litteratur inom omrÄdet.

Bakgrund: Tidigare studier har identifierat flera riskfaktorer, sÄsom kost, fysisk aktivitet och BMI, gÀllande kolorektal cancer. Att analysera kost utifrÄn kostmönster istÀllet för enskilda livsmedel har visat sig vara effektivt för att undersöka risker för kolorektal cancer. Datamaterial samlades in med hjÀlp av en fall-kontroll studie med 257 fall och 805 kontroller.Syfte: Identifiera faktorer som ger en höjd eller sÀnkt risk för kolorektal cancer utifrÄn omrÄdena kost, fysisk aktivitet och BMI.Metod: Faktoranalys anvÀndes för att upptÀcka kostmönster. Logistisk regression anvÀndes för att skatta oddskvoter och 95 % konfidensintervall.Resultat: Tio stycken kostmönster erhölls frÄn faktoranalysen. Kostmönstren ?LÀsk, juice och mjölkprodukter? (OR=1,288; ORQ4=2,159), ?Te, men inte kaffe?(OR=1,228; ORQ3=1,891; ORQ4=1,668) och ?FÄgel, rött kött och fisk?( ORQ4=1,724) gav alla en ökad risk.

ABSTRAKTDet har framkommit att övervikt bland X-skolans elever Àr ett problem. Det finns inom skolan en mÄlsÀttning att arbeta frÀmjande med att förbÀttra elevernas hÀlsa.Skolpersonalen har dock konstaterat att det Àr svÄrt att nÄ ut med hÀlsobudskapet till skolans alla elever. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur skolpersonalen arbetar med fysisk aktivitet och god kosthÄllning för att frÀmja elevernas hÀlsa samt hur de upplever sitt hÀlsofrÀmjande arbete. Vi anvÀnde oss av intervju som metod ochgenomförde vÄra intervjuer med hjÀlp av en intervjuguide. Intervjuerna var sju till antalet, vilka samtliga genomfördes inom skolans lokaler.

Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida historieundervisningen för grundskolans senare Är ska inkludera miljöhistoria. För denna bedömning gjordes en textanalys av vad sex styrdokument pÄ nationell och internationell nivÄ föreskriver. Skollagen, lÀroplanen och kursplanen för historia analyserades. Utöver dessa granskades tre internationella dokument som ligger till grund för lÀroplanen. Undersökningen utgick frÄn ett perspektiv dÀr historiemedvetande, i bemÀrkelsen handlingsberedskap inför framtiden, stod i centrum.

I Sverige berÀknas ca 400 000 mÀnniskor ha diabetes, 90 % har diabetes typ 2. Bidragande orsaker till att utveckla sjukdomen Àr Àrftlighet samt ohÀlsosam livsstil. Sjukdomen förknippas med övervikt, ohÀlsosamma kostvanor och inaktivitet. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att sammanstÀlla kunskap som finns över ÄtgÀrder för viktreduktion hos vuxna personer med diabetes typ 2. Tre kategorier identifierades: att ge kostrÄd; att ge rÄd om fysisk aktivitet; att utbilda till egenkontroll.

Studier har visat att frivilligt barnlösa individer stereotypt har betraktats vara olyckliga och otillfredsstÀllda, nÄgot som inte har fÄtt vetenskapligt stöd. Syftet med den hÀr tvÀrsnittsstudien var att undersöka om det föreligger nÄgra skillnader i livskvalitet och livstillfredsstÀllelse mellan frivilligt barnlösa personer och förÀldrar i den svenska populationen. ForskningsfrÄgan undersöktes med en enkÀt som bestod av sjÀlvskattningsskalorna QOLI (Quality Of Life Inventory) och SWLS (Satisfaction With Life Scale). 130 deltagare genomförde studien varav 54 Àr frivilligt barnlösa individer och 76 Àr förÀldrar. Studien visade att det inte finns nÄgra signifikanta skillnader mellan grupperna med avseende pÄ livskvalitet och livstillfredsstÀllelse.

OhÀlsa till följd av övervikt och fetma har kommit att bli ett stort folkhÀlsoproblem i Sverige och stora delar av vÀrlden. HÀlsosamma levnadsvanor sÄ som en god kosthÄllning och viss grad av fysisk aktivitet frÀmjar hÀlsan och förebygger samtidigt övervikt och fetma. Individers livsstil pÄverkas av en rad bakomliggande faktorer sÄ som tillgÀnglighet, nÀrmiljö och sociala kontakter. Studier visar pÄ en ojÀmlik hÀlsa, dÀr barn och ungdomar som bor i omrÄden med lÄg socioekonomisk status i högre utstrÀckning har ohÀlsosamma vanor och beteenden Àn barn frÄn andra omrÄden. I denna studie gjordes sex individuella intervjuer med ungdomar i Äldrarna 15-16 Är.

The purpose of this study is to investigate the effect of physical activity for people suffering from depression and which nursing interventions nurses can do to make this patients start to exercise. The method used, is a review of articles from Ci-nahl, Cochrane, Elin, PsycInfo, Pubmed and Science Direct, which were analyzed according to Polit och Hunglers criteria for scientific research. The result from the nine studies shows that physical activity has an antidepressive and anxiety reduc-ing effect. Interventions emerged is supporting, encouraging, activating and teach-ing about physical activity as health-promoting measure. Conclusion: Nurses can as an intervention introduce exercise as complementary treatment for people suffering from depression.

Syftet med detta arbete har varit att om möjligt fÄ reda pÄ hur nÄgra lÀrare upplever sin arbetssituation. Hörnstenarna i arbetet Àr lÀrares arbetstid, arbetsbelastning och arbetsuppgifter. I arbetet har nÄgra lÀrares syn pÄ sin arbetssituation jÀmförts med intentionerna i lÀrarnas fackliga avtal. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har fem intervjuer genomförts. De fackliga avtalen har studerats och dessutom innehÄller arbetet forskning och erfarenheter som rör lÀrares arbetssituation.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att ur ett könsperspektiv undersöka den fysiska aktiviteten under fritiden hos ungdomar i skolÄr 9. FrÄgestÀllningarna var: Vilka aktiviteter har de valt och föreligger det nÄgra skillnader i val av fysisk aktivitet mellan könen? Varför Àr de fysiskt aktiva pÄ sin fritid och finns det nÄgra skillnader mellan könen? Föreligger nÄgra skillnader mellan könen i aktivitetsgrad?MetodStudien utfördes med elever i skolÄr 9 pÄ tvÄ högstadieskolor i VÀstervik. Resultatet bygger pÄ 113 flickors och 126 pojkars enkÀtsvar. Undersökningen var av kvantitativ karaktÀr.

Bakgrund: Övervikt Ă€r ett ökande problem bland barn och ungdomar. Ett försök att minska denna problematik Ă€r att fysisk aktivitet pĂ„ recept (FaRÂź) ordineras. Hur detta upplevs av barnen/ungdomarna och deras förĂ€ldrar Ă€r inte klarlagt. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur barn/ungdomar och deras förĂ€ldrar upplevde bemötande och information i samband med att fĂ„ fysisk aktivitet pĂ„ recept ordinerat samt vad de hade för förvĂ€ntningar pĂ„ detta. Metod: Studien utgjordes av en deskriptiv design med kvalitativ data, i form av semi-strukturerade intervjuer med familjer vars barn/ungdomar förskrivits FaRÂź.

Syftet med studien Àr dels att undersöka om det finns skillnader i innehÄll och omfattning mellan nÄgra kommunala skolor och nÄgra friskolor i en mellan svenskt stad avseende Àmnet idrott och hÀlsa. Dessutom att undersöka vilka möjligheter till fysisk aktivitet efter skoltid det finns pÄ skolorna samt nÄgra Ärskurs 9 elevers attityd till idrott.  En enkÀtundersökning har anvÀnts som metod. 52 elever frÄn tvÄ kommunala skolor och 49 elever frÄn tvÄ friskolor deltog. Intervjuer har dessutom genomförts med en elev och en idrottslÀrare frÄn varje skola.Alla elever i undersökningen har angett att de har idrott och hÀlsa tvÄ gÄnger i veckan, HÀlsan Àr den centrala delen i Àmnet enligt friskolan. PÄ den kommunala skolan Àr det den fysiska aktiviteten det centrala.Eleverna pÄ skolorna har en positiv attityd till Àmnet.