SammanfattningAtt undersöka en befolknings fysiska aktivitet ger beskrivande data utavdagslĂ€get samt att resultatet fungerar som mĂ€tinstrument för hur en framtidaintervention ska utformas. Syftet med denna studie var att se om nĂ„gotsamband förelĂ„g mellan tre olika undersökningsinstrument för fysiskaktivitet, som anvĂ€nds för med barn med övervikt. Metod: DeltagarnamĂ€ttes, vĂ€gdes, skattade sin fysiska aktivitetsnivĂ„ (frĂ„geformulĂ€r), testade sinfysiska prestationsförmĂ„ga (sex minuters gĂ„ngtest) och deras fysiska aktivitetmĂ€ttes (accelerometer). Resultat: Åtta flickor, 7-13 Ă„r, med ett Body MassIndex (BMI) pĂ„ 26 ± 3,7 kg/m2deltog. Majoriteten skattade sig vara fysisktaktiva 30-60 min/dag under vardag och helg, men som grupp var skattningensignifikant lĂ€gre pĂ„ helgen.

Syftet med den hÀr studien var att belysa elevers upplevelser av- och tankar om anpassad motorisk trÀning i skolan, med stöd av tre pedagogiska perspektiv: motorisk utveckling, fysisk aktivitet och sjÀlvförtroende. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÄ vi har intervjuat elever mellan sju och tolv Är, pÄ fyra skolor i SkÄne som har anpassad motorisk trÀning. Materialet i studien omfattar 24 elever, varav 13 godkÀnde att intervjuas, via ett samtyckesbrev. Resultatet visade att alla de intervjuade eleverna upplever att de har blivit bÀttre motoriskt och kÀnner att de trivs och vÄgar mer och har kul under lektionerna i anpassad motoriskt trÀning. Majoriteten av de intervjuade har ett intresse av fysisk aktivitet och de upplever en ?mÄ-bra-kÀnsla? nÀr de Àr fysiskt aktiva.

Syfte: Att utvĂ€rdera om samband finns mellan fysisk aktivitet, som antas öka muskelmassan och dĂ€rmed Ă€ven den fettfria massan, och basalmetabolismen hos barn i Ă„ldern 10-13 Ă„r med övervikt.Metod: En kvantitativ, deskriptiv korrelationsstudie utfördes. 24 barn som remitterats frĂ„n Överviktsenheten till Enheten för klinisk nutrition och metabolism vid Akademiska sjukhuset i Uppsala för utredning av övervikt inkluderades i studien. Relevant data hĂ€mtades frĂ„n deltagarnas patientjournaler och vĂ€rden pĂ„ den fysiska aktivitetsnivĂ„n (PAL) berĂ€knades. Efter sammanstĂ€llning av data delades deltagarna in i tvĂ„ grupper efter fysisk aktivitetsnivĂ„ varpĂ„ statistiska analyser utfördes.Resultat: Resultaten i utförd studie pĂ„visade inga statistiskt signifikanta samband mellan fysisk aktivitet och basalmetabolism eller mellan andelen fettfri massa och basalmetabolism hos överviktiga barn i Ă„ldern 10-13 Ă„r. NĂ„gon statistisk signifikant skillnad i basalmetabolism eller andelen fettfri massa beroende pĂ„ fysisk aktivitetsnivĂ„ fanns heller inte i den undersökta gruppen.Slutsats: I utförd studie kunde inga statistiskt signifikanta samband eller skillnader pĂ„visas.

Vi har lÀst pÄ Barndoms och ungdomsvetenskapliga programmet. PÄ denna utbildning lÀgger man stor vikt vid lek och rörelse, som kan vara en betydelsefull del av lÀrandet i skolan och pÄ fritiden. En stor del av utbildningen behandlar ocksÄ det talade och skrivna sprÄket. VÄr studie grundar sit pÄ intervjuer av en klasslÀrare, en fritidspedagog och en idrottslÀrare gjorda pÄ en skola i södra Sverige. Utöver intervjuer har vi lÀst litteratur kring Àmnet och valt att observera hur de intervjuade arbetar och i vilken miljö.

Bakgrund: Self-efficacy, en persons tilltro till sin förmÄga, Àr en faktor som pÄverkar hÀlsobeteenden sÄsom fysisk aktivitet. Exercise Self-Efficacy Scale mÀter denna egenskap genom sjÀlvskattning, men har inte utvÀrderats för personer med schizofreni.Syfte: Att omarbeta Exercise Self-Efficacy Scale för personer med schizofreni.Metod: Deskriptiv design med psykometrisk prövning av den omarbetade Exercise Self-Efficacy Scale. Första delen av studien bestod av fokusgrupper med patienter och personal pÄ en psykiatrisk öppenvÄrdsmottagning för patienter med psykossjukdom. UtifrÄn resultatet av dessa utvecklades Exercise Self-Efficacy Scale ? Schizophrenia Version.

Studiens syfte var att undersöka skillnader i fysisk aktivitetsnivÄ och mÄlinriktningar mellan individer som bor pÄ landsbygden respektive i stÀder. I studien undersöktes Àven om motivationsnivÄn skiljer sig mellan könen och om de olika formerna av fysisk aktivitet ser annorlunda ut beroende vart man bor? Metoden som anvÀndes i denna studie var den kvantitativa forskningsmetoden och som mÀtinstrument anvÀndes enkÀter. 73 stycken respondenter besvarade enkÀten som bestod utav 17 frÄgor skapade efter vÄrt syfte och frÄgestÀllningar med uppsatsen och avslutades med en öppen frÄga för att fÄ en bredare förstÄelse. Resultatet analyserades med hjÀlp av SPSS för att jÀmföra svaren mellan mÀn och kvinnor men Àven mellan bostadsorter.

I takt med en utveckling dÀr teknologi ersÀtter mÀnniskans arbetsuppgifter skapas en allt mer stilasittande livsstil. För lite fysisk aktivitet bidrar till diverse olika folksjukdomar och ohÀlsa som kostar samhÀllet 6 miljarder kronor per Är. PÄ senare Är har frÄgan lyfts fram om hur fysisk aktivitet kan uppmuntras i samhÀllet dÀr landskapsarkitekter bland andra professioner Àr en del av projektet. Det finns nÀmligen forskning som visar pÄ att utemiljön har stor betydelse pÄ vÄra rörelsemönster. En stark vÀxande trend i Sverige Àr löpning, nÄgot som en bred grupp mÀnniskor kan utöva och som inte krÀver nÄgon avancerad utrustning eller förberedelse. HÀr finns möjlighet att haka pÄ denna positiva trend och lÄta den genomsyra utformningen av stÀderna. För att fÄ en förstÄelse för vad som pÄverkar löpningen i bÄde bra och dÄlig bemÀrkelse genomfördes tre olika informationsinslamlingstekniker: 1.

I Sverige berÀknas det finnas över 350 000 personer med kÀnd diabetes mellitus. Det görs en sÀrskiljning mellan tvÄ huvudtyper, typ 1 och typ 2 diabetes. En majoritet av de insjuknade, 85-90%, har typ 2 diabetes. PrimÀrval vid behandling av typ 2 diabetes Àr en bra kosthÄllning och ökad fysisk aktivitet. Motiverande samtal, MI, Àr en personcentrerad rÄdgivningsteknik som syftar till att förÀndra mÀnniskors beteende genom att förstÀrka personens inre motivation och vilja till förÀndring.

Företagare runt om i Sverige blir allt mer medvetna om att personalens fysiska hÀlsa pÄverkar produktiviteten i företaget. Att aktivera sin personal i nÄgon form av fysisk aktivitet Àr idag en punkt som ligger högt upp pÄ mÄnga företagares dagordning. Denna kvantitativa studie genomfördes pÄ ett mellanstort företag i södra Sverige, vilket idag bedriver fysiska friskvÄrdsaktiviteter. Syftet var att undersöka varför vissa vÀljer att delta i gruppaktivitet medan andra vÀljer att delta i individuell aktivitet. För att besvara syftet genomfördes en enkÀtstudie, vilken kartlade respondenternas sociala bakgrund, Älder och kön.

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka hur barn motiveras till fysisk aktivitet och hÀlsa i hem, skola och fritidsorganisation.Hur motiverar hem, skola och fritidsorganisation barn till livslÄng fysisk aktivitet och hÀlsa?Hur ser förÀldrar, lÀrare och trÀnare pÄ relationen fysisk aktivitet och hÀlsa?Hur viktigt Àr det enligt vuxna att föregÄ med gott exempel för att barn ska lÀra sig hÀlso- och motionsvanor?Hur upplever förÀldrar, lÀrare och trÀnare motivation genom belöning?Jag valde att arbeta efter en kvalitativ metod i form av intervjuer. Jag har totalt intervjuat 18 informanter, fem grundskolelÀrare i idrott och hÀlsa, fem trÀnare och Ätta förÀldrar som alla har en relation till elever i Ärskurs 9 pÄ vald skola. Samtliga intervjuer spelades in med hjÀlp av en diktafon och transkriberades kort dÀrefter.Resultatet visar att förÀldrar, lÀrare och trÀnare motiverar barn till livslÄng fysisk aktivitet och hÀlsa genom att sjÀlva vara en förebild. Barnen tar i stor grad efter sin omgivning gÀllande hÀlso- och motionsvanor, dÀr förÀldrarna ses som barnens viktigaste förebild.

Kroppsuppfattning handlar om hur man ser pÄ sin kropp till exempel utifrÄn vikt, proportioner och omfÄng. Forskningen pÄ mÀn har visat att de oftast Àr ute efter att bli mer muskulösa. Fysisk aktivitet har visat sig bidra med positiva effekter hos personer med negativ kroppsuppfattning. Syfte: Att undersöka om det finns nÄgot samband mellan norrbottniska mÀns kroppsuppfattning och deras fysiska aktivitetsnivÄ. Metod: Studiedeltagarna omfattades av 52 stycken mÀn i Äldrarna 18-23.

Syfte: Syftet Àr att undersöka validiteten gÀllande hur vÀl accelerometern klassificerar mÀtningar vid 5 sekunders epok. Metod: Ett total av 13 barn i Äldrarna 3-5 Är inkluderades i studien som genomfördes med accelerometer GT1M och observation med hjÀlp av observationsprotokollet CARS. Varje barn hade pÄ sig accelerometern i totalt 55 minuter och observerades samtidigt. Detta för att sen jÀmföra om accelerometern klassificerar samma beteende som observatörerna observerar. Beteendena var indelade i 4 klassificeringar: stillasittande, lÄg fysisk aktivitet, moderat fysisk aktivitet och kraftig fysisk aktivitet. Den fysiska aktiviteten/inaktiviteten var uppskattad efter 5 olika forskares skÀrningspunkter: Freedson (FR), Puyau (PU), Treuth (TR), Mattocks (MT) och Evenson (EV).

Bakgrund: Self-efficacy, en persons tilltro till sin förmÄga, Àr en faktor som pÄverkar hÀlsobeteenden sÄsom fysisk aktivitet. Exercise Self-Efficacy Scale mÀter denna egenskap genom sjÀlvskattning, men har inte utvÀrderats för personer med schizofreni.Syfte: Att omarbeta Exercise Self-Efficacy Scale för personer med schizofreni.Metod: Deskriptiv design med psykometrisk prövning av den omarbetade Exercise Self-Efficacy Scale. Första delen av studien bestod av fokusgrupper med patienter och personal pÄ en psykiatrisk öppenvÄrdsmottagning för patienter med psykossjukdom. UtifrÄn resultatet av dessa utvecklades Exercise Self-Efficacy Scale ? Schizophrenia Version.

Engström, M. HÀlsopromotion i öppenvÄrden. En litteraturstudie om effekter av olika metoder för att frÀmja fysisk aktivitet. Examensarbete i omvÄrdnad 10p. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, utbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2007. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de olika metoder som anvÀnds i öppenvÄrden för att frÀmja fysisk aktivitet och om dessa har nÄgon lÄngvarig effekt.

Bakgrund: Self-efficacy, en persons tilltro till sin förmÄga, Àr en faktor som pÄverkar hÀlsobeteenden sÄsom fysisk aktivitet. Exercise Self-Efficacy Scale mÀter denna egenskap genom sjÀlvskattning, men har inte utvÀrderats för personer med schizofreni.Syfte: Att omarbeta Exercise Self-Efficacy Scale för personer med schizofreni.Metod: Deskriptiv design med psykometrisk prövning av den omarbetade Exercise Self-Efficacy Scale. Första delen av studien bestod av fokusgrupper med patienter och personal pÄ en psykiatrisk öppenvÄrdsmottagning för patienter med psykossjukdom. UtifrÄn resultatet av dessa utvecklades Exercise Self-Efficacy Scale ? Schizophrenia Version.