Vårt examensarbete handlar om barns hälsa och hur barngrupperna på förskolorna har förändrats i ett historiskt perspektiv. Vårt syfte har varit att undersöka hur sjukfrånvaron ser ut på tre olika förskolor. Frågeställningarna vi utgått från när vi skrivit vårt arbete är: Hur ser barns sjukfrånvaro ut, på olika typer av förskolor? Hur har de aktuella barngrupperna och barnens hälsa och utevistelse förändrats under åren? Hur påverkas barnens fysiska aktivitet av föräldrarnas motionsvanor? ser.

I Sverige är besvär i rörelseorganen en av de största orsakerna till sjukskrivning och många personer lever med långvarig smärta. Många patienter som har långvarig smärta vill gärna prova på alternativ till medicinering och provar därför massage och olika typer av avslappningstekniker för att reducera smärtan. Forskningen kring dessa är ofta begränsad och utförd enligt kvantitativ metod. Syftet med denna uppsats är att kvalitativt undersöka hur massage och avslappning upplevs för personer med muskulära smärttillstånd. I studien ingick fyra kvinnor, som alla går regelbundet på massage, samt utövar någon form av avslappningsteknik.

I vårt samhälle kan den smala kvinnliga kroppen uppfattas spegla attraktivitet, status, lycka och hälsa. Massmedia har starka influenser på denna kroppsdiskurs, då det sprids budskap om att ju mer kroppen liknar det smala kroppsidealet desto högre är dess värde. Den här studien syftar till att kartlägga och jämföra fysiska aktivitetsvanor och uppfattningar om kroppen samt samhällets kroppsnormer hos flickor på två kroppsfokuserande gymnasieinriktningar. Studien har utförts enligt en tvärsnittsdesign med en kvantitativ metod. Antalet medverkande var 101 flickor som studerade inom fysisk träning respektive skönhet och mode.

Inledning: En vanlig missuppfattning är att feta individer är lata och inte vill försöka uppnå viktkontroll, eller gå ner i vikt. Syfte: Identifiera faktorer, vilka respondenterna uppfattar påverkar viktuppgång som upphov till övervikt och fetma hos sig själva samt hos andra individer. Urval: Fyra kvinnor och två män i åldrarna 39-50. Ingen respondent har varit överviktig som barn, men har någon gång efter 18 års ålder upplevt fetma. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att ta reda på respondenternas uppfattningar kring fenomenet viktuppgång.

SyfteSyftet med denna studie är att jämföra fysiskt aktiva kvinnliga pensionärer med manliga pensionärers upp­fattningar om ämnet idrott och hälsa från deras egen skolgång och kartlägga vilka faktorer som har bidragit till deras fysiska aktivitet idag. Studien är del av ett pilotpro­jekt om äldres hälsa vid Örebro universitet. Frågeställningar är:Hur påverkar idrottsundervisning och deltagande i fysisk aktivitet vid ung ålder graden av fy­siskt akti­vitet vid högre ålder (65 år och uppåt)?Vilka ytterligare faktorer kan påverka människan så att man som äldre är fysiskt ak­tiv?MetodMetoden i denna studie var fokusgrupper och fokusgruppssamtalen genom­fördes i ett konfe­rensrum på Örebro universitet. I studien har två fokusgrupper ingått, en grupp kvinnliga se­niora orienterare och en grupp manliga seniora oriente­rare.

Vetskapen om att hjärtinfarkt till stor del kan förebyggas genom en hjärtskyddande livsstil gör området mycket intressant.Syfte: Att göra en undersökning över tid angående livsstilskunskap och beteende hos patienter som haft hjärtinfarkt med fokus på fysisk aktivitet, stresspåverkan, intag av frukt och grönsaker, samt rökning.Metod: Enkätutskick gjordes till två patientgrupper, som haft hjärtinfarkt för 2-4 månader sen (grupp 1, n = 35) respektive för ca 2 år sedan (grupp 2, n = 32). Svarsfrekvensen uppgick till 83 %. Resultat: Kunskapsmässigt framgick det att båda grupperna hade överlägset bäst kunskaper gällande rökning och stress. Störst osäkerhet rådde inom området frukt/grönsaker. Efter två år såg man att samtliga områden hade minskat i sin betydelse, dock marginellt inom fysisk aktivitet. Ett relativt gott hjärtskyddande beteende kan konstateras i patientgrupperna inom samtliga områden förutom stresshantering, vilket skilde sig markant från de övriga.

Idagens samhälle är det många som är inaktiva och den fysiska aktiviteten minskar fortfarande (Ståhle, 2008). Reflektioner till denna minskning kan vara tidsbrist, ekonomiska faktorer samt brist på kunskap. På grund av denna minskning av den fysiska aktiviteten behövs det något som motiverar människor till en ökad fysisk aktivitet. Efter reflektioner kring detta blev en träningsbroschyr svaret. En träningsbroschyr som har en text som de flesta människor ska förstå, med färg som lockar till läsning och övningar som ska kunnas utföras med endast kroppsvikt och var du än befinner dig.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

I tidigare studier har det uppmärksammats hinder i den fysiska miljön och i bemötandet för skateboard på allmänna platser. Det har även visats att skateboardparker verkar främja skateboardutövandet. Denna studie syftar därmed till att kartlägga hinder och förutsättningar för skateboard och undersöka hur skateboardparker påverkar den fysiska aktiviteten. Det är även av intresse att studera hur de sociala faktorerna påverkar skateboardutövande då tidigare forskning tyder på att det är ett viktigt inslag i skateboardutövandet. Som metod använder sig studien av en kvalitativ design.

Syftet med arbetet är att studera flickors och pojkars lek, fri från pedagogers inverkan. Forskningsbakgrunden beskriver skillnader i pojkars och flickors lek samt lekens betydelse för barns utveckling. Undersökningen genomfördes på en förskola med en kvalitativ metod, där barnen observerades med videokamera. I resultatet framkom vilka tema flickor och pojkar har i sin lek, hur de utnyttjar rummet, hur deras fysiska aktivitet beskrivs och vilka leksaker och material de använder i leken. Den stora skillnaden som vi kommit fram till är att flickor använder kroppen och fysisk aktivitet mindre mångfacetterat än pojkarna.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka vilka faktorer som samvarierar med utnyttjandet av friskvård på arbetsplatsen för att på så sätt få en djupare förståelse för vad som kännetecknar individer som är fysiskt aktiva eller inaktiva. Frågeställningarna var: Vilka är de främsta motivationsfaktorerna till att vara fysiskt aktiv? a) bland dem som utnyttjar friskvård, b) bland dem som inte utnyttjar friskvård men är fysiskt aktiva. Vilka är det vanligaste hindren till att inte utnyttja friskvård i form av fysisk aktivitet? Vilka olika beteendemässiga och sociala faktorer samvarierar med utnyttjandet av friskvård?MetodUndersökningen var en tvärsnittsstudie som genomfördes med hjälp av en web-enkät som mestadels bestod av strukturerade svarsalternativ.

Bakgrund - Sjuksköterskor och distriktssköterskor har en viktig funktion i det hälsofrämjande arbetet och därför är det viktigt att få veta och ta del av deras erfarenheter om hur de upplever att arbeta med att få patienter till att bli mer fysiskt aktiva.Syfte ? Syftet var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av att med stöd av FaR® och motiverande samtal motivera patienter att öka sin fysiska aktivitet.Metod - Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer som utgick från en frågeguide användes. Data analyserade med en manifest kvalitativ innehållsanalys. En sjuksköterska och sju distriktssköterskor ingår i studien.Resultat ? Resultatet visas i fyra kategorier och femton underkategorier.

Hjorthagen är en stadsdel som idag inrymmer 2000 invånare men i och med att området expanderar så planeras här 5000 nya bostäder, skolor, arbetsplatser och en ny idrottsanläggning. En idrottsanläggning besitter stor potential till att vara en samlingsplats för ett helt samhälle. En plats att mötas för barn och ungdomar, för deras föräldrar och mor/far- föräldrar. Aktiviteterna och deltagarna kan variera men med den gemensamma nämnaren fysisk aktivitet och samvaro. Utgångspunkten för idrottscentret i Hjorthagen är platsens förutsättningar, de två platåerna, stråken, existerande fotbollsplaner och den slående utsikten ner mot Ferdinad Bogers gasklockor.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever påverkas mentalt, fysiskt och socialt av dans. Härigenom förväntar vi oss även få svar på vilka fördelar dans har att erbjuda den enskilda individen i dess personliga utveckling under de obligatoriska skolåren. Vi kommer även att undersöka vilka fördelar dans skulle kunna erbjuda som komplement till den traditionella undervisningen i skolan. Alltså vad kan dans erbjuda som pedagogiskt redskap? Vi tycker även det är intressant att undersöka om det förkommer några skillnader mellan könen i deras inställning till dans.