SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka högstadieelevers syn på hälsa och om denna uppfattning skiljer sig mellan socioekonomiska klasser.Vilken betydelse har fysisk och psykisk hälsa enligt eleverna i de olika skolorna samt vilka faktorer påverkar elevernas välbefinnande enligt dem själva?Vilka likheter och skillnader finns mellan socioekonomiska faktorer och elevers syn på hälsa?Hur ser föräldrarnas och barnens aktivitetsnivå ut i olika socioekonomiska klasser?På vilket sätt arbetar skolorna med hälsa utifrån ett lärarperspektiv och skiljer det sig mot elevernas uppfattning?MetodMetoden som studien bygger på är en kvantitativ enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer med två idrottslärare. De namn skolorna har i studien är fingerade. Etternässlaskolan är placerad i norra Stockholm i en kommun med låg socioekonomisk status medan Kungsljusskolan är placerad centralt i östra Stockholm, i en kommun med hög socioekonomisk status. Det var 414 elever i årskurs 7-9 som svarade på enkäten och 407 svar var fullständiga.ResultatResultaten visar att elevernas syn på fysisk hälsa fokuserar på kroppens rörelser och att vara frisk ? på utsidan.

Ungdomar med sociala anpassningsproblem kan identifieras på olika sätt, exempelvis genom deras personlighetsegenskaper eller kognitioner. Studiens syfte är att integrera dessa aspekter och undersöka om det finns ungdomar som både är manipulativa och förväntar sig att misslyckas samt studera om deras sociala anpassningsproblem och familjeproblematik skiljer sig från andra ungdomars. I studien används sekundärdata ifrån ett utvecklingspsykologiskt projekt, bestående av enkätsvar från åttondeklassare samt deras föräldrar i en medelstor svensk stad. Resultatet visar att det existerar en undergrupp av ungdomar som är manipulativa och förväntar sig att misslyckas. Dessa ungdomar uppvisar sociala anpassningsproblem och familjeproblem i större utsträckning än övriga ungdomar.

Sverige har genomgått en strukturomvandling inom stadsplaneringen, från att vara ett samhälle där främsta transportmedlet skedde med muskelkraft till att bli ett samhälle där bilen dominerar stadsrummen. Att behöva dela yta med alla trafikslag kan tänkas skapa en otrygg upplevelse för såväl fotgängare, cyklister som bilister. Idag är det självklara valet av transportmedel bilen i många fall, vilket i sin tur kan leda till att man blir bekväm och man behöver inte längre röra sig allt för mycket för att ta sig någonstans. Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningar för cykeltrafik i stadskärnor. Uppsatsen kommer att utreda planeringsprinciper och riktlinjer som uppmuntrar rörelse med muskelkraft i staden. Hälsa är en central del i arbetet och utgår från hur fysisk aktivitet påverkar kroppen.

Förskolegårdar med inslag av träd, buskar och kullar som är väl integrerade i lekplatser utgör stödjande miljöer för ökad fysisk aktivitet, ökad koncentration samt solskyddad utevistelse. OPEC är ett verktyg utformat för att bedöma förskolegården och dess potential för att fungera som en stödjande miljö på detta sätt. Syftet med studien var att kartlägga aspekter av utemiljön som rörde möjligheten till fysisk aktivitet, koncentration och förekomst av solexponering på förskolegårdarna i en kommun i södra Sverige samt att undersöka förskolepersonalens erfarenheter av den fysiska miljön på förskolegårdarna. Som fokus för studien valdes Eksjö kommun p.g.a. dess tillgänglighet.

Den här uppsatsen vill synliggöra att vänskap är en viktig del i ungdomars vardag i skolan. Uppsatsen är baserad på intervjuer och visar hur ungdomar uppfattar sina vänskapsrelationer.Nyckelord: Vänskap, relationer och ungdomar..

Obesitas är en sjukdom som definieras av att personen i fråga har ett BMI på >30 kg/m2. Orsakerna till obesitas är exempelvis fysisk inaktivitet, för högt intag av energi och arvsanlaget. Följdsjukdomar vid obesitas är bland annat hypertoni, depression och tidig död. Fysisk aktivitet och kirurgi är exempel på behandlingsmetoder för obesitas. Kirurgi har visat sig vara den mest effektiva både på kort sikt och på lång sikt.

Övervikt och fetma hos barn är ett växande problem i många delar av världen och innebär ett stort hot mot folkhälsan. Syftet med studien är att beskriva faktorer som inverkar i förebyggandet av övervikt och fetma hos barn.En litteratursökning utfördes i databasen Cinahl. Dessa sökningar gav elva artiklar vilket resultatet har baserats på. Studien har en deskriptiv design.De faktorer som har en förebyggande inverkan rörande övervikt och fetma hos barn var empowerment, sociala aspekter, föräldrarnas roll, kosten, träning och skärmtid. Att ge barnen bekräftelse och den kunskap som behövdes för att kunna vara medbestämmande i sin vård var av stor betydelse.

?Virtuell lek med sand och vatten? är ett projekt i samarbete med HAGS Aneby AB. Syftet med lekredskapet är att reducera barns stillasittande vardag. Genom att koppla samman fysiskt stimulerande lek med möjligheterna inom de virtuella leksaksvärldarna är målet att underlätta övergången mellan de digitala, passiva spelaktiviteterna och mer fysiskt stimulerande aktiviteter. Med utgångspunkt i den klassiska sandlådan ville jag undersöka och utveckla sandlådans potential.

Arbetet försöker belysa vilken uppfattning pedagoger har om sambandet mellan barns fritidsintressen och dess påverkan på skolprestationerna. Frågeställningarna handlar om pedagogernas syn på sambandet mellan fritidsintressen och skolprestation och vilka fritidsintressen de anser gynnar respektive missgynnar elevernas skolprestation. Den teoretiska bakgrunden har jag tagit från litteratur som handlar allmänt om fritiden men även från litteratur om fysisk aktivitet. Jag valde att göra kvalitativa gruppintervjuer med nio pedagoger från en F till 6 skola i sydöstra Skåne. Jag intervjuade både fritidspedagoger och klasslärare från årskurs 1 till 6.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur man kan förenkla inlärningsprocesser av dramatiska texter för teaterelever med läs- och skrivsvårigheter. Att lära sig en text utantill kräver både förmåga att tekniskt kunna avkoda texten och förståelse av vad det skrivna ordet betyder. Som gymnasielärare i Teater skall man kunna tillmötesgå de enskilda elevernas behov och ge dem rätt verktyg för att klara av det grundläggande textarbetet som krävs inom teatern. Förhoppningen är att resultatet även skall kunna appliceras och vara användbart för flertalet elever. Data har insamlats genom intervjuer med fem professionella skådespelare om vilka metoder de använder sig av för att memorera sina repliker. Även en teaterlärare intervjuades för att erhålla en bild av vilka metoder man använder sig av i undervisningen på gymnasiet.

Bakgrund: Ett gäng definieras som en grupp människor vilka medverkar i kriminell aktivitet och har minst en gemensam symbol som definierar dem. Syfte: Syftet med denna uppsats var att genom noggranna analyser av tidigare genomförda studier kring ungdomsgäng belysa ungdomsgäng som ett fenomen i dagens samhälle. Metod: Forskningsöversikten baserades på tretton vetenskapliga artiklar. Innehållsanalysen av artiklarna resulterade i fyra teman. Resultat: Huvudfynden i studien är att gängmedlemmarna ofta är marginaliserade ungdomar.

Bakgrund: I bakgrunden beskrivs viktiga begrepp som hälsa, lidande, övervikt, konsekvenser av övervikt, behandling, utsatthet och betydelse av aktivitet. Detta för att läsaren ska kunna förstå vidden av problemet. Studien kommer att inrikta sig på överviktiga barn och ungdomar.Problem: Övervikt hos barn och ungdomar är ett växande problem som leder till flera negativa konsekvenser, många fysiska men även psykiska, andliga och sociala.Syfte: Att beskriva överviktiga barn och ungdomars upplevelser av hälsa och lidande.Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats och manifest innehållsanalys baserad på Graneheim & Lundmans (2004) metodartikel. Studien är utförd på självbiografier där vuxna människor beskriver sina upplevelser av att växa upp med övervikt.Resultat: Studien visar överviktiga barn och ungdomars upplevelser på grund av sin övervikt avseende hälsa och lidande. Resultatet presenteras under kategorierna självkänsla, självförakt, desperation, utsatthet, utanförskap och kärlek.Slutsats: Många barn och ungdomar med övervikt upplever ett stort lidande och knappt någon hälsa.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns ett överdrivet Facebook användande bland barn och ungdomar mellan 6 och 16 år och vilka effekter ett överdrivet internetanvändande får utifrån ett hälsoperspektiv. I den teoretiska delen ville jag undersöka vad ett så kallat Facebook beroende innebär och vilka slutsatser jag kunde göra mot min empiriska del. Den empiriska delen skulle utröna om det fanns skillnader mellan pojkar och flickor i vilken utsträckning man använder Facebook men också om det finns skillnader bland yngre eller äldre barn och ungdomar. Den teoretiska delen var tänkt att ge en bild av beroende av internet och sociala medier, och vilken påverkan ett ökat internetanvändande får på hälsan. Hypotesen är att allt fler barn och ungdomar använder internet och sociala nätverk i större utsträckning idag än för ett par år sedan, och att tiden tas ifrån fysiska aktiviteter och sömn.

Aim: To describe perceptions about written and verbal information regarding diet and physical activity in women with breast cancer and to study possible differences between ages and perception. Method: A cross-sectional study was conducted and consisted of 57 women with breast cancer stages I-III who started adjuvant chemotherapy within a year (2007-2008). A questionnaire, regarding their perceptions about the written and verbal information they had received about diet and physical activity, was responded to three months following treatment completion. Between 67-93 % of the participants responded to the questions. The answers was analyzed with descriptive statistics and Mann Whitney U-test.

Stressrelaterade symptom har blivit vanligare bland ungdomar i Sverige och klassrumsenkäter har visat att fler och fler barn och ungdomar lider av psykiska och psykosomatiska problem. Ungdomar upplever framförallt stress i samband med skolan. Många unga upplever en stor osäkerhet inför framtiden. Syftet med studien var att kartlägga vilka områden kvinnor respektive män i årskurs tre i gymnasiet upplever som stressframkallande samt undersöka om de under det senaste året gjort förändringar i sitt aktivitetsmönster. Ett frågeformulär som bestod av det australiensiska instrumentet Adolescent Stress Questionnaire [ASQ] samt tre egenkonstruerade frågor angående elevernas aktivitetsutförande under det senaste året besvarades av 40 elever i två naturvetenskapliga klasser på en gymnasieskola i sydöstra Sverige.